Riksdagen beslutar att de statliga garantierna för flygbranschen upphör.
Regeringen har för tredje gången på tre månader återkommit till riksdagen med förslag om statliga garantier för att återställa försäkringsskyddet, som med händelsen den 11 september i New York begränsades dramatiskt i och med att försäkringsbranschen vägrade att leva upp till det försäkringsskydd på uppemot 1 750 miljoner dollar som de hittills ställt ut.
Regeringen har handlagt frågan på ett sätt som förtjänar allvarlig kritik.
Till skillnad från andra skandinaviska länder kunde inte den svenska regeringen i september 2001 redovisa ett eget berett förslag utan uppmanade riksdagen att med mycket kort varsel på egen hand processa igenom statliga garantier som, om de skulle falla ut, skulle leda till statliga utgifter på i varje enskilt fall 18 miljarder svenska kronor.
Den proposition som regeringen överlämnade i oktober var så försenad att den då rådande garantitiden hade löpt ut, vilket föranledde regeringen att uttala att de i oktoberpropositionen föreslagna garantinivåerna skulle gälla retroaktivt.
Situationen är densamma nu i november 2001, när regeringen för tredje gången vänder sig till riksdagen. De statliga garantiåtagandena gällde enligt riksdagsbeslutet i oktober 2001 fram till kl 24.00 den 23 november 2001. Regeringens proposition med en begäran om förlängning lades på riksdagens bord först tisdagen den 27 november. I skrivande stund gäller alltså inget bemyndigande alls.
Så får det inte gå till.
Regeringen föreslår att de statliga garantiåtagandena kopplade till flygbranschens försäkringsskydd skall förlängas en tredje gång för att gälla fram till och med utgången av januari 2002. Regeringen överväger denna gång att begränsa garantierna för flygbolagen till mellan 150 miljoner och 750 miljoner dollar.
Staten skall inte ägna sig åt sådant som enskilda människor, privat eller i företag och organisationer, kan göra bättre eller lika bra. Oberoende flygverksamhet och fri konkurrens innebär bättre service och lägre priser för konsumenterna.
Bo Lundgren, partiordförande (m)
Händelsen i New York, som ledde till att de amerikanska försäkringsföretagen ensidigt ändrade på gällande försäkringsvillkor och friskrev sig från risker vid krigshandlingar, terrorattacker och liknande händelser, gav belägg för att flygbranschens försäkringsskydd utarbetat i samarbete mellan den och försäkringsbranschen inte fungerade. Detta har varit anledningen till att många stater tvingats ställa upp med statliga garantier som kompenserade för de åtaganden som försäkringsföretagen tidigare utfäst. Händelsen i New York var extraordinär och kan därför tillfälligt motivera extraordinära åtgärder. Att stater, branscher och marknader nu anpassar sig till världen som den ser ut efter den 11 september är både nödvändigt och önskvärt.
Det sker redan en anpassning till nya omvärldsförhållanden. Vi ser, vilket framgår av Riksgäldskontorets kommentarer, att nya aktörer som är beredda att teckna försäkringsavtal med flygföretagen framträder. Den ursprungliga garantin på 1 750 miljoner dollar har successivt krympt och regeringen överväger att begränsa den nu aktuella garantin till belopp mellan 150 och 750 miljoner dollar. Nu är det dags att avskaffa den helt.
En återanpassning till en fungerande marknad vad gäller flygförsäkringar försvåras om enskilda nationer i en strävan att skydda sina nationella flygbolag månad efter månad är villiga att ställa ut statliga garantier. De amerikanska och japanska marknaderna täcks av omfattande statliga stödåtgärder till slutet av mars månad 2002. Det finns även liknande exempel från andra länder, som på lång sikt skadar en sund konkurrens inom flygbranschen.
Att andra stater vidtar omfattande statliga åtgärder är ingen anledning att från svensk sida föra samma politik. Omsorg om skattebetalarnas pengar är viktigare än att hålla nationella producenter under armarna. Inte minst som utbudet av flygtransporter för konsumenternas del inte kan anses vara hotat, eftersom branschen redan före den 11/9 var överetablerad.
Vidare kan andras att i och med att statliga garantier ställs till förfogande är flygföretagen mindre villiga att på en i dag begränsad flygförsäkringsmarknad teckna försäkringar, som ersätter de statliga garantierna. Av naturliga skäl är flygföretagen så länge statliga garantier ställs ut mindre intresserade att för en tolvmånadersperiod teckna försäkringar som om någon månad kan vara försäkringsmässigt och prismässigt utformade på ett fördelaktigare sätt. Detta talar för att man inte minst från svenskt håll aktivt verkar för att påskynda återanpassningen till en fungerande försäkringsmarknad.
Det är angeläget att enskilda stater själva och i samverkan inom WTO och EU kraftfullt medverkar till att vi så fort som möjligt kan återgå till förhållanden där marknaden helt och fullt kan erbjuda försäkringar som täcker riskerna med privat flygverksamhet. Den svenska regeringen uppmanas att i de forum där de aktuella problemen hanteras kraftfullt agera för ett snabbt avvecklande av de statliga garantiåtgärder som vidtagits sedan den 11 september. Från vår sida är vi övertygade om att så fort som försäkringsmarknaden och flygbranschen får klart för sig att de inte framöver kan påräkna statliga garantier kommer kravet på marknadslösningar att skärpas.
Det finns också anledning för den svenska regeringen att verka för att arbetet med avregleringen av flygmarknaden bedrivs med kraft och att statligt ägda flygbolag runt om i världen privatiseras och utsätts för en hälsosam konkurrens. Statliga subsidier bör inte utgå till de flygföretag som i dag drabbas av en minskning av resandet på grund av den rådande konjunkturnedgången. Dessa problem måste lösas av flygföretagen själva. Inom EU-samarbetet är det därför särskilt viktigt att Sverige agerar pådrivande i den riktningen, som motvikt till de länder som brottas med konkurser och nedskärningar inom sina nationella flygbolag och av det skälet efterfrågar subventioner.
För att underlätta för flygbranschen att stabiliseras under nya marknadsförhållanden, och för att möjliggöra nya och robusta försäkringsavtal som hanterar riskerna i den, föreslår vi att de statliga garantierna för försäkringsskyddet inom flygbranschen inte förlängs, utan avbryts med omedelbar verkan. Att flygbolagen anpassar sin verksamhet efter de förändrade riskbedömningar och den förändrade efterfrågan som råder efter den 11 september är nödvändigt. Att riskera skattepengar genom en åtgärd som samtidigt fördröjer strukturanpassningar är inte försvarbart.
Det nuvarande bemyndigandet gick ut redan den 23 november. Att bemyndigandet var en tidsbegränsad nödåtgärd gjordes klart då beslutet fattades. Därför finns det ingen anledning för riksdagen att beakta eventuella förväntningar om fortsatta statliga garantier. Sådana förväntningar är en bedömning som helt och hållet faller på de företagsledningar som hyser dem. Att SAS för närvarande befinner sig utan statliga försäkringsgarantier har inte föranlett några åtgärder från företagets sida. Därmed torde spekulationer om drastiska scenarier, såsom omfattande flygstopp i händelse av garantiernas upphörande, kunna avfärdas.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 3 december 2001 |
|
|
Anna Kinberg (m) |
Carl Erik Hedlund (m) |