Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utarbeta ett system i skolan för att uppvärdera informellt förvärvade kunskaper och färdigheter i förhållande till dem elever får genom studier.
En skola där man lär för livet. Denna paroll är sedan länge väl känd och väl förankrad i det svenska utbildningsväsendet. Det är också känt att det finns många sätt att inhämta kunskap. Att gå i skolan ger inte bara de kunskaper som inhämtas i klassrummet och genom läxläsning. För många elever är utbytet med jämnåriga och vuxna någonting oerhört viktigt, även då det sker utanför ramen för traditionella lektioner. Ett exempel på detta är elevråden. Att arbeta med att föra fram elevers olika åsikter för skolledningen är ett viktigt arbete. Dels för att det leder till att skolledningen kan använda åsikterna för att förbättra studiemiljön på skolan, dels för att ett större mått av elevinflytande också leder till en god grund för att stärka den demokratiska medvetenheten hos eleverna. Det är olyckligt att de som är aktiva i elevrådet på många skolor får en högre frånvaro, då många sammanträden där elever skall vara representerade sker under lektionstid. Det enda tecknet på engagemang i betyget för många engagerade elever blir alltså högre frånvaro.
Ett annat exempel är de skoltidningar som idag finns på ett flertal gymnasieskolor. Det är uppenbart att arbetet med en skoltidning är mycket lärorikt. Inte heller i detta fall syns det i slutbetyget att eleven har engagerat sig under sin skolgång. Det positiva engagemanget uppmuntras inte utan leder endast till frånvarotimmar i betyget. Vi anser därför att regeringen borde arbeta för att engagemang under skolgången skall synas på ett positivt sätt i slutbetyget. Det skulle exempelvis kunna ske genom en listning i betyget på elevens engagemang i olika studiesociala frågor.
|
Stockholm den 7 september 2001 |
|
|
Amanda Agestav (kd) |
Magnus Jacobsson (kd) |