Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av specialanpassad gymnasieutbildning för elever med rörelsehinder.
Ett samhälle och en skola för alla kräver att några medborgare får lite mer för att få lika mycket som andra i samhället. 1990 antog riksdagen ett förslag till en rörelsehindersanpassad (RH) gymnasieutbildning för elever med svåra funktionshinder. Det var ett viktigt beslut.
Beslutet rör en liten grupp elever som har stora behov av anpassad undervisning samt habilitering i anslutning till skolan. Tills detta läsår har de kunnat söka och antas till gymnasieutbildningen. Men i år har kraven ökat och nu krävs det godkänt i kärnämnena från grundskolan för att de skall få tillgång till någon av de fyra RH-gymnasieskolor som finns.
Många av dessa ungdomar har svårt att nå dessa mål. Orsakerna ligger dels i effekterna av funktionsnedsättningen, dels till att mycket av deras tid och kraft går åt i sjukgymnastik och annan habilitering. För andra ungdomar i samhället som inte har godkända betyg i kärnämnena finns det möjlighet att gå ett individuellt program. Den möjligheten finns inte på RH-gymnasierna. Varför skall dessa ungdomar med stora behov utestängas från att få en specialanpassad gymnasieutbildning? Vad är motivet till att särbehandla en liten grupp av svårt rörelsehindrade som har det största behovet av en anpassad gymnasieutbildning?
|
Stockholm den 6 september 2001 |
|
|
Amanda Agestav (kd) |
Magnus Jacobsson (kd) |