Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av nya regler så att skolor vid behov kan förflytta elever som utsätter andra elever för mobbning.
Mobbning skär rakt igenom en människas hjärta. Sår uppstår som kan sitta kvar för resten av livet. Det är inte alltför sällan som en mobbad person själv är den som utsätter andra för mobbning i ett senare skede av livet. Ofta är omgivningen helt ovetande om den mobbning som pågår. Den mobbade känner ofta skam över den uppkomna situationen och vill definitivt inte att nära anhöriga så som familj och vänner ska få veta något om mobbningen. Hoppet om att det snart ska bli bättre står över den skam det skulle innebära om familj och vänner fick veta något. Under tiden mobbningen pågår utan att någon vet något mår den utsatte sämre och sämre för varje kränkning som sker. Ju längre tid en sådan ond spiral får fortsätta desto svårare blir det att reparera de skador som drabbat den utsatte.
Vuxenvärlden har ett ofrånkomligt ansvar. Tystnad från vuxenvärlden leder till en dubbel utsatthet för den som kränks. Varje fall av mobbning skall bekämpas till dess att mobbningen har upphört. Mobbningsproblematiken på landets skolor har varit uppe till diskussion ett flertal gånger under året som gått. Det räknas med att ca en av 10 av landets skolelever utsätts för någon form av regelbunden kränkande behandling, statistiken skiftar naturligtvis mellan olika skolor och vad som menas med kränkande behandling.
Vi menar att skolan behöver få rätt att flytta på elever som mobbar eller att splittra upp gäng som utsätter andra människor för kränkande behandling. Detta skulle vara en sista utväg då ingenting annat återstår. Om en person får med sig tio andra att mobba en människa så räcker det ofta med att ta bort ledaren och sen är mobbningen över. Att bli förflyttad innebär en skam för den som drabbas. Att ytterligare skambelägga en mobbad person är det sista man ska göra, därför är det mer rimligt att flytta på den som mobbat. Det är viktigt att samhället på ett tydligt sätt ställer upp för den som mobbas och inte ge skenet av att försvara den som mobbar. Det finns flera fall då skolor förflyttat mobbade elever som enda utväg för att få stopp på utvecklingen. När detta sker så kan det inte tolkas på annat sätt än att samhället försvarar den som mobbar och inte den som mobbats. Om någon inblandad part ska förflyttas måste det vara den eller de som mobbar och inte den som utsätts för mobbning.
|
Stockholm den 6 september 2001 |
|
|
Magnus Jacobsson (kd) |
Amanda Agestav (kd) |