Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om datakommunikationskostnader.
Den nya tekniken – som inte är så ny längre – sågs av många som lösningen på glesbygdens problem. Den har tyvärr visat sig ha ungefär samma problem och nackdelar, åtminstone för oss i Norrbottens inland, som andra kommunikationsslag har.
Datatekniken som skulle kunna vara ett verktyg som gör oss avståndsoberoende, har för många i glesbygden visat sig vara så dyr så att de som bäst skulle behöva använda den inte har råd.
Det handlar inte bara om investeringskostnader, även kommunikationskostnaderna har visat sig vara så höga att det avskräcker från att använda tekniken till fullo.
Förutom svårigheterna att i glesbygd få tillgång till bredband – eller annan teknisk lösning – är priset för själva kommunikationen inte heller ”avståndsoberoende”. Priset på datakommunikation är beroende av var i landet man lever och verkar. I storstäderna – som är tätbefolkade, för att inte säga överbefolkade – finns många abonnenter och användare, vilket pressar priserna. I glesbygden där det är få användare blir kostnaden avsevärt mycket högre.
Om vi verkligen menar allvar med att vi skall ha likvärdiga förutsättningar för att kunna leva, bo och verka i hela landet borde teknikutvecklingen bidra till detta. Men för att utvecklingen på tekniksidan skall bidra till det måste också kostnadsbilden vara neutral oavsett var i landet tekniken används.
Kostnaderna varierar beroende av var i landet man befinner sig och vilken operatör som anlitas. En översyn av hur kostnadsbilden ser ut, både vad gäller geografi och operatörer, bör göras i syfte att få till stånd avståndsneutrala datakommunikationskostnader. Regeringen bör ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att se över datakommunikationskostnaderna över hela landet.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Kristina Zakrisson (s) |
|
|
Birgitta Ahlqvist (s) |
Lars U Granberg (s) |
|
Lennart Klockare (s) |