Grundskolan ska lägga grunden – avskaffa det individuella programmet.
Mer valfrihet i gymnasiet – tvinga inte alla elever att läsa till högskolekompetens.
Öka läraryrkets status genom lärarlegitimation, karriärtjänster, lektorat och högre lön.
Inför en internationellt jämförbar studentexamen som ska vara inträdesbiljett till högre studier.
Dessutom ska en lärlingsutbildning med lärlingsexamen och en yrkesutbildning med yrkesexamen införas.
Kraftfulla åtgärder mot skolket – för in ogiltig frånvaro i kursbetygen.
Alla elever ska ha tillgång till dator och en elektronisk postadress.
Starta entreprenörsutbildning på gymnasiet.
Inrätta en nationell skolinspektion som tar över Skolverkets granskande uppgifter.
De försämringar för fristående gymnasieskolor som regeringen nu föreslår måste stoppas.
Gymnasieskolor i utsatta områden ska få extra resurser och profilskolor startas.
Brott som begås i skolan ska alltid polisanmälas.
En nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak ska intensifieras.
Elever som tillgodoräknar sig betyg från utlandsstudier ska kunna få högre betyg än Godkänd.
Sammanfattning 10
Innehållsförteckning 11
Förslag till riksdagsbeslut 12
En liberal vision för gymnasieskolan 14
Gymnasieskolan behöver en ny kurs 14
Avskaffa det individuella programmet 15
Avskaffa kravet att alla måste bli behöriga till högskolestudier 16
Inför alternativa kurser 16
En internationellt jämförbar studentexamen 17
Yrkesinriktade program 18
Lärlingsutbildning 18
Uppvärdera läraryrket 19
Elever i behov av särskilt stöd 19
Rörelsehindrade elever 19
Betyg och prov 20
IT och datorer 20
Inrätta en entreprenörsutbildning 20
Främja en god hälsa 21
Jämställdhet i undervisningen 22
Arbetsro och respekt 22
Alla ämnen ska kunna läggas ut på entreprenad 23
Vuxenutbildningen 23
Inrätta en nationell skolinspektion 24
Bättre möjligheter till utlandsstudier 24
Ökade möjligheter att välja skola 25
Fristående skolor 25
Profilskolor luckrar upp segregationen 26
Fritt val också mellan kommunala skolor 27
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det individuella programmet skall avskaffas och att ingen elev skall börja gymnasiet utan betyget Godkänd i svenska (svenska som andraspråk), engelska eller matematik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det i särskilda fall skall vara möjligt att skapa en anpassad gymnasieutbildning även för elever som inte har godkända betyg i något av ämnena svenska (svenska som andraspråk), engelska eller matematik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att resurserna för det individuella programmet förs över till grundskolan och att elever med svårigheter ges stöd också i gymnasieskolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att högskolebehörighet inte skall vara ett nödvändigt mål för alla elever.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alternativa kurser i kärnämnena.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att man alltid skall kunna komplettera studierna så att högskolekompetens uppnås.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en internationellt jämförbar studentexamen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avlagd studentexamen skall vara en förutsättning för högre studier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av yrkesinriktade program med yrkesexamen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en modern lärlingsutbildning med lärlingsexamen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att läraryrket måste uppvärderas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en speciallärarutbildning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att staten skall ha ansvar för att elever med flera funktionshinder får samma möjlighet till omvårdnad och utbildning oavsett var i landet de bor.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av lagstiftningen så att elever med funktionshinder ges samma rätt till gymnasieutbildning och stöd som övriga elever.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler betygssteg och en nationell utvärdering av betygssättningen i förhållande till resultaten på de nationella proven.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elever som går i gymnasieskolan skall kunna pröva för ett högre betyg också sedan de erhållit betyget Godkänd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ogiltig frånvaro skall kunna anges på kursbetygen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgång till dator och egen e-postadress för alla elever.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av en entreprenörsutbildning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av fler lektorat.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rektor skall vara pedagogisk ledare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en handlingsplan mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall utarbetas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även vuxenutbildning bör kunna erbjudas av fristående utbildningsenheter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en nationell skolinspektion.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om underlättande av etablering av fristående gymnasieskolor.
Riksdagen beslutar om ändring av 5 kap. 24 § 1 skollagen så att elevens hemkommun blir skyldig att betala ersättning för elevs utbildning i annan kommun också om utbildningen erbjuds av hemkommunen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all undervisning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undervisning i alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökade möjligheter för gymnasieelever att studera utomlands.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av 7 kap. 13 a § gymnasieförordningen så att elever som tillgodoräknar sig utlandsstudier på en svensk gymnasieskola också skall kunna erhålla betygen Väl godkänd och Mycket väl godkänd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om profilskolor och att gymnasieskolor i utsatta områden skall få extra resurser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de valbara kurserna får användas till att ge en skola en viss profil.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av läroplanen för de frivilliga skolformerna så att mål anges för sex- och samlevnadsundervisningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över skolformsförordningarna för att underlätta skolornas arbete mot mobbning.
För liberaler är skolan ett av samhällets starkaste verktyg för att ge alla jämlika chanser. En liberal vision för gymnasieskolan är en skola där alla elever ges möjlighet att växa och den enskilde elevens kunskapsinhämtande sätts i centrum. Varje elev måste mötas på sin egen nivå, utifrån sina intressen och framtidsplaner och ha möjlighet att utvecklas i sin takt. I en sådan skola ska ingen behöva känna sig misslyckad. Folkpartiet vill se möjligheterna. En skola med hög kvalitet kan bli verklighet i Sverige.
Sverige behöver en ny kurs för skolan. Den allmänna föreställningen är att nästan alla svenska ungdomar i dag går igenom gymnasiet. Skolministern och andra skolpolitiker använder ofta uppgiften att ”98 procent går vidare till gymnasiet”. Det är visserligen sant att i stort sett alla ungdomar går vidare till gymnasiet, men ett förvånansvärt stort antal fullföljer inte sina gymnasiestudier. Avhoppen från gymnasiet är fler än någonsin. Av de elever som började gymnasieskolan höstterminen 1996 var det bara 67% som fått slutbetyg fyra år senare, enligt Skolverkets ”Barnomsorg och skola i siffror 2001”.
De höga teoretiska kraven på samtliga gymnasieutbildningar har skapat stora svårigheter på de yrkesinriktade programmen. I Skolverkets ”Utvärdering av fem gymnasieprogram” säger byggeleverna klart ifrån att de inte är intresserade av att läsa på högskolan. Ändå tvingas de att läsa matematik för ingenjörer. Resultatet blir att den stora majoriteten kommer att sluta sina studier med en känsla av misslyckande. 29% av eleverna på byggprogrammet hoppar av sin gymnasieutbildning. Av de övriga, de som går ut, saknar en fjärdedel slutbetyg och ytterligare en fjärdedel har så dåliga betyg att de inte når det mål socialdemokraterna satt upp för dem, att bli behöriga till högskolan.
En ”gymnasieskola för alla” blir en alltmer missvisande benämning på den svenska gymnasieskolan. Regeringens försök att rätta till problemen genom utvecklingsarbete är verklighetsfrämmande. Folkpartiet liberalerna anser att gymnasieskolans mål om att alla elever ska uppnå högskolebehörighet är en stor orsak till många elevers misslyckanden. Det måste i stället bli möjligt att fullfölja en yrkesinriktad utbildning utan att läsa samma kärnämneskurser som i studieförberedande program. Lärlingsutbildning, där skola och företag delar på ansvaret, måste erbjudas fler elever. En annan orsak till många elevers misslyckande i gymnasieskolan är otillräckliga kunskaper i bagaget från grundskolan.
Läs- och skrivforskning visar att elever i gymnasiet saknar tillräcklig grund trots att de fått godkänt betyg i grundskolan. I det svenska skolsystemet slussas många elever hela tiden vidare till högre nivåer, som de inte har tillräckliga kunskaper för att klara av. Dessa elever vore mera hjälpta av att stödjande insatser sätts in tidigt. Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever läsa, skriva och räkna. För att bli behörig till ett nationellt program i gymnasiet ska en elev ha minst betyget Godkänd i engelska, svenska och matematik. Folkpartiet anser att detta är ett rimligt krav.
Idag går dock elever som inte har nått grundskolans mål i dessa ämnen in i det s.k. individuella programmet på gymnasiet. Det skulle bli ett undantag i gymnasiets totala organisation, enligt dåvarande skolministern Göran Persson. Men i dag är det individuella programmet gymnasiets tredje största program. Tanken är att eleverna ska komplettera sina kunskaper för att bli behöriga till ett riktigt, nationellt gymnasieprogram. Det individuella programmet misslyckas dock i verkligheten med att hjälpa eleverna att gå över till ett nationellt program. Bara 15,6 procent av eleverna som inlett sin gymnasiekarriär på det individuella programmet har fyra år senare fullföljt sin utbildning och fått slutbetyg.
Gymnasieskolan får ta över problem som borde ha lösts i grundskolan. Ingen elev ska börja gymnasiet utan att ha uppnått betyget Godkänd i svenska, engelska och matematik. Folkpartiet anser därför att man ska avskaffa det individuella programmet och i stället ska grundskolan ges det fulla ansvaret för att eleverna får baskunskaperna. Grundskolan måste bli mer flexibel och ge varje elev den tid hon eller han behöver för att nå målen. Folkpartiet föreslår att skrivningarna i skollagen (4 kap. 10 §) skärps i detta avseende så att alla elever som inte har nått målen uttryckligen har rätt till undervisning i grundskolans regi även efter skolpliktens upphörande. Denna rätt gäller tills eleverna har nått behörighet till gymnasieskolans nationella program eller kan påbörja vuxenutbildning. Syftet är i första hand att uppmuntra kommunerna att sätta in stöd tidigt. Det individuella programmets resurser ska föras över till grundskolan och användas till mer stöd till elever som behöver det – i form av extraundervisning, läxläsningshjälp, prioritering av baskunskaper m.m.
Gymnasieskolan ska även i framtiden ges resurser och möjligheter att hjälpa elever med inlärningssvårigheter men med Folkpartiets förslag kommer eleverna att ha erövrat de grundläggande kunskaperna när de kommer till gymnasieskolan.
Att avskaffa det individuella programmet är att skärpa kravet att ingen elev ska börja gymnasiet utan att ha fått godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Skolverkets kvalitetsnämnd har däremot lämnat ett förslag till regeringen som går i motsatt riktning – verket föreslår att kravet på godkända betyg i basämnena helt slopas. Regeringen har inte tagit avstånd från förslaget, vilket Folkpartiet anser är absolut nödvändigt. Det är att lura eleverna att säga att de kan klara gymnasiestudier utan att kunna läsa, skriva och räkna.
I speciella fall, t.ex. för nyanlända invandrare som inte tidigare har undervisats i engelska, ska det dock vara möjligt att anordna en anpassad undervisning i engelska parallellt med utbildning på ett nationellt program. Det kan också gälla t.ex. elever med dyslexi.
Alltför många socialdemokratiska skolreformer har genomförts i strid med lärarkåren. Göran Perssons gymnasiereform infördes mot en i stort sett enig gymnasielärarkår. Folkpartiet varnade för stor utslagning på gymnasiet och många lärare är idag förtvivlade över situationen. Det är dags att lyssna på lärarna. Det är dags att införa alternativa kurser på gymnasiet. Det skulle skapa arbetsro för lärare och elever.
En undersökning gjord i Malmö har visat att 76 procent av lärarna anser att det är fel att gymnasieeleverna läser samma obligatoriska kurser i kärnämnena svenska, matematik och engelska och att de bedöms enligt samma betygskriterier. Ribban har satts för högt för många elever och för lågt för andra. 91 procent av lärarna tycker att det är fel att gymnasieskolan bara ska vara öppen för de elever som vill skaffa sig högskolebehörighet, enligt en undersökning som Sifo genomfört på uppdrag av Lärarnas riksförbund.
Ett gymnasium för alla måste innehålla utbildningsvägar både för dem som har ambitionen att läsa vidare på universitet och högskolor och för dem som vill gå ut i arbetslivet efter gymnasieskolan. Folkpartiet vill ha en gymnasieskola där den enskilde elevens intresse och förutsättningar sätts i centrum. Framtidens arbetsmarknad ställer höga krav på sina anställda. Sverige måste utbilda arbetskraft som möter de nya kraven. Den svenska gymnasieskolan ska vara en garant för kunskap och kvalitet.
Dessvärre tycks inte regeringen inse allvaret i att så många elever avbryter sin gymnasieutbildning. I stället för att erkänna det nya gymnasiets största misstag, att samtliga elever ska läsa till högskolebehörighet, fortsätter regeringen med att försöka stöpa alla elever i samma form.
Alla studievägar får inte bli ”akademiserade”, som idag. Då blir gymnasiet en utslagningsmaskin för alla de ungdomar som inte vill eller orkar läsa mer teoretiska ämnen. I stället ska elever få välja att läsa utbildningar som inte ger högskolekompetens och, om de vill, senare komplettera sina studier till högskolekompetens.
Det är viktigt att skolan utgår ifrån varje individs egna förutsättningar. Alla elever kan inte lära sig lika mycket, eller i samma takt. Dagens skola är i för hög grad utformad för genomsnittseleven. Resultatet är att en del elever har svårt att hänga med i undervisningstakten, samtidigt som andra elever inte får den stimulans de behöver. Undervisningen måste organiseras så att elever som behöver mer tid för inlärning får det medan andra elever ska kunna gå vidare i en snabbare takt och kunna fördjupa sig. Folkpartiet anser därför att kärnämnena ska kunna läsas i olika takt.
Folkpartiet anser vidare att alla elever ska läsa kärnämneskurser i basämnena men att dessa ska ha olika innehåll beroende på program. De bör profileras med utgångspunkt i respektive gymnasieprograms inriktning, så att exempelvis vårdstuderande kan läsa en mer medicinskt inriktad engelska eller en studerande på hantverksprogrammet kan läsa en mera praktiskt inriktad kurs i svenska. Möjligheten att välja en utökad och mera teoretisk kurs ska givetvis finnas för alla elever som så önskar. Genom att ge kärnämnena olika innehåll kan man anpassa undervisningen till varje elevs intresseområde och ambitionsnivå.
Matematik A är ett typexempel på en kurs som skulle behöva anpassas på detta sätt. Den är för lång för de elever som har ett speciellt intresse och fallenhet för matematik och som skulle ha större glädje och nytta av att gå vidare till matematik B, C och D. För många elever på de yrkesinriktade programmen är kursen däremot för svår eftersom den inte är inriktad på det som de är intresserade av. I Skolverkets utvärdering av byggprogrammet från 1999 framkommer det att eleverna tycker att matematik är viktigt men att de inte får de kunskaper de behöver för sitt framtida yrke. En elev som valt att bli anläggare berättar att den enda yrkeskunskap han fick under skoltiden var den som ägde rum utanför skolan, på praktiken: ”Jag har inte fått läsa så mycket som en bok i facklitteratur eller fått göra ett enda prov inom gatu-, väg- och ledningsteknik. Inte heller någon teoretisk undervisning eller praktisk inne på skolan.” I stället får han och hans klasskamrater läsa matematik för blivande ingenjörer och hela 62% av dem når inte målen i matematik A-provet.
Folkpartiet har länge arbetat för att Sverige ska införa en studentexamen. Sverige är det enda landet i västvärlden som har avskaffat sin studentexamen. Att fler och fler ungdomar väljer att studera vidare utomlands gör att behovet av en internationellt gångbar examen ökar. Folkpartiet föreslår därför att en frivillig examen, som kan tillgodoräknas utomlands, ska erbjudas alla som avslutar ett nationellt program. För en studentexamen som är internationellt jämförbar krävs det mer än vad som i dag krävs på de flesta program. Vi anser att det är oerhört viktigt att den studentexamen som införs blir en verklig kvalitetsmätare på avklarad utbildning. En snabbutredning bör därför tillsättas för att utreda vilka olika moment en studentexamen som håller internationella mått ska innehålla. Det ska klart definieras vilka ämnen som ska vara obligatoriska respektive utbytbara i examen.
Folkpartiet föreslår att tre typer av examina införs, för att visa vilken typ av utbildning eleven genomgått. Elever som har gått ett teoretiskt inriktat program ska få en studentexamen som ger högskolebehörighet. Avlagd studentexamen ska vara en förutsättning för att studera vid universitet och högskolor. Det ska dessutom genom validering vara möjligt att få behörighet till högskolan, t.ex. för personer med utländsk examen.
Folkpartiet föreslår också att yrkes- och lärlingsexamina inrättas.
I dagens gymnasieskola finns inga yrkesinriktade program i reell mening. Folkpartiet anser att sådana ska inrättas och att eleverna ska avlägga yrkesexamen vid utbildningens slut. Programmen ska förbereda de elever för yrkeslivet som vill börja arbeta direkt efter avslutade gymnasiestudier. Därför ska de inte behöva läsa kurser på samma teoretiska nivå som elever som vill studera vidare på högskolan men de ska naturligtvis ha möjlighet till detta om de vill. De yrkesinriktade programmen ska vara till för de elever som inte väljer eller har möjlighet att gå lärlingsutbildningen men ändå vill få en bra grund för yrkeslivet. Utbildningen ska dock vara praktiskt inriktad och också ge möjlighet till praktik hos företag i den aktuella branschen.
Riksdagen beslöt våren 1999 att utforma en lärlingsutbildning. Detta har sedan länge varit ett krav från Folkpartiet. Men beslutet innebär ingen lärlingsutbildning värd namnet. För att en elev ska få den kunskap som lärlingsutbildningen utlovar måste han eller hon erbjudas tillräckligt många timmar på arbetsplatsen. Detta är omöjligt om lärlingsutbildningen ska passa in i något av de nationella programmen och leda till högskolekompetens.
Folkpartiet vill se en modern, flexibel lärlingsutbildning där skolan och arbetslivet delar på ansvaret för utbildningen. Förslagsvis kan den precis som i Norge vara fyraårig men den totala tiden kan variera. Eleverna tillbringar två år i skolan och två år i arbetslivet. För en del elever kan det vara lämpligt att sprida ut skoltiden så att fyra veckodagar tillbringas på en arbetsplats och en femte i skolan.
Företagen bör som i Norge få ersättning motsvarande kommunens kostnad för yrkesutbildningen under ett år, samtidigt som lärlingen under ett år ges ersättning från arbetsgivaren i relation till den insats som han eller hon gör i produktionen. Därmed skulle ett antal ekonomiska frågetecken för såväl företagen som för den enskilde undanröjas. Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och leda till en lärlingsexamen. Denna ska vara bevis på en kvalificerad yrkesutbildning. Någon form av anpassad lärlingsutbildning för elever som av någon anledning inte kan följa ett nationellt program eller uppnå lärlingsexamen ska också finnas.
Det finns ett stort intresse för lärlingsutbildning i näringslivet men exakt vilka utbildningar man kan erbjuda beror på vilka företag som man inleder ett samarbete med.
Att arbeta med barns personliga och kunskapsmässiga utveckling är bland de viktigaste uppgifter en människa kan ha och borde locka många duktiga ungdomar. Idag är det dock mycket svårt att locka studenter att bli lärare och många hoppar av läraryrket. Folkpartiet presenterar sina förslag för att höja läraryrkets status i en separat motion.
Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska, psykiska eller sociala skäl. Flera rapporter visar att det är just dessa elever som har drabbats hårt av de senaste årens besparingar i kommunerna. Skolan räcker inte till för dessa elever. Det är oacceptabelt. Dessutom uppger många skolor att fler elever än tidigare är i behov av extra stöd. Folkpartiet anser att det därför är utomordentligt viktigt att speciallärarutbildningen återupprättas. Även i gymnasieskolan finns ett behov av speciallärare.
Folkpartiet har i sin motion för grundskolan närmare skrivit om dessa frågor. Förslaget att grundskolan ska ta ett större ansvar för elevernas baskunskaper innebär att trycket på stödinsatser lättar i gymnasieskolan.
Folkpartiet har tidigare sagt nej till nedläggningen av specialskolorna för flerhandikappade. Vi har också krävt att ett särskilt statligt bidrag ska följa dessa svårt handikappade elever. Staten ska enligt vår mening ha ansvar för att dessa elever får samma möjlighet till omvårdnad och utbildning oavsett var i landet de bor.
Elever som har allvarliga rörelsehinder eller en kombination av rörelsehinder behöver en gymnasieutbildning som är särskilt anpassad för detta. På sådana s.k. RH-anpassade gymnasieskolor finns det inte något individuellt program. Folkpartiet är kritiskt till det individuella programmet, men så länge ett sådant erbjuds elever utan rörelsehinder måste det självfallet finnas också för de rörelsehindrade eleverna. Men idag är systemet diskriminerande. Denna höst har 12 elever utestängts från den RH-anpassade gymnasieutbildningen eftersom de saknar godkända betyg i svenska, engelska och/eller matematik. Eftersom dagens stödsystem är uppbyggt kring det individuella programmet, hamnar de mellan stolarna och får inte det stöd de behöver.
Regeringen måste snarast se till att de rörelsehindrade eleverna får samma rättigheter till stöd för att nå målen som andra elever får. Det är ju de eleverna som behöver det som mest.
Folkpartiet har länge drivit att de nationella kursproven ska bli obligatoriska. Detta krav har blivit verklighet från den 1 juli i år, vilket är mycket glädjande. Det är viktigt att provresultaten används för att utvärdera elevernas kunskaper och ligger till grund för en rättvis betygsättning. Det har visat sig att godkända betyg i grundskolan uppenbarligen inte motsvarar de kunskapskrav som ställs för att klara kärnämnena i gymnasiet. Detta har läsforskaren Birgitta Allard visat i en undersökning från Stockholm. Folkpartiet föreslår att Skolverket får i uppdrag att genomföra en utvärdering av betygen på nationell nivå för att undersöka om de motsvarar de kunskaper de ska enligt målen och kriterierna. Betygen behöver bl.a. jämföras med resultat på nationella ämnes- och kursprov.
Betygssystemet som infördes 1995 var ett steg i rätt riktning. Det är bra att betygen nu sätts utifrån om eleverna nått vissa kunskapsmål eller inte. Däremot är det för få betygssteg för att på ett rättvist sätt spegla elevernas skilda kunskapsnivåer. Särskilt steget mellan Godkänd och Väl godkänd är för stort. Därför föreslår Folkpartiet att sex betygssteg införs.
Idag får elever i gymnasieskolan bara göra en prövning för att få betyg från en kurs om de inte har något betyg från kursen eller har fått betyget Icke godkänd. Detta är ett hinder för de elever som under sin tid i gymnasieskolan förbättrar sina kunskaper och vill ha det på papper. Folkpartiet anser därför att elever som går i gymnasieskolan ska kunna pröva för ett högre betyg också när de redan har betyget Godkänd.
Att alldeles för många elever saknar tillgång till datorer och IT innebär en stor risk för att eleverna delas in i ett A- och ett B-lag där några har tillgång till datorer och IT i hemmet, medan andra inte har samma möjligheter. Alla elever borde därför få tillgång till dator och en e-postadress i skolan. Datorer är ett effektivt hjälpmedel för elever med särskilda behov, exempelvis läs- och skrivsvårigheter.
Svensk skola har varit dålig på att ta till vara den blivande entreprenören–företagaren. Det är viktigt att skolan tar till vara dessa elevers behov. På gymnasiet bör man inom ramen för de nationella programmen finna lösningar som skapar större förståelse bland elever av företagandets villkor. Det kan betyda att kommuner startar entreprenörsutbildning eller att lärlingsutbildning startas med inriktning mot företagande.
Fler och fler ungdomar kan tänka sig att starta eget företag. Det är en enorm potential som måste tas till vara. Det är viktigt att man redan i skolan skapar medvetande om företagandets villkor.
Folkpartiet föreslår att det inrättas en entreprenörsutbildning i gymnasieskolan. Genom att unga människor får utlopp för egna idéer och samarbetar med företagare i regionen kan vi få en mycket attraktiv och kvalificerad gymnasieutbildning. I entreprenörsutbildningen bör ingå kärnämnen som svenska, engelska och matematik, samt redovisning, affärsjuridik och marknadsföring etc. En entreprenörsutbildning skulle förbättra många ungdomars situation på den framtida arbetsmarknaden. Rent allmänt bör skolan och arbetslivet förbättra sitt samarbete.
Under skolåldern grundläggs många av de vanor och livsstilar som får bestående effekter för hälsan. Det gäller t.ex. matvanor och motionsvanor. Det är viktigt att gymnasieskolan fortsätter undervisningen i hälsofrågor som påbörjas i grundskolan. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i ett positivt och främjande perspektiv även om man inte ska blunda för de risker som finns i elevernas omvärld.
Bland värnpliktiga har enligt utredningen ”Från dubbla spår till elevhälsa” den genomsnittliga vikten ökat med ca 5 kg mellan 1971 och 1995 och andelen överviktiga har ökat från 7 till 19%. Det är därför viktigt att eleverna får en undervisning om kost och motion och att idrottsämnet inte teoretiseras utan att eleverna får utöva fysiska aktiviteter.
Folkpartiet ser med allvar på att det verkar bli allt lättare för ungdomar att få tag i alkohol och narkotika. Rök- och alkoholdebuten sker allt längre ned i åldrarna. Dessutom tycks den negativa attityden till narkotika ha luckrats upp hos en del ungdomar. Enligt en undersökning har var fjärde 17-åring i Stockholm använt narkotika. Det är nödvändigt att kampen mot alkohol, narkotika och tobak intensifieras. Folkpartiet efterlyser en nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak ska intensifieras.
Behovet att få reflektera över identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet är stort bland ungdomar. Idag är utbudet av information om dessa frågor stort genom medier som tidningar, teve och Internet. Det är viktigt att skolan utgör en arena för fördjupade samtal kring sex och samlevnad och ger eleverna möjlighet att ta ställning i dessa frågor. En öppen och saklig diskussion kring dessa frågor ska också syfta till att skapa ett klimat på skolan där sexuella trakasserier och kränkningar är främmande.
Skolverkets kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen visar att skolorna får dålig vägledning i de nationella styrdokumenten när det gäller undervisning om sex och samlevnad. Målskrivningar i läroplanen är betydelsefulla för möjligheten att avsätta resurser, formulera mål för det lokala arbetet och bedöma kvalitet och resultat. Folkpartiet föreslår därför att det införs mål i läroplanen som närmare definierar området sex och samlevnad.
Kvalitetsgranskningen tyder också på att det behövs ett skifte från fokus på risker till ett mer främjande perspektiv där både flickor och pojkar får möjlighet att integrera sexualiteten som en god kraft. Granskningen visar också att området jämställdhet behöver få en tydligare plats i undervisningen.
Jämställdhetsarbetet i skolan har i hög grad inriktats på att motverka könsskillnader när det gäller elevernas val av utbildningsväg i gymnasieskolan. Ett aktivt jämställdhetsarbete behöver dock bedrivas på många fronter och med olika innehåll och metoder. De förväntningar som omgivningen har på flickor respektive pojkar inverkar hämmande på deras möjligheter att göra sina val efter de intressen och förmågor de besitter som individer. Gymnasieskolan måste ta ett ansvar för att undervisningen organiseras och pedagogiska metoder väljs på ett sätt så att hänsyn tas till varje individs intressen samt mognads- och kunskapsmässiga nivå, oavsett vilket kön individen tillhör.
Pedagogik och metodik måste anpassas så att såväl flickor som pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av undervisningen. Detta kan innefatta att ibland arbeta med enkönade undervisningsgrupper. Avgörande är att arbetet i skolan syftar till att ge alla samma chans att utvecklas.
Mobbning, våld och sexuella trakasserier har blivit ett växande problem i svenska gymnasieskolor. Sådant får inte accepteras i skolans arbetsmiljö. Brott som begås i skolan ska alltid polisanmälas. Varje skola ska ha en åtgärdsplan mot mobbning. En av de viktigaste åtgärderna är att informera föräldrar till barn som mobbar eller mobbas. Det är idag ingen självklarhet. Det finns metoder mot mobbning som förespråkar att föräldrarna ”inte blandas in”. Det tycker Folkpartiet är fel. Föräldrar har rätt att få veta hur deras barn har det i skolan och de kan också bidra till en lösning av problemet.
I Skolverkets nationella kvalitetsgranskning från 1999 av skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behandling ifrågasätts om bestämmelserna i skolformsförordningarna ger skolor rätt stöd för sina myndighetsbeslut. Folkpartiet presenterar sina förslag för att stödja skolornas kamp mot mobbning i en separat motion.
I jämställdhetslagen från 1998 har en strängare lagstiftning införts mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Det är viktigt att elevers situation när det gäller sexuella trakasserier uppmärksammas på samma sätt som arbetstagarnas. Folkpartiet föreslår därför att en lag införs mot sexuella trakasserier även för elever, med förebild i jämställdhetslagen.
I fler och fler kommuner är skolket ett växande problem, vilket gör det svårt att bedriva en ordnad undervisning. Lärare, skolledare och politiker måste ge ett tydligt besked om att skolan inte är ett ”öppet hus” där man kan komma och gå som man vill. Närvarokravet måste hävdas också i en frivillig skolform som gymnasieskolan med elever som uppnått myndighetsåldern. I skolan ska bedrivas undervisning, vilket förutsätter närvaro av eleverna.
Det saknas i dag kraftfulla åtgärder mot det tilltagande skolket i gymnasieskolan. Folkpartiet menar att skolor med stora skolkproblem måste genomföra särskilda program för att komma åt problemen. Ett handlingsprogram mot skolk kan innehålla en rad åtgärder. En vitt spridd insikt är att skolket ökar om och när en elev känner sig otillfredsställd med sina studieresultat. Därför måste stödinsatserna för elever som kommit efter bli större. På vissa håll där man lokalt tagit itu med skolkproblemen har goda resultat uppnåtts. Exempel på en åtgärd som uppges ha givit positivt resultat är att varje månad skicka rapporter till hemmen om elevernas frånvaro. Folkpartiet anser att eleven för att få ett betyg ska ha varit närvarande på lektionerna.
Från skolledarhåll efterlyses ibland möjligheter att vidta mer långtgående åtgärder. Folkpartiet tycker t.ex. att det är rimligt att en elev som är frånvarande från huvuddelen av lektionerna inte ska få studiebidrag. Möjligheten att ange ogiltig frånvaro på de betyg som ges när en gymnasiekurs är avslutad har diskuterats. Regeringen bör återkomma med ett förslag om regler för betygsättning så att det blir möjligt att ange ogiltig frånvaro på kursbetygen.
I dag får endast undervisning i yrkesämnen läggas ut på entreprenad. Folkpartiet liberalerna anser att denna begränsning är omotiverad. Om det finns tydliga krav på lärarkompetens och undervisningens kvalitet finns det ingen anledning att begränsa entreprenadmöjligheten till yrkesämnen. Det borde vara möjligt för en kommun att t. ex. beställa undervisning med en särskild pedagogisk profil i språk eller naturvetenskap av lärarkooperativ eller andra privata anordnare.
Elever som inte har uppnått gymnasiekompetens ska ha goda möjligheter att komplettera som vuxna. Förutom den kommunala vuxenutbildningen erbjuder sedan länge folkhögskolorna bra alternativ med inslag av olika pedagogiska traditioner. Vuxenutbildningen läggs idag ofta ut på entreprenad, vilket är ett steg på väg mot ökad mångfald men också är ett system med svagheter. Det innebär att kommunen och inte eleven väljer skola. Dessutom måste kommunens vuxenutbildning sätta betyg också på elever som undervisats av en annan anordnare, vilket har visat sig fungera dåligt. Folkpartiet anser därför att fristående vuxenutbildningsenheter ska få etableras enligt samma villkor som gäller för fristående gymnasieskolor.
Sveriges gymnasieskola befinner sig i ett mycket allvarligt läge, särskilt på yrkesprogrammen, där många elever inte når de mål som ställs upp. Därför är det extra viktigt att stärka statens utvärdering och uppföljning av skolans resultat. Detta har visat sig nödvändigt efter den olyckligt genomförda kommunaliseringen av skolan. Att kommunaliseringen hittills misslyckats beror bl.a. på att staten inte varit tydlig i sina mål, men ännu mer på att statens utvärderingsinstrument är otillräckliga.
Därför behöver Sverige en fristående, nationell skolinspektion. Idag är Skolverket den myndighet som både ska vara rådgivande organ till kommunerna i utbildningsfrågor och den instans som ska följa upp kvaliteten i skolan. Det går inte att samtidigt vara stödjande och rådgivande mot den man kritiskt ska granska och kontrollera. För en tydligare uppföljning föreslår Folkpartiet därför en uppdelning av de uppgifter som i dag ligger hos Skolverket. Skolverket behåller sin stödjande och rådgivande roll och sina utvecklingsuppgifter. Samtidigt tillskapas en ny myndighet för att stärka statens roll i utvärderingen av skolans resultat – en nationell skolinspektion.
Nationella skolinspektionen ska granska kvaliteten i såväl kommunala som fristående skolor, säkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella prov och det nationella betygssystemet. Nationella skolinspektionen ska också vara den myndighet som utfärdar respektive drar in den lärarlegitimation som Folkpartiet föreslår inrättas.
Vi lever i en alltmer internationaliserad värld. Det ställer stora krav på främst språkkunskaper, men också på kunskaper om andra länder och kulturer som erfarenheten av ett studieår utomlands ger. Den framtida arbetsmarknaden ställer högre krav på de anställdas språkkunskaper och kännedom om andra länder och regioner än tidigare. Folkpartiet anser att skolan har ett ansvar för att möta den nya, mer internationaliserade, tidens skiftande behov. Med förbättrade möjligheter till elevbyten (som inte bara ger svenska elever möjlighet att studera utomlands, utan också berikar de svenska skolorna med elever från andra länder och kulturer), satsningar på informationsteknik i skolan, utökade möjligheter för elever att läsa språk och en internationellt gångbar studentexamen vill Folkpartiet ge alla elever en bättre möjlighet att möta ett internationaliserat samhälle. Vi är positiva till en utveckling där alltfler gymnasieskolor erbjuder International Baccalaureate (IB-utbildning).
Elever som har studerat utomlands och vill tillgodoräkna sig sina studier där för att läsa på gymnasiet i Sverige, får tillgodoräkna sig sina studier bara genom betyget Godkänd. Rektorn på den gymnasieskola som eleven kommer till i Sverige bedömer om eleven förvärvat sådana kunskaper som motsvarar betyget Godkänd. Folkpartiet anser att det är felaktigt att eleverna inte också kan få betyget Väl godkänd eller Mycket väl godkänd vid en sådan bedömning. Idag finns kriterier för samtliga betygssteg, varför en rektor lika gärna kan bedöma elevens kunskaper utifrån de högre betygsstegen. Att inte ge elever som studerat utomlands chansen till högre betyg är djupt orättvist. Folkpartiet föreslår därför en ändring i 7 kap. 13 a § gymnasieförordningen.
Inget är viktigare för att ge människor jämlika livschanser än en skola där alla har goda möjligheter att utvecklas. En liberal skolpolitik utgår från den enskilda elevens behov och dennas valfrihet är ett honnörsbegrepp. Vissa elever föredrar fristående skolor framför kommunala och friskolor utgör därför ett viktigt komplement. Det är också viktigt att det skapas större möjlighet att välja även mellan olika kommuners skolor.
Inget är viktigare för att ge människor jämlika livschanser än en skola där alla har goda möjligheter att utvecklas. En liberal skolpolitik utgår från den enskilda elevens behov och valfrihet är ett honnörsbegrepp. Vissa elever föredrar fristående skolor framför kommunala och friskolor utgör därför ett viktigt komplement. Föräldrar och elever ska kunna välja mellan offentliga och enskilda förskolor.
ESO-gruppen, en kommitté under Finansdepartementet, har i sin rapport Konkurrens bildar skola visat att fristående skolor höjer kvaliteten på de kommunala skolor som ligger i närheten. Konkurrenssituationen gör att de skolorna erbjuder en bättre utbildning. Vem som är huvudman för skolan säger inte automatiskt något om kvaliteten. En kommunal skola behöver inte vara sämre, men mångfald och konkurrens är bra för alla.
Mer mångfald inom utbildningsväsendet behövs även för att stimulera kvalitet och pedagogisk utveckling. De enskilda alternativen behöver bli betydligt fler och de ska kunna konkurrera med de offentliga skolorna på ekonomiskt lika villkor.
Regeringen har skickat en blivande proposition på remiss till lagrådet om förändrade villkor för fristående skolor. Förslaget kommer att begränsa det fria valet av skola. Regeringen vill låta kommunerna bestämma i alla viktiga beslut som rör friskolor. De vill tillsätta en nämnd med kommunrepresentanter som ska fatta beslut om etablering av friskolor. Därmed ökar politikernas möjligheter att stoppa friskolor. Folkpartiet anser att det är felaktigt att kommunen ska få bestämma om den ska utsättas för konkurrens och anser att besluten i stället måste fattas av en neutral part som Skolverket.
Ett annat allvarligt slag mot friskolorna är att aktiebolagsformen i princip förbjuds enligt regeringens förslag. Regeringen vill därmed stoppa de friskolor som just nu växer snabbast. Det blir, om det förverkligas, ytterligare ett hinder mot förnyelse av svenskt skolväsende. Experterna i friskolekommittén konstaterade att det finns fördelar med friskolor som är aktiebolag, eftersom de har en öppen redovisning. Hittills har eventuella vinster inte varit högre än en normal bankränta och har gått tillbaka in i verksamheten. Kommittén konstaterade att problemet för friskolorna inte är för stora vinster utan snarare att få fram pengar till investeringar.
Folkpartiet säger också nej till att kommunerna ska få skära ner bidragen till friskolorna med fem procent. Principen ska vara att villkoren för kommunala skolor och friskolor ska vara så lika och rättvisa som möjligt. Folkpartiet säger däremot ja till vissa andra delar av lagrådsremissen, som kravet på att även friskolor ska ha behöriga lärare och det utbyggda förbudet mot elevavgifter.
Folkpartiet anser att satsningar måste genomföras så att valfriheten och mångfalden i utbildningen ökar. Intresset för utbildningar i fristående skolor är mycket stort. Särskilt intressant är att flera skolor lyckats locka många sökande till utbildningar som i den kommunala skolan är mindre eftertraktade. Dessa skolor har ofta nya idéer som de förmår förverkliga och lyckas inte sällan med pedagogisk förnyelse. Det finns flera fristående skolor som har en speciell inriktning mot elever i behov av särskilt stöd. Ett exempel är friskolan i Höör för elever med ADHD. Den erbjuder en utbildning som kringliggande kommunala skolor inte kan erbjuda och är därför mycket uppskattad. Det finns också en fristående grundskola i Lund med speciell inriktning på elever med dyslexi.
En lag för fristående skolor måste utformas så att kommunalt godtycke inte tillåts vara avgörande för om en fristående skola ska godkännas och reglerna för ekonomisk ersättning måste bli så tydliga att skilda tolkningar i kommunerna inte är möjliga.
En bra och populär skola är positiv för hela omgivningen. Gymnasieskolor i utsatta områden måste ges extra resurser för att hindra utslagning av elever. Skolor bör också kunna ges en attraktiv profil för att dra till sig elever från andra bostadsområden. Tensta gymnasium är ett exempel på en skola som fungerat som magnetskola, dvs. den har lockat elever från hela kommunen, även Stockholms innerstad. Tensta gymnasium erbjuder en utbildning i naturvetenskap och matematik som delvis är på universitetsnivå, för de elever som kommer från grundskolan med mycket goda kunskaper och ett stort intresse för dessa ämnen.
I dagens gymnasieskola finns det dels ett utrymme för individuellt val, som helt och hållet görs av eleven, dels för valbara kurser, där skolan presenterar kurspaket som eleven kan välja mellan inom ramen för de mål som gäller för respektive program. Folkpartiet anser att en skola ska kunna välja att låta en kurs återkomma i alla kurspaket. Då kan man lägga in en kurs som motsvarar skolans profilering, exempelvis inriktning mot matematik eller historia, som eleverna på alla program får läsa.
Ytterligare en metod att minska bostadssegregationen som utprovats på initiativ av Folkpartiet i Stockholm, är att ta in eleverna på gymnasieskolorna med hjälp av betyg som urvalsinstrument. Det gör att även elever från invandrartäta förorter kan komma in på de attraktiva skolorna i innerstaden. Utvärderingen av betygsintagningen visade, att andelen förortselever på innerstadsgymnasierna ökat från 19 till 48 % på det naturvetenskapliga programmet och från 11 till 37 % på det samhällsvetenskapliga programmet.
Många elever begränsas i sina val till gymnasiet av att de bara får söka till ett gymnasium i hemkommunen. Bara i de fall när kommunen inte kan erbjuda en viss utbildning, är den skyldig att betala elevens utbildning i en annan kommun. Detta bör vara möjligt också i de fall när eleven vill läsa en utbildning i en annan kommun även om utbildningen finns i hemkommunen. En sådan ökad konkurrens mellan gymnasieskolorna skulle göra det möjligt att skapa profilskolor i utsatta områden.
|
Stockholm den 21 september 2001 |
|
|
Lars Leijonborg (fp) |
|
|
Bo Könberg (fp) |
Kerstin Heinemann (fp) |
|
Elver Jonsson (fp) |
Karin Pilsäter (fp) |
|
Yvonne Ångström (fp) |
Ulf Nilsson (fp) |
|
Ana Maria Narti (fp) |