Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med mandat att granska Sveriges säkerhetspolitiska agerande under tiden 1969–1989 på samma sätt som tiden fram till 1969 granskats tidigare.
Den så kallade Neutralitetskommissionen gjorde ett viktigt arbete när den beskrev hur den svenska regeringen under det kalla kriget värderade hotet mot landet och sökte säkra landets försvar i händelse av krig.
Kommissionen hade uppdrag att beskriva situationen som den såg ut under tiden från andra världskrigets slut fram till november 1969, eller som resonemanget i direktiven gick, intill dess att den internationella nedrustningspolitiken fick sitt genomslag. Neutralitetskommissionen gjorde på en rad punkter mycket betydelsefulla insatser.
I perspektiv av den första neutralitetskommissionens värdefulla arbete ter det sig som värdefullt att även ge perioden 1969–1989 en lika omfattande och noggrann granskning.
Förutsättningarna för en ny utredning bör vara lika goda som för den förra utredningen.
Utredningen bör vara en huvuduppgift för den/de som utses. I Neutralitetskommissionen ingick tre erfarna professorer i historia och statskunskap som ledamöter.
Utredningen måste ha ett starkt och tydligt mandat från regeringen.
Tiden som utredningen har till sitt förfogande måste vara tillräcklig.
Resurserna som utredningen har till sitt förfogande måste vara rimliga, t.ex. vad avser antalet ledamöter, experter och sakkunniga.
Utredningen måste ges tillgång till allt relevant material och alla relevanta personer.
Utredningens direktiv och förutsättningar måste ha ett brett stöd i riksdagen.
Den lösning som regeringen valt motsvarar tyvärr inte dessa krav. Därför kvarstår behovet av en neutralitetskommission.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Sten Tolgfors (m) |
Henrik Landerholm (m) |