Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av resurser till forskning vid Högskolan i Trollhättan /Uddevalla.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla inrättades för 11 år sedan. Hitintills har drygt 25 000 personer studerat vid högskolan. Räknas de som studerat hälsa, vård och omsorg under samma period är antalet ca 35 000. Högskolan verkar i ett område som har en låg andel högskoleutbildade i befolkningen. Av studenterna kommer 85 % från Västra Götaland och av dem 45 % från de tre högskoleorterna.
Den satsning på en högskola som gjordes i vår region har således på många sätt visat sig resultera i mycket mer än vad någon då kunde tro. Vår nya högskola blev av avgörande betydelse för förnyelsen av vårt lokala näringsliv som drabbades hårdare än på många andra håll av den djupgående lågkonjunkturen i början av 1990-talet.
Vid högskolan finns drygt 7 500 studenter och 400 anställda. Andelen lektorer och doktorander ökar kontinuerligt. Dessutom finns många forskarstuderande adjunkter, och fyra professorer beräknas tillsättas under innevarande år. En ny vision jämte strategier har fastställts, och organisationen har anpassats till den utveckling som högskolan vill uppnå.
Visionen för högskolan lyder: ”Europaledande i arbetsintegrerat lärande och i forskning inom våra profilområden.” Profilområdena för forskning är: ”Arbetsintegrerat lärande”, ”Förutsättningar och villkor för medieproduktion”, ”Hälsa och Handikapp” och ”Uthålliga verkstadsindustriprocesser”. Då utbildning och forskning skall gå hand i hand och berika och stödja varandra så riktas även program- och kursutbud mot profilområdena.
Arbetsintegrerat lärande bygger på att lärandesituationer är ”aktiviteter” invävda i större organisatoriska och samhälleliga sammanhang. Det pedagogiska förhållningssättet tar sig uttryck i olika slag av verksamhetsanknutna utbildningsmodeller. Högskolan har gjort sig känd även internationellt för COOP-utbildningar, vilka varvar teoretiska studier med avlönade yrkesverksamma perioder. Ett långtgående samarbete med ett stort antal företag via studenterna och COOP-koordinatorer har utvecklats.
Andra alternativa utbildningsmodeller, som låter sig integreras med det arbetsintegrerade lärandet, är distansutbildningar eller flexibla utbildningar, vilka ökar i omfattning. Högskolan har länge varit drivande i Västsvenska Konsortiet för Flexibelt lärande och varit föregångare när det gäller att ge distansutbildningar vid ett stort antal lärcentra.
Vid högskolan finns idag drygt 30 utbildningsprogram och ca 180 kurser. Kvaliteten i den pedagogiska verksamheten är enligt utvärderingar god, och ambitionerna höjs ständigt. Med anslag från regionen och EU har högskolan drivit FoU-projekt med betoningen på utvecklingsarbete. Forskningsprojekt har finansieras av bl.a.KK-stiftelsen och Vårdal-stiftelsen. Förutom att forskning bedrivs av enskilda lärare/forskare finns forskargrupper inom tre profilområden.
Forskningsverksamhet bedrivs inom profilområdet ”Uthålliga verkstadsindustriprocesser”. En forskargrupp har nått internationellt erkännande och är världsledande inom sin nisch. Inom ”Arbetsintegrerat lärande” pågår en forskningsuppbyggnad där ett antal forskargrupper och projekt samlas bl a runt ett forskningsprogram om Arbetsintegrerat lärande och modern teknologi (IT). ”Hälsa och handikapp”-profilen rymmer två forskargrupper. Vad gäller ”Förutsättningar och villkor för medieproduktion” står högskolan tillsammans med Film i Väst i beredskap att initiera forskning inom området.
Högskolan satsar nu på att vidareutveckla program- och kursutbud, dess metoder, strukturer, inriktningar och innehåll. Ett framtidsområde är upplevelseindustrin, dvs. inom profilen ”Förutsättningar och villkor för medieproduktion”. Nya utbildningar skall skapas i samklang med den valda profileringen och den forskning som bedrivs. Den profilområdesforskning som påbörjats skall utvecklas till högkvalitativ forskning av internationell klass. Den förstärker kvaliteten inom utbildningarna och bidrar till ökat samarbete mellan högskolan och övriga aktörer i samhället.
Högskolans mål är att inom en femårsperiod vara medarrangör av, eller själv svara för, forskarutbildning inom något av sina forskningsprofilområden. För att nå dessa mål finns ett antal viktiga strategiska punkter att ta hänsyn till av vilka vi skall nämna några.
Tillsammans med kommunerna och näringslivet i närregionen genomförs ett treårigt studentrekryteringsprojekt ”Lighthouse Attract 2005”. Målet är att göra högskolan känd och intressant, öka den nationella rekryteringen, öka antalet unga studenter och öka den sociala och kulturella spännvidden.
Högskolan satsar på rekrytering av lektorer och professorer. Rekrytering av vetenskapligt och pedagogiskt kompetenta lärare fordrar att det finns möjligheter för dem att inom ramen för sina befattningar bedriva forskning. För att forskningsaktiviteterna skall få den omfattning som planeras fordras nyrekrytering av forskare, inte minst professorer.
Det föreslås en introduktionsutbildning för nyanställda lärare om 5 p och en utbildning i högskolepedagogik, 20 p, för anställda lärare. Genom dessa utbildningar kan den pedagogiska kvaliteten höjas. Utbildningarna kommer att ges kontinuerligt. Detta ligger i linje med den utredning som presenterades tidigare i år.
I planeringen av den satsning och profilering som görs på ”Arbetsintegrerat lärande” spelar Centrum för AIL en stor roll. Det skall vara ett centrum för nationellt och internationellt samarbete både vad gäller utbildning, forskning och metodutveckling. Ett resultat av det internationella samarbetet är det nyskapande internationella COOP-programmet ”Global Automotive Engineering”. Det är glädjande att regeringen nu satsar för att utveckla denna verksamhet vid vår högskola.
Kraven på att fortsätta utvecklingen av utbildningar inom området det flexibla lärandet är stort. Det livslånga lärandet kommer dessutom att öka behovet. För att möta detta fordras en samordnad organisation, ett nätverksuniversitet. Högskolan har en utvecklad policy för distansutbildning och flexibel utbildning. Satsningar görs på forsknings- och utvecklingsverksamhet för att åstadkomma en ökning av professorsprogram inklusive doktorandanställningar.
Vår högskola har växt snabbt men är fortfarande mindre än jämförbara regioners. I dess närområde, som omfattar både glesbygd och kommuner med högteknologisk industri, är behovet stort av att högskolan utvecklas så som vi skissat ovan, inte minst vad gäller forskning. Vår högskola bör därför på sikt tillföras ökade forskningsresurser.
|
Stockholm den 25 september 2001 |
|
|
Ingvar Johnsson (s) |
Christina Nenes (s) |