Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om underhåll och nybyggnation av vägnätet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om väg 45.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om E 18 Hån–Töcksfors samt vägarna 61, 62, 63, 64 och 172.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Vänersjöfarten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om flyget i Värmland.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om järnvägstransporter i Värmland.
Anslaget till vägnätet i Sverige måste höjas. PPP-lösningar måste startas och uppmuntras.
Tjälsäkringsprogrammet måste i första hand genomföras snabbt.
Nybyggnationer vid flaskhalsar måste genomföras.
Väg 45 ”Via Lappia” måste bli en E 45 genom Sverige.
Vägarna 61, 62, 63, 64 och 172 ges betydande standardhöjning.
Väg E 18 Hån–Töcksfors måste omgående färdigbyggas.
Anslaget till vägnätets underhåll och nybyggnation måste öka. Detta måste ske snabbt och arbetet med underhåll och nybyggnationer starta snabbt. Sälj statliga företag och satsa pengar på infrastrukturen! Detta är en satsning för framtiden både för de statliga företagen som privatiseras och för kommunikationerna (företagandet) i Sverige/Värmland.
I Värmland och Dalsland, tillhörande Region Väst inom Vägverket, är vägnätet under godtagbar standard och uppfyller varken yrkestrafikens eller privata bilisters krav på bra vägar. Yrkestrafikens klagomål är farliga för regionens framtid. Råvaran i skogen samt möjligheten att frakta gods till och från tillverkningsindustrin styr etableringarna från industrin. Högljudda klagomål måste tas på allvar!
Arbetstillfällen inom transportnäringen är av stor betydelse i Värmland och angränsande del av Dalsland. Även kostnaden för energi (drivmedel och el) påverkar västra Sveriges industriella struktur. Bilen måste erkännas framför allt där ingen järnväg finns att tillgå som ett alternativ.
Regeringens oengagerade sätt att åtgärda vägstandarden i landet är skrämmande. Regeringens undfallenhet gentemot sina samverkanspartier inger oro vad beträffar transportnäringens framkomlighet och konkurrens – höga arbetsgivaravgifter, krångligt regelsystem för företagare samt skatteuttaget på drivmedel och el oroar inför framtiden i kommuner som t.ex. Årjäng, Eda, Arvika, Säffle och Bengtsfors.
Möjligheten till användning av alternativa finansieringar för nybyggnationer verkar inte intressera regeringen, vilket medför ytterligare försämringar och nybyggnationen står helt stilla. Nu måste handlingsförlamningen brytas och vägnätets standard tas på allvar. E 18 Hån–Töcksfors måste färdigbyggas snarast och därmed också ett sammanslaget tullstationsbygge med Norge vid Hån–Örje.
45:an från Göteborg genom Dalsland och Värmland och vidare mot Lappland till Karesuando är ett projekt som bitvis kan alternativfinansieras. Regeringen måste också ta initiativ så att 45:an ges E-status även genom Sverige och får använda beteckningen ”Via Lappia” E 45-an.
Även 61:ans nålsöga, förbifarten vid Åmotsfors, måste åtgärdas snabbt.
Väg 62 mot Munkfors, Hagfors, Torsby är på vissa delar inte framkomlig och försämrar dessa krisorters möjligheter till bra etableringar, trots deras egna goda möjligheter inte minst inom elektronik, skogsnäring och stålindustri. Väg 63 och 64 är i samma dilemma.
Tjälsäkring och ombyggnationer på 172:an är ett måste för sågverksindu- strins råvaruförsörjning i Dalsland och Värmland året runt.
Import av sågtimmer från Baltikum och Ryssland med båt till hamnar som kan ta emot en lastbil även under tjällossningen och köra en huvudväg till sågverket måste stoppas och vägarna i Sverige byggas (tjälsäkras) för året runt-bruk. Svenska sågverk mitt i skogen bör kunna såga svensk råvara året om.
Fordon i tvåmiljonersklassen får inte stå utan möjlighet till användning flera veckor under besvärliga tjälskottsår. Tjälsäkringsprogrammet i Värmland och Dalsland måste nu få medel för att genomföras. Regionkontoren i Karlstad och Vänersborg har färdiga planer för genomförandet. 172:an från Dalsland till Värmland via Bengtsfors till Årjäng–Arvika bör åtgärdas omgående, helt i enlighet med Näringsministerns löfte vid sitt berömda Bengtsforsbesök.
De lokala flygplatserna som finns måste stöttas och om möjligt måste fler byggas. Vänersjöfartens kris och konkurrenskraft måste snabbt lösas. Detta är ett miljöprojekt. Befintliga järnvägar måste rustas upp och nya industrilinjer byggas.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Runar Patriksson (fp) |