Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Inspektionen för strategiska produkter skall redovisa beviljade utförseltillstånd snarast möjligt efter beslut.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Inspektionen för strategiska produkter skall redovisa faktisk export av krigsmateriel snarast möjligt efter det att exporten har skett.
Sverige har länge varit ett föregångsland inom offentlig redovisning av
vapenexporten. Regeringens proposition 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport m.m. som beslutades den 1 november 1984 innebar att regeringen varje år ska lämna en redogörelse över den svenska vapenexporten samt att en parlamentarisk rådgivande nämnd, det nuvarande Exportkontrollrådet, skulle tillsättas. Beslutet hade sin upprinnelse i ett flertal uppmärksammade fall av oegentligheter när det gällde den svenska vapenexporten. Sverige var först i Europa att redovisa krigsmaterielexporten offentligt i en årligt återkommande skrivelse.
Svensk förvaltning ska vara ett internationellt föredöme med avseende på öppenhet i samhället mot medborgare, företag och medier. Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i den svenska demokratin.
Detta fastslår statsminister Göran Persson och demokratiminister Britta Lejon i regeringens handlingsprogram ”En förvaltning i demokratins tjänst” år 2000.
Under Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionen valde den svenska regeringen att sätta ökad öppenhet högt på dagordningen. I det svenska ordförandeprogrammet står följande att läsa:
För det svenska ordförandeskapet är det av grundläggande betydelse att visionen om en öppnare union förverkligas. Arbetsformerna måste göras öppnare och informationen mer tillgänglig så att medborgarna kan få verklig insyn i samarbetet.
Även inom krigsmaterielområdet har Sverige högt ställda mål, vilka kommer till uttryck i regeringens skrivelse om krigsmaterielexport 2000/01:114:
Sverige verkar internationellt för en ökad öppenhet kring handeln med krigsmateriel. Även nationellt görs ansträngningar för att sprida kunskap inom detta område.
Idag är Sverige inte längre ensamt om att publicera offentliga redogörelser över krigsmaterielexporten. Majoriteten av EU:s länder redovisar detta årligen. Medan den svenska rapporten i stort sett är sig lik sedan 1985 har flera länder numera betydligt mer ingående årsredovisningar.
En undersökning från den brittiska organisationen Saferworld i december 2000 visar att Sverige inte längre är det föregångsland inom öppenhetsområdet som vi så ofta framhåller. Undersökningen jämför alla EU-länders officiella redovisning av vapenexport, och Sverige får mycket hård kritik. Rapporten konstaterar att Sveriges offentliga rapportering har ”halkat efter” de senaste åren i jämförelse med andra vapenexportörer inom EU.
Tyvärr återstår alltså mycket innan den nivå av öppenhet och insyn som kan förväntas av ett modernt samhälle har uppnåtts. Offentligheten är satt på undantag när det gäller ärenden som har med krigsmateriel att göra. Krigsmaterielpolitiken omgärdas av en rigorös sekretess.
Öppenhet vid vapenexport är väsentligt för tilltron till det svenska upprätthållandet av gällande regler. Utan insyn i de svenska exportbesluten finns knappast utrymme för en trovärdig debatt kring denna ofta mycket kontroversiella fråga.
Nyligen har offentligheten kommit på dagordningen igen efter en undersökning av Svenska Dagbladet om myndigheters utlämnande av allmänna handlingar. Demokratiminister Britta Lejon motiverade i SvD den 17 augusti 2001 nödvändigheten av öppenhet:
Öppenheten gör det möjligt för alla att granska dem som har makten … Om du blickar ut över världen så ser du korruption och maktmissbruk och det följer i spåren av slutna system. Det är därför öppenheten är så viktig.
Idag redovisar regeringen alla beviljade utförseltillstånd samt faktisk export i en regeringsskrivelse som utkommer en gång per år. Huruvida dessa uppgifter överhuvudtaget ska offentliggöras är det idag ingen som helst diskussion kring. Det är en självklarhet. Problemet är att uppgifterna i denna skrivelse kan vara mer än ett år gamla. Tidsintervallet är så stort som från omkring 16 till 4 månader gamla uppgifter. När allmänheten väl får informationen har många av leveranserna redan skett.
De skäl som anges för sekretess i dessa sammanhang är två: kommersiella samt utrikespolitiska skäl. Dessa skäl motiverar emellertid inte att offentliga uppgifter inte kan offentliggöras omedelbart.
Vi lever idag i en annan tid än då dessa system skapades. Idag är behovet av aktuell information kanske större än vad det var för 15 år sedan. Med relativt enkla medel bör beslut om utförseltillstånd samt besked om faktisk export kunna offentliggöras exempelvis via Internet inom ett par veckor.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Lars Ångström (mp) |