Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en satsning bör ske på Högskolan Dalarna med långsiktig inriktning mot ett universitet.
En stark region och en region som skall blomstra – i varje fall stoppa utflyttningen – måste ha bra skolor och bra utbildning att erbjuda. Styrelsen för Högskolan Dalarna har en riktig målsättning, en realistisk syn och ett arbete med inriktningen mot ”Dalauniversitet – kunskapsmiljöer för regional utveckling”.
Vi vet att Sverige har, i en internationell jämförelse, låg andel högutbildade. Med en andel högskoleutbildade på 13 procent (minst 3-årig högskoleutbildning) av befolkningen hamnar Sverige på en blygsam plats i ligan över utbildningsnivån i de s.k. OECD-länderna.
Om vi ser på andelen högskoleutbildade i åldersgruppen 25–34 år finns Sverige på plats 18 med 11 procent. Sydkorea toppar på 30 procent, USA 26 procent, Norge 19 procent, Spanien 19 procent, Grekland 16 procent, Ungern 14 procent, Irland 14 procent och Finland 13 procent för att ta några exempel på länder som ligger före oss.
Alla som talar om utveckling talar om vikten av goda utbildningsmöjligheter. Allt i Sverige, som handlar om högre utbildning, behöver inte betyda Stockholm, Göteborg och Malmö. Och eftersom flera av dessa städer inte klarar av bostadssituationen för studenterna bör en inriktning ske på att skapa starka högskolor också på andra platser och flera platser än i dag.
De planer som högskolan har i Dalarna bör studeras och finnas med då planerna på nya universitet planeras i framtiden.
Vi kan inte bara tala om att ”Hela Sverige skall leva”, vi måste göra något för detta också.
Kontakterna med näringslivet bör utvecklas vid högskolan och likaså bör en inriktning ske på skog, trä och malm – enligt landskapets näringslivsstruktur. Även transportforskning och turism är utbildningsdelar som bör utvecklas vid högskolan i Dalarna.
Sedan 1 juli 2001 har Högskolan Dalarna rätt att utfärda magisterexamen också i datateknik, socialantropologi och religionsvetenskap.
Inom det humanistiska/samhällsvetenskapliga blocket har skolan sedan tidigare behörighet att utfärda examen i litteraturvetenskap, pedagogik, historia och sociologi.
Nytillskottet den 1 juli 2001 är självklart en tillgång. Och nu arbetas vid skolan med att få rätten att utfärda doktorsexamina inom de samhällsvetenskapliga/humanistiska fakulteterna. Högskolan Dalarna har ca 8.000 studenter inskrivna av de över totalt 300 000 som finns inskrivna vid högskolorna.
Skolan noterar att ca 30 procent av skolans studenter kommer från det som i statistiken kallas arbetarhem, vilket kan tolkas som att vi lockar många människor från mera studieovana miljöer.
Skolans rektor skrev nyligen i en artikel:
”Jag vill påstå att Högskolan Dalarnas snart 25-åriga verksamhet har en positiv inverkan på Dalarnas utveckling. Våra utbildningar får gott betyg av studenterna och man värderar särskilt den nära kontakten med kvalificerade och ambitiösa lärare. Vi erbjuder en god studiemiljö bl a genom trevliga lokaler och en garanterad bostad, något som man i storstäderna avundas oss.”
Det är värt att notera att ca 80 procent av verksamheten inom Högskolan Dalarna handlar om grundläggande högskoleutbildning och uppdragsutbildning.
|
Stockholm den 18 september 2001 |
|
|
Rolf Gunnarsson (m) |