Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det individuella programmet införs på riksgymnasierna för funktionshindrade.
I remissvaret till En uthållig demokrati (SOU 2000:1) påpekar Handikappombudsmannen att människor med funktionshinder ofta har en sämre position på arbetsmarknaden. De har också sämre utbildning och sämre ekonomi än den genomsnittlige medborgaren. Det finns forskning och statistik som visar att kvinnor med funktionshinder ofta missgynnas i förhållande till män. Också unga funktionshindrade drabbas av dubbel utsatthet vad gäller inflytande och delaktighet. Avgifter för människor med funktionshinder har höjts och nya avgifter införts.
Handikappombudsmannen menar att människor med funktionshinder stängs ute från demokratiska arenor och att skyddet mot diskriminering är för svagt. Det gäller idag bara i arbetslivet. Vid världskonferensen om mänskliga rättigheter 1993 var budskapet bl a att människor med funktionshinder ska tillerkännas lika behandling beträffande mänskliga fri- och rättigheter. Detta inkluderar deltagande i alla delar av samhället. Rättigheterna är såväl ekonomiska som sociala och kulturella. Här antogs också FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet. Här krävs såväl individuellt stöd som att skola, arbetsliv och kulturliv utformas för att möjliggöra deltagande.
I Sverige har frågor om funktionshindrades livssituation av tradition behandlats som en social fråga. Bristerna redovisas därför inom den sociala välfärdens ram och inte som brister i demokratin eller brott mot mänskliga rättigheter. Regeringens nationella handlingsplan Från patient till medborgare (prop.1999/2000:79) lyfter rättighetsperspektivet framåt.
Barnombudsmannen poängterar barnkonventionens betydelse, genom att det är den enda konvention som uttalat lyfter fram handikapp som en diskrimineringsgrund. Barnkonventionen betonar särskilt det funktionshindrade barnets rätt till individuell utveckling för att kunna delta aktivt i samhället. Samhället bär ansvaret för att skapa de förutsättningar som krävs för delaktighet.
Det finns fyra riksgymnasier för svårt rörelsehindrade; Stockholm, Göteborg, Kristianstad och Umeå. Riksgymnasierna saknar det individuella programmet. Det betyder att elever som i grundskolan inte har godkända betyg i svenska, matematik och engelska inte blir antagna till riksgymnasiet. Dessa skolor erbjuder habilitering genom arbetsterapeuter, sjukgymnaster och kuratorer och innebär en helhetslösning för eleverna. Det är viktigt att det individuella programmet införs på riksgymnasierna.
|
Stockholm den 24 september 2001 |
|
|
Ulla-Britt Hagström (kd) |