Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ungdomars fritid.
Det är viktigt med en levande förenings- och idrottsverksamhet. Förutom all den glädje som finns i dessa gemenskaper så är det demokratiskt och socialt fostrande att aktivt delta i förenings- och idrottsverksamhet.
Många av de traditionella ungdomsgårdar som byggdes upp under 70–80-talen har fått stänga under 90-talet på grund av besparingar. Det är särskilt allvarligt eftersom det ofta har varit ungdomsgårdarna som har fångat upp ungdomar på glid. Det har varit genom ungdomsgårdarnas försorg som många ungdomar med olika etniska bakgrunder och identiteter har kunnat möta varandra under överinseende av engagerade vuxna.
2000-talet kräver nya innovativa lösningar. Det talas ofta i debatten om att det saknas lokaler och utrymme för föreningsaktiviteter. Samtidigt står merparten av landets cirka femtusen grundskolor tomma under kvällar och helger.
Det finns en oerhörd outnyttjad potential i skollokalerna, som ofta står tomma efter 16.00. Skolans lektionssalar borde kunna fungera som replokaler, målar- och skrivarstugor, ungdomsgårdar och föreningslokaler.
Skolan borde leva – inte dö varje eftermiddag och sedan återuppstå klockan 08.00 varje morgon. Med stöd från skolledning och kommun kan elevernas initiativ snabbt förvandla skolorna till platser som sjuder av initiativkraft. Det som är bra är att detta föder en oerhörd mångfald och utvecklar olika personers talanger – inte bara de som är bra på idrott eller har höga betyg, utan också de som är intresserade av teater, musik, textil, jordbruk, matlagning, vänskap, film får sitt lystmäte.
Vi anser att regeringen bör uppmärksamma ungdomars fritid genom att exempelvis lyfta fram positiva exempel. Utnyttjandet av skollokaler som fritidsgårdar kan vara ett sådant.
|
Stockholm den 7 september 2001 |
|
|
Magnus Jacobsson (kd) |
Amanda Agestav (kd) |