Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall lyfta fram behovet av bistånd för fysiskt och psykiskt sjuka barn i Vitryssland och göra insatsen till en prioriterad fråga i EU:s biståndspolitiska diskussioner.
I Vitryssland, som ligger mindre än 100 mil från Stockholm, lever barn under fullständigt oacceptabla förhållanden och utsätts för ett lidande som saknar motsvarighet.
Den vitryska ekonomin har sedan landet blev självständigt kraftigt försämrats för varje år. Eftersom landet styrs av en kommunistisk diktator, Alexander Lukasjenko, får Vitryssland inget bistånd från vare sig Sverige eller Europeiska unionen.
Samtidigt är Vitryssland fortfarande mycket svårt drabbat av Tjernobylkatastrofen. Den näst största staden Gomel med 516 000 invånare ligger vid gränsen mot Ukraina. Där är radioaktiviteten fortfarande lika hög som efter katastrofen för 15 år sedan. Det har inneburit att en stor andel av befolkningen med barnen som mest utsatta lider av allvarliga följdsjukdomar. När 20 barn från Gomel skulle få åka till sommarvistelse i Finland förra året stoppades de av den finska tullen. De var helt enkelt för radioaktiva.
Landets sjukhus är mörka, kalla, smutsiga, kraftigt överbelagda och saknar till stor del nödvändig utrustning och nödvändiga läkemedel. Inte minst alla de sjuka barnen utsätts för ett helt oacceptabelt lidande, såväl på sjukhusen som i hemmen, som naturligtvis också saknar alla resurser för att ta hand om de sjuka. På landets mentalsjukhus är situationen lika svår som i Rumänien för tio år sedan.
Förhållandena i Vitryssland är en bortglömd katastrof i vårt närområde som vi inte kan blunda för. Sverige måste snabbt bidra med kraftfulla insatser för att lindra lidandet för barnen och allvarligt sjuka i Vitryssland. Sverige måste också förmå EU att bidra till en lindring för Vitrysslands barn och sjuka.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Lars Ångström (mp) |