Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Strasbourgdomstolens resurser och effektivitet.
Europeiska konventionen till skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, ECHR, har varit i kraft i drygt 50 år. Dess betydelse kan knappast överskattas för utvecklingen av skyddet för mänskliga rättigheter och friheter i de numera 43 stater som är anslutna till konventionen.
Tre faktorer som särskilt bidragit till detta är domstolens effektiva övervakning av konventionens tillämpning, den individuella rätten att anhängiggöra mål i domstolen och att staterna förbundit sig att följa domstolens utslag.
Efter kommuniststaternas sönderfall har antalet medlemmar i Europarådet ökat kraftigt, eftersom varje stat önskat bli medlem. Ett medlemsvillkor är att anslutning måste ske också till ECHR. Anslutningskravet gäller också tilläggsprotokoll nummer 6, som förbjuder användningen av dödsstraff. Därmed kan konstateras att dödsstraff inte längre förekommer i dessa 43 medlemsstater, vilket är en fantastisk framgång för domstolen.
Nu har cirka 800 miljoner människor möjlighet att ytterst anmäla brott mot ECHR till domstolen. Redan är domstolens resurser hårt ansträngda. Väntetiden på ett utslag tenderar att bli oacceptabelt lång, vilket i värsta fall medför individuella rättsförluster.
För endast några år sedan gjordes stora omorganisationer, bl.a. slopades domstolens tvåinstanssystem. Arbetet har sedan fortsatt inom Europarådet och i domstolen med att finna former för ytterligare effektiviseringar, exempelvis genom förenklingar i förfarandet. Den individuella möjligheten att göra ansökan till domstolen anses därvid fundamental. Under diskussion är också möjligheten att införa ett system med prövningstillstånd. Emellertid kan man inte heller bortse från domstolens ekonomiska resurser, varför varje medlemsstat seriöst måste pröva möjligheten av att tillskjuta ytterligare medel.
Om domstolen inte har möjlighet att inom rimlig tid avkunna kvalitativt bra domar riskeras hela ECHR:s trovärdighet. Det i sin tur kan leda till allvarliga bakslag för skyddet av de mänskliga rättigheterna över hela Europa. Domstolens roll ska också ses i ljuset av det kraftiga önskemålet om att Europeiska unionen skall ansluta sig till ECHR. Sverige har tillsammans med ett antal andra stater uttalat sig för en sådan anslutning, liksom kommissionen och Europaparlamentet.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Göran Magnusson (s) |