Motion till riksdagen
2001/02:Ub14
av Roy Hansson och Björn Leivik (m)

med anledning av prop. 2001/02:35 Fristående skolor


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2001/02:35 Fristående skolor.

Motivering

Det finns ingen rimlig anledning att nu genomföra förändringar som innebär minskade möjligheter för föräldrar att välja skola för sina barn eller för föräldrar och ungdomar att välja gymnasieskola.

Hela propositionen genomsyras av strävan att begränsa och förhindra en utveckling av mångfald och alternativ inom skolväsendet.

Alldeles tydligt är det när det gäller förslag om hur begränsningar och hinder skall tillkomma för att säkerställa möjlighet till kontroll.

Propositionen innehåller ingenting om hur familjers och enskilda elevers önskemål och vilja skall tillvaratas. Alldeles tydlig är strävan att sätta organisationer före enskilda medborgares behov och önskemål.

En proposition som genomsyras av misstänksamhet mot den enskilde kan bara avslås. Nedan vill jag visa på de oklarheter och frågetecken som genomsyrar förslaget.

Kommentarer till propositionens förslag

6.2 Krav på lärare

Avser regeringen återkomma med förslag om att regeringen skall meddela föreskrifter om undantag för behörighetsbestämmelser för vissa kommunala skolor?

6.3 Förklaring om rätt till bidrag

Innebär förslaget att små kommunala skolor skall förbjudas? Det kan väl rimligen inte vara någon skillnad om det är en kommunal skola eller friskola när elevutveckling och lokalmarknad (vad det nu är) skall beaktas.

6.4 Huvudmannen för skolan

Behöver självklarheter finnas i en regeringsproposition? Varför finns ett sådant förslag?

7.1 Yttranden över ansökan

Det är utmärkt att det krävs en konsekvensbeskrivning, då blir det möjligt att granska de fakta som yttrandet grundar sig på.

7.2 Skolverket får en nämnd för fristående skolor

Beslut om rätt till, och återkallande av, bidrag måste rimligen hanteras under tjänstemannaansvar för att säkerställa att godtycke och andra hänsyn inte vägs in i beslutet. Förslaget om en av regeringen utsedd nämnd måste därför avvisas.

7.3 Avgift för Skolverkets prövning

Är inte verks och myndigheters roll just att pröva ansökningar?

8 Bidrag och kostnader

8.1 Fristående grundskolor och särskolor

I det fall det finns något som benämns ”skolpliktkostnader” är det viktigt att detta fastställs, så att det finns enhetliga regler för beräkningen.

8.2 Fristående gymnasieskolor

Tydligen finns möjlighet att organisera skolväsendet till fem procent lägre kostnader.

9.1 Statlig tillsyn

Det vore bra om Skolverket utövar tillsyn av alla skolor. Då skulle möjligen antalet elever som tvingas lämna skolan utan betyg minska.

9.2 Kommunal uppföljning och utvärdering

När kommer regeringen med förslag att Saab skall utvärdera Volvo?

10 Ekonomisk redovisning

Det är bra om alla skolor i en kommun redovisar hur ett överskott disponeras.

11 Övriga frågor

Borde inte en proposition lämnas till riksdagen när regeringen har underlag?

Om Ingegerd Wärnersson får bestämma

Redan första dagen i den nya skolan kände Maria en diffus smärta i magen, liksom molande, inte riktigt ont men ändå ont.

Hon visste ju att det inte skulle bli lätt, men förväntningarna, de positiva förväntningarna som skapats av läraren de talat med, hade gjort att hon denna morgon rullat in i färdtjänstbilen med ett sånt där – lite oroligt men förväntansfullt – leende.

Det började vid ingången. – Jag är såå ledsen för att du fått vänta, men jag var tvungen att tala med rektorn om hur vi skall göra i dag när din fröken är sjuk.

Det fortsatte med kamraternas oförbehållsamma påträngande nyfikenhet – hon blev aldrig van.

En i hast improviserad arbetsplats fixades fram. Den normala passade ju inte till rullstolar. Rasterna fick hon tillbringa i salen eller i lärarrummet. Den arbetslösa 23-åringen som skulle hjälpa henne hade visst fått en plats på Kunskapslyftet.

Maria visste att hon ibland fick vänta på färdtjänsten, samåkning fungerade för det mesta – men en timme!

Hur blir det i morgon ? – Fjärilarna hade satt på sig marschkängor!

Hur kunde de? Varför var det fel att så många valt hennes gamla fina skola?

Hade Maria haft tillgång till Ingegerd Wärnerssons proposition 2000/02:35 om fristående skolor skulle hon förstått.

Maria visste att alla barn och ungdomar har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet, som ger goda kunskaper och lägger grunden för ett fortsatt livslångt lärande. Däremot var hon inte medveten om att Wärnersson ansåg att utbildning för barn och ungdomar huvudsakligen skall bedrivas av kommunen.

Maria tänkte på sin gamla skola och alla kamraterna som blivit alltfler det senaste året. Hennes fröken hade berättat att man planerade att bygga nya lokaler därför att så många ville gå på skolan. Det kunde Maria väl förstå, för alla verkade verkligen trivas. Även om alla lärare inte hade gått på lärarhögskolan fungerade allt jättebra. Nästan alltid fanns det någon förälder i skolan och alla kände alla.

Maria hade en kompis som gick i den kommunala skolan bara en liten bit längre bort. Hon hade berättat att klasserna hade blivit mindre och att man kanske skulle stänga en del av skolan som inte behövdes längre. Lärarna var ledsna och kommungubbarna hade varit på besök.

Innan sommarlovet hade Marias föräldrar blivit kallade till föräldramöte flera gånger. Rektorn berättade att kommunen var bekymrad över att så många valde Marias skola. Kommunstyrelsen hänvisade till Ingegerd Wärnersson och sa att bidragen till Marias skola skulle dras in därför att skolan låg för nära den kommunala skolan och dessutom blivit alltför populär. Att Marias skola hade några obehöriga lärare nämndes mer i förbigående för det visste ju alla att kommunskolan också hade flera obehöriga.

Magontet var värre och leendet borta nästa morgon när bilen kom för att hämta Maria.

Om Ingegerd Wärnersson får bestämma och proposition 2000/02:35 bifalls av riksdagen kan historien om Maria bli verklighet.

Stockholm den 6 november 2001

Roy Hansson (m)

Björn Leivik (m)