Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige måste vara berett att göra större fredsskapande insatser på Balkan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU självt måste öppna för frihandel med länderna på västra Balkan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att EU:s stöd till återuppbyggnadsarbetet inte leder till en ökad korruption.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU skall understödja återskapandet av fri rörlighet och en gemensam marknad inom det forna Jugoslavien och västra Balkan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett perspektiv av framtida EU-medlemskap för länderna på västra Balkan.
Utvecklingen på västra Balkan har det senaste året varit positiv. Den av det serbiska folket demokratiskt valda presidenten och parlamentet har fullföljt sina löften om en demokratisk kursändring. Detta innebär inte bara en ökad frihet för individerna i landet. Ett demokratiskt Serbien ökar förutsättningarna för stabilitet på hela västra Balkan.
Möjligheten att skapa ett demokratiskt och sammanhållet Jugoslavien omintetgjordes av den serbiska diktaturen. Det var Milošević som initierade det serbiska kommunistpartiets aggressiva nationalism och startade krigen i Slovenien, Kroatien och Bosnien-Hercegovina samt det hårda förtrycket i Kosovo. Krigen och förtrycket ledde till hårdnande nationalism i Kroatien, Bosnien och Kosovo, som i sin tur drabbade även serber. Ett demokratiskt Serbien förändrar i grunden förutsättningen för utvecklingen i f.d. Jugoslavien och för hela Balkan. Normala relationer kan nu börja utvecklas mellan Serbien och dess grannländer. Även om det är svårt efter alla krig, så finns det en möjlighet att återskapa mycket av den öppenhet och rörlighet som en gång kännetecknade det forna Jugoslavien. Väst har i detta sammanhang en avgörande stödjande roll att spela. FN och Nato har även fortsättningsvis en viktig uppgift i att skydda mot attacker och skapa fredliga förutsättningar. Betydelsen av västs närvaro illustreras bäst av att Makedonien undslapp krig just tack vare en förebyggande FN-skyddsstyrka med starkt amerikanskt deltagande – Unpredep. Att styrkan, genom ett kinesiskt veto, inte fick ett förlängt mandat förklarar de oroligheter som äger rum i Makedonien idag. Västs närvaro kommer att behövas en lång tid framöver. Sverige har ett delansvar och måste vara berett att ställa upp i fler fredsskapande insatser. OSCE:s insatser för civil säkerhet och polis måste fortsätta och tillsammans med Europarådet kommer man länge att ha ett ansvar för att stödja mänskliga rättigheter och demokrati i regionen. Misstänkta krigsförbrytare förs från det forna Jugoslaviens olika delrepubliker till FN:s krigstribunal i Haag. Att det senaste decenniets illdåd utreds är en förutsättning för att man skall kunna göra upp med sin historia och för att försoningsprocessen skall kunna fullföljas. Men det är också en signal att folkmord och andra förbrytelser mot den humanitära rätten inte kan döljas. Därför är prövningen av Milošević så viktig.
Återuppbyggnadsarbetet, särskilt vad gäller infrastruktur inklusive den livsviktiga Donauförbindelsen, måste nu snabbt komma igång. Här har EU en viktig uppgift att främja och stödja. EU självt måste också öppna för frihandel med länderna på västra Balkan. Det är inte acceptabelt att deras ekonomier hämmas av importrestriktioner i EU. Det är samtidigt av vikt att EU:s stöd till återuppbyggnadsarbetet inte leder till en ökad korruption. En korrumperad och inkompetent statsmakt utgör ofta det påtagligaste hindret för ett lands välståndsutveckling. Korruption hindrar handelsutbyte och undergräver regler om konkurrensneutralitet, vilket försvårar strävan till regionalt samarbete. EU måste med kraft verka för att dess betydande medel inte används till att motverka de utvecklingsansträngningar de är avsedda att stödja.
Trots den positiva utveckling som börjat skönjas på Balkan återstår svåra frågor. Förhandlingar måste starta mellan Serbien, Montenegro och Kosovo. Resultatet måste de själva komma fram till även om omvärlden ger sitt stöd. I Makedonien råder spänningar mellan slaver och albaner. Även om den make-donska presidenten har hanterat situationen med en ovanlig klarsyn, är EU:s och Nato:s engagemang direkt avgörande för att hålla tillbaka de krafter som verkar för att destabilisera och splittra landet. I Bosnien-Hercegovina fortsätter etniska spänningar och motsättningarna är tydliga.
Strävan efter försoning och kontakter understöds av den öppenhet som kännetecknar EU och dess politik. Strävan måste vara att ta bort gränshinder, inte rita nya gränser. Integration minskar gränser som ett hinder för rörlighet – ekonomiskt, socialt och kulturellt. När nationalstaterna successivt deltar i regionalt samarbete minskar behovet av att bryta sig ur och spänningar neu-traliseras. EU bör därför understödja återskapandet av den fria rörligheten och en gemensam marknad inom det forna Jugoslavien och västra Balkan. Serbien ingår nu, tillsammans med Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Albanien och Makedonien, i EU:s program för västra Balkan. Slutmålet är EU-medlemskap. EU måste nu intensifiera ansträngningarna att bygga en verklig gemensam strategi för hela området. Det är viktigt att EU verkligen ger dessa länder perspektivet av ett framtida medlemskap, så att de har ett mål att sträva efter.
|
Stockholm den 30 september 2001 |
|
|
Göran Lennmarker (m) |
|
|
Bertil Persson (m) |
Liselotte Wågö (m) |
|
Sten Tolgfors (m) |
Karin Enström (m) |
|
Roy Hansson (m) |
Birgitta Wistrand (m) |
|
Gustaf von Essen (m) |
Hans Hjortzberg-Nordlund (m) |
|
Lars Tobisson (m) |
Henrik S Järrel (m) |
|
Lennart Fridén (m) |