Gör skolan meningsfull – med kunskaper och höga förväntningar.
Splittra mobbargängen.
Skriv in skolk på betyget.
Speciallärarna åter.
Polisanmäl alltid brott i skolan.
Ge bättre lagstöd till lärare och rektorer som vill stoppa mobbning.
Dra in studiebidraget för mobbare.
Sexuella trakasserier är också mobbning som måste stoppas.
Mobbare ska kunna flyttas från skolan – låt offren gå kvar.
Mobbning har blivit ett stort problem i svensk skola. Enligt Barnombudsmannen mobbas ungefär 100 000 elever varje år, och lidandet är stort för den enskilde som drabbas av kränkningar. Det är därför angeläget att motverka mobbning i skolan kraftfullare än idag. Det som framför allt brister idag är att skolorna i sitt arbete mot mobbning hindras av en luddig eller otillräcklig lagstiftning.
Vi menar att skolledningar måste få möjlighet att stänga av elever och splittra mobbargäng. Vi tror också att det kan behövas någon ytterligare sanktionsmöjlighet att ta till innan avstängning blir aktuell. Indraget studiebidrag skulle vara en sådan sanktion som skulle upplevas kännbar för många.
I den här motionen föreslår vi ett antal regelförändringar som gör det möjligt för skolor att ingripa resolut mot mobbning. I de mest långtgående fallen måste principen vara helt klar: Det är mobbarna som ska byta skola, inte de mobbade.
Det är ingen lätt uppgift att ta itu med ordningssituationen på många svenska skolor. Det krävs en stor beslutsamhet för att lyckas. Men den beslutsamheten måste vi kräva av lärare och rektorer. Och de som visar den måste få politikernas och hela det omgivande samhällets stöd.
Det är också viktigt att betona att skolans kunskapsuppdrag är nyckeln till lösning även på dess sociala problem. Det är ofta elever som misslyckas med kunskapsmålen som låter sin frustration gå ut över andra elever.
Innehållsförteckning 3
Sammanfattning 2
Förslag till riksdagsbeslut 3
Inledning 4
Mobbning och utslagning – vardag i många skolor 5
Skola med höga förväntningar 6
Kraftfulla åtgärder mot mobbning 6
Mobbningsförebyggande åtgärder 7
Åtgärder när mobbning konstateras 8
Uppföljande åtgärder 9
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Skolverket skall kunna vidta sanktioner mot kommuner vars skolor saknar anti-mobbningsplaner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ogiltig frånvaro skall föras in i elevernas termins- respektive kursbetyg.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att indraget studiebidrag skall vara en möjlig åtgärd att vidta mot elever som kränker andra eller har ogiltig frånvaro.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utbildningen till speciallärare skall återupptas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att skollagen skall ändras så att kommuner åläggs att polisanmäla elever som ägnar sig åt brottslig verksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att lärare skall vara skyldiga att rapportera våld och kränkande behandling till rektorn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att grundskoleförordningen skall ändras så att det står klart att det är möjligt att tvångsförflytta en elev från skolan om han eller hon kränker andra människor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om skolans skyldighet att erbjuda alternativ undervisning för de elever som flyttas från sin skola.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att en lag skall införas mot sexuella trakasserier av elever.
Folkpartiets mål är att alla elever och lärare ska ha en trygg miljö. Många skolor erbjuder en sådan miljö, men det finns också tragiska exempel på motsatsen. Ett av många vittnesmål från verkligheten:
En pojke har låst in sig på en skoltoalett. Den här rasten har ”kamrater” i klassen hotat med att ”straffa” honom. Han vet att ”straffet” – för något han aldrig gjort – kan bli att de pressar ner hans huvud under vattnet i en toalettstol eller att de ger honom brännsår på underarmen med glödande cigaretter. Tårarna tränger fram. Han törs inte gå hem, för pappa har förbjudit honom att skolka. Och han törs inte skvallra, för då blir ”kamraterna” ännu argare på honom.
Bristen på trygghet och arbetsro i våra skolor är i högsta grad en politisk fråga, för lärare och rektorer känner inte att de har tillräcklig politisk uppbackning för att hävda de regler som finns. Dessutom är de regler som idag finns i form av lagar och förordningar otillräckliga. Det finns nästan inga verkningsfulla åtgärder för skolpersonalen att sätta in mot mobbande, våldsamma elever.
Det måste bli större möjligheter att stänga av och flytta elever. Om vuxenvärlden inte börjar markera vissa gränser i skolans värld kommer problemen bara att fortsätta växa. Flickor ska inte kallas horor. Elever med invandrarbakgrund ska inte kallas svartskallar. Funktionshindrade ska inte trakasseras. Studiemotiverade ska inte retas. Lärare ska inte hotas. Det är dags att sätta gränser. Och att hävda dem.
Grundproblemet är att Sveriges lärare och skolledare inte känt att de haft politisk uppbackning och tillräckliga verktyg för att ta i med hårdhandskarna mot de elever som förstör undervisningen och gör grova kränkningar mot lärare och kamrater. Det krävs regelförändringar. I den här motionen stakar vi ut ett program som gör det möjligt för Sveriges engagerade lärarkår att ingripa mer effektivt mot mobbning.
Mobbning är, enligt Barnombudsmannen, när en person upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för skada eller obehag, verbalt eller fysiskt. Den verbala mobbningen kan handla om kränkande tillmälen och uteslutning av andra ur en gemenskap. Exempel på fysiskt våld är knuffar, örfilar, sparkar och knytnävsslag. Psykiskt våld utgörs främst av hot om fysiskt våld.
Det är viktigt att begreppet mobbning inte används för att bagatellisera våldshandlingar bara för att de sker inom skolans värld. De flesta handlingar, som brukar betecknas som trakasserier och mobbning, har sina motsvarigheter i brottsbalkens beskrivningar av brotten ärekränkning, misshandel, vållande till kroppsskada eller sjukdom, olaga tvång, ofredande, sexuella trakasserier och olaga hot. I ett pilotfall har mobbning tagits upp i tingsrätten och en kommun blivit bötfälld för att inte ha gjort tillräckligt för att förhindra mobbning. En mer vanlig instans är Skolverket och dess tillsynsenhet. Anmälningarna om kränkande behandling till Skolverket har ökat stadigt de senaste åren. På tre år har antalet fördubblats.
Rapporterna om grovt våld, mobbning och ett förödmjukande språkbruk duggar tätt från landets skolor. Enligt Barnombudsmannen ligger mobbningen kvar på samma höga nivå som i början på 1980-talet. Det innebär att ungefär 100 000 elever mobbas i skolan varje år. Hur många barn och unga som mobbas i bostadsområdet, fritidsgården eller i föreningar, finns det inga uppgifter om. En rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att 10 % av pojkarna känner sig mobbade. För flickornas del stiger andelen som känner sig mobbade från år till år. Nu är den uppe i 16 %. Mobbade pojkar råkar i högre utsträckning ut för våld än mobbade flickor. En undersökning av forskaren Dan Olweus visar att mobbningen är som vanligast i årskurserna 3–6. Bris redovisar i sin samtalsstatistik att mobbning är en av de vanligast förekommande orsakerna till att barn ringer.
De som mobbar begår ofta även andra brott. Forskningsrådsnämndens kartläggning av våld bland ungdomar i en mellanstor svensk stad visar att 52 % av åttondeklassarna som upprepade gånger mobbat andra i skolan också hade attackerat, sparkat och hotat andra i gatumiljön.
Även lärare utsätts för kränkningar. Det kan handla om knivhot och grovt kränkande tillmälen. Värst drabbade är kvinnliga lärare.
Mobbning är ingen barnlek. Mobbning och våld i skolan handlar nämligen inte om ”oskyldiga” små gruff, som man kanske vid en första anblick helst vill tro. Det handlar dessvärre ofta om mycket allvarliga händelser, som i värsta fall ger upphov till livslångt lidande, psykiskt och/eller fysiskt.
Skolverket har i en rapport förvånande nog konstaterat att mobbningen ökar för att fixeringen blivit för stor vid kunskapsinlärningen. Läsforskaren Bo Sundblad menar tvärtom att elever som känner att de lär sig något i skolan och som upplever skolan som meningsfull, ägnar sig åt destruktivt beteende i betydligt mindre grad än andra. Att t.ex. fånga in och satsa på de elever som ännu inte knäckt läskoden fastän de går i högstadiet, leder till en lugnare arbetsmiljö för alla.
Barnombudsmannen betonar att kränkningar visserligen avslöjar att något gått snett mellan eleverna men att problemen bottnar i brister i miljön överhuvudtaget. Framgångsrika program mot mobbning satsar på att skapa ett gott klimat på skolan och att ha effektiva rutiner. Inger Enkvist skriver i sin bok ”Feltänkt” att det inte går att lösa svårhanterade konflikter som mobbning med den icke-auktoritära lärarroll som nu är på modet. De flesta elever behöver känna att det finns auktoriteter. Också lärare får det svårt om mål och uppföranderegler är oklara.
Folkpartiet liberalerna tror på en skolpolitik som tydligt har kunskap och lärande som mål och där ökad jämlikhet och integration kommer som positiva följdeffekter. Inget leder säkrare till utslagning och orättvisor än den kravlösa skolan.
Skolan måste få vara skola. En skolpolitik som nedprioriterar kunskap och bildning sviker de allra mest behövande barnen, alltså de barn som inte får tillräcklig stimulans och hjälp hemifrån. En jämlik skola vågar ställa krav på eleverna. Elever med goda kunskaper tycker att skolarbetet är roligt. Det motverkar oro i skolan.
Åtgärderna mot mobbning måste vara av tre slag: förebyggande så att mobbning och utslagning aldrig uppstår, aktiva så att ingripandet mot mobbning sker med kraft och till sist uppföljande så att mobbaren inte åter fastnar i sitt destruktiva beteende.
Gör skolan meningsfull – med kunskaper och höga förväntningar. En skolpolitik som betonar kunskap och ordning är i sig ett mycket viktigt bidrag till en skola som i större grad präglas av arbetsro och harmoni. Ungdomar som lämnar skolan utan tillräckliga baskunskaper är dömda på förhand. Vi vet också att elever som halkar efter i skolan eller som upplever skoltiden som meningslös ofta reagerar med att hävda sig på annat sätt: genom att störa undervisningen och/eller trakassera övriga elever, ibland rentav skolpersonal. Av många skäl vore därför mycket vunnet med en kunskapsskola, en skola där eleven tidigt möter krav, utvärderingar – men också tidigt får stöd och hjälp när så behövs. Att lära sig läsa och räkna i gymnasiet är på tok för sent men ändå är det så det ser ut för alltför många elever.
Antimobbningsplaner på alla skolor. Det har visat sig vara viktigt att när en kris uppstår redan ha en beredskap och tydliga regler för vad som ska göras. Reglerna ska vara kristallklara och de ska efterlevas. Skolverket ska självfallet ha sanktionsmöjligheter mot skolor och rektorer som inte upprättar en sådan åtgärdsplan.
Säkra lärarrekryteringen. Nöden är uppfinningarnas moder och svårigheter att rekrytera tillräckligt många lärare har gjort det modernt att låta elever utföra eget arbete under ibland ganska stor del av skoldagen. Stat och kommun måste råda bot på den växande lärarbristen. Lärarlös ”undervisning” medför att eleverna lämnas åt sig själva i allt högre grad, och det kan leda till en kultur där den starkes rätt hävdas. Det är viktigt att lärarna så mycket som möjligt är med eleverna, ser vad som händer och stävjar destruktivt beteende.
Skriv in skolk på betyget. Skolk är ett växande problem i många skolor. Skolk gör det svårt att bedriva en meningsfull undervisning och skapar ordningsproblem både i och utanför klassrummet. Såväl lärare, skolledare som politiker måste ge tydliga signaler om att skolan inte är ett ”öppet hus” där man kan komma och gå som man vill. Folkpartiet anser att det ska vara möjligt att ange ogiltig frånvaro på betygen. I tidiga årskurser ska föräldrarna regelbundet få skriftlig information om sina barns frånvaro. Närvarokravet måste hävdas också i en frivillig skolform som gymnasieskolan med elever som uppnått myndighetsåldern. För att få betyg ska eleven ha varit närvarande på lektionerna.
Dra in studiebidraget för mobbare. Det ska vara kännbart för en elev att göra sig skyldig till ordningsproblem, som att mobba eller störa för andra. Nya sanktionsformer behövs. På gymnasieskolan skulle det vara ett effektivt vapen att dra in studiebidraget för elever som mobbar eller är frånvarande från en stor del av av lektionerna.
Speciallärarna åter. Skolk, mobbning och annat problembeteende ökar om en elev känner sig otillfredsställd med sina studieresultat. Av bland annat det skälet krävs stödinsatser för elever som kommit efter. De ska ha rätt att få extra hjälp och träning tidigt. Den svenska grundskolan ger idag inte tillräckligt stöd åt elever som behöver det. Antalet speciallärare i grundskolan har enligt Kommunförbundet i praktiken minskat med 3 700 personer mellan åren 1991 och 1997. (Denna siffra räknar inte in den ökning av antalet kommunala speciallärare som härrör till att sär- och specialskolorna överförts från landstingen till kommunerna.) Ett annat problem är att utbildningen av speciallärare upphört. Vi anser att detta var ett olyckligt beslut och att en utbildning av speciallärare bör startas på nytt.
Organisera hjälp med läxläsning. För de barn som har tradition hemifrån att studera och förkovra sig är läxläsning ingen konst. Det finns ordentligt med utrymme, ofta i ett eget rum, och föräldrarna hjälper mer än gärna till. Men många barn saknar detta viktiga stöd. Därför bör skolan ställa upp med läxläsningshjälp. Detta är också ett stort område för frivilliginsatser. Många ideella föreningar har medlemmar som ställer upp. En annan idé är att elever på gymnasieskolan eller studenter från universitetet ställer upp som stöd i klassrummet eller med läxläsningshjälp och att denna insats räknas som en merit vid fortsatta studier eller arbete, t ex anges i betyget.
Ordna skola på loven. I de utsatta bostadsområdena är det inte tomt på sommaren. Många har inte råd att åka i väg på semestern, och barnen och ungdomarna behöver något att göra. Olika fritidsaktiviteter är självklart nödvändiga, men också skolan bör kunna hålla öppet och erbjuda extra undervisning på loven. Detta tillämpas med stor framgång vid flera skolor och borde mana till efterföljd på andra håll.
I Skolverkets nationella kvalitetsgranskning från 1999 av skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behandling ifrågasätts om bestämmelserna i skolformsförordningarna ger skolor rätt stöd för sina myndighetsbeslut. Folkpartiet föreslår att denna fråga ses över så att skolor får det lagstöd de behöver för att arbeta mot mobbning på ett effektivt sätt. Skolans personal får inte vara bakbunden av luddiga paragrafer när fall av allvarlig mobbning konstateras. Det finns brister i de delar av skollagen som reglerar hur skolornas arbete mot mobbning ska organiseras. För att eleverna ska få ett effektivt skydd mot mobbning, måste skärpningar och förtydliganden till.
Polisanmäl alltid brott i skolan. Brott är brott också i skolan och ska alltid polisanmälas. En undersökning av Peter Lindström, forskare vid Polishögskolan, visar att de flesta anmälningar av våldsbrott i skolan anmäls av de elever som utsätts för dem eller av deras föräldrar. Endast en tredjedel av anmälningarna görs av personalen på skolan. Skollagen borde tvinga kommunerna att i sina skolplaner ha rutiner för polisanmälningar vid brottslig verksamhet. Det borde vara en skyldighet för rektorn att polisanmäla brott i skolan.
Rektorn ska ha ansvar – och nödvändiga befogenheter. Skollagen måste också tydligare formulera att det är rektorn som är ansvarig för att vidta åtgärder mot mobbning. Idag kan rektor och kommun skjuta över ansvaret på varandra, och för en förälder eller elev är det svårt att ta reda på var i den kommunala organisationen som ansvaret ligger. Lärare och övrig skolpersonal måste ges en skyldighet att rapportera våld och kränkande behandling till rektor. Det är viktigt att förtydligandet av rektors ansvar åtföljs av större befogenheter för rektor att ingripa.
Föräldrarna har rätt till information. En av de viktigaste åtgärderna är att informera föräldrar till barn som mobbar eller mobbas. Det är idag ingen självklarhet. Det finns metoder mot mobbning som förespråkar att föräldrarna ”inte blandas in”. Det tycker Folkpartiet är fel. Föräldrar har rätt att få veta hur deras barn har det i skolan, och de kan också bidra till en lösning av problemet.
Mobbare ska kunna flyttas från skolan så att offren kan gå kvar. Folkpartiet anser att elever som gjort sig skyldiga till grova kränkningar eller våld måste kunna flyttas från den skola där offret går. Idag finns på grundskolan bara möjligheten att visa ut en elev från klassrummet under ett undervisningspass. Skolverket har i ett tillsynsbeslut slagit fast att en elev som utsätter andra för kränkande behandling – i detta fall en våldtäkt av en elev med förståndshandikapp – inte kan flyttas från den aktuella skolan utan föräldrarnas tillstånd. Följden blev att den som utsattes för kränkningen flyttade eftersom han inte orkade möta gärningsmannen. Det är vanligt vid fall av mobbning att den som utsatts inte klarar av att gå tillbaka till skolan. En elev som utsatts för allvarliga kränkningar är under oerhört stor psykisk press även efter det att kränkningarna upphört. Naturligtvis ska mobbaren få stöd för att kunna komma ur sitt destruktiva beteende och garanteras bra undervisning, även om han eller hon flyttas från sin skola. Det är angeläget att arbeta på lång sikt med att lösa problemet, i samarbete med eleven, elevens föräldrar och med professionell hjälp utifrån. Vi är övertygade om att redan vetskapen om att mobbning inte tolereras verkar förebyggande, så att färre elever kommer att bli utsatta för kränkningar.
Splittra mobbargängen. Ofta är det en grupp av elever som står för mobbningen, och när de är ensamma har de inte samma makt. Därför är ett effektivt sätt att stoppa mobbningen att splittra mobbargängen i olika klasser eller skolor.
Sexuella trakasserier är också mobbning och måste stoppas. Idag tar lagstiftningen inte lika allvarligt på sexuella trakasserier av elever som av vuxna. I jämställdhetslagen från 1998 har en strängare lagstiftning införts mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Det är viktigt att elevers situation när det gäller sexuella trakasserier uppmärksammas på samma sätt som arbetstagarnas. Folkpartiet föreslår därför att en lag införs mot sexuella trakasserier även för elever, med förebild i jämställdhetslagen.
Stöd för återinträde i skolan. För elever som stängts av från gymnasieskolan, är det angeläget att under avstängningen arbeta på att lösa problemet på längre sikt och förbereda hans eller hennes återinträde i skolan. Detta arbete ska skolan göra i samarbete med eleven, elevens föräldrar och med professionell hjälp utifrån.
Särskilda stödgrupper. Elever som stör undervisningen eller trakasserar elever och lärare ska kunna avskiljas. Samtidigt är det viktigt att de får stöd och hjälp för att på sikt kunna återinträda i klassen/skolan. Särskilda stödgrupper med få elever per lärare är en metod att uppmärksamma och hjälpa de här eleverna. Inte sällan grundar sig det utåtagerande beteendet i en missriktad besvikelse över egna dåliga skolresultat. Att i lugn och ro få stöd av lärare som har vana vid att hantera ”stökiga” elever kan ge goda resultat.
|
Stockholm den 19 september 2001 |
|
|
Lars Leijonborg (fp) |
|
|
Bo Könberg (fp) |
Kerstin Heinemann (fp) |
|
Elver Jonsson (fp) |
Karin Pilsäter (fp) |
|
Yvonne Ångström (fp) |
Ulf Nilsson (fp) |
|
Ana Maria Narti (fp) |