Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kostnader för körkortsutbildning och väntetider för uppkörning.
Det av riksdagen beslutade långsiktiga målet att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av olyckor i vägtrafiksystemet, den s.k. nollvisionen, ställer krav på väl fungerande system för förarutbildning. Kraven innebär att utbildningen ska ge kunskaper och insikter som bidrar till att minska trafikolyckorna och öka trafiksäkerheten.
Samtidigt är det också angeläget att kostnaderna för utbildningen hålls inom rimliga gränser för den enskilde. Tyvärr kan det konstateras att kostnaderna i dag enligt vår uppfattning är orimligt höga. Det understryks också av 2000 års Ungdomsriksdag.
De flesta unga som skaffar körkort saknar egen inkomst. Vanligt är därför att föräldrar får bekosta körkortsutbildningen. Arbetslösa och inkomsttagare med låg lön har svårt att betala sina ungdomars körkort. Den dyra körkortsutbildningen kan få till följd att vissa ungdomar får ett sämre utgångsläge på arbetsmarknaden eftersom det för många jobb krävs tillgång till körkort. Tillgången till körkort och därmed bilens frihet blir ojämlik. Körkortstillgången blir en klassfråga. Detta måste undvikas. Ur ett rättvise- och jämlikhetsperspektiv är det därför angeläget att alla bereds möjlighet att kunna tillgodogöra sig körkortsutbildning utan alltför höga kostnader. De arbetsmarknadsskäl som redovisats ovan förstärker detta behov.
Av detta följer att åtgärder bör göras för att utveckla pedagogik, metoder, utrustning m.m. som möjliggör sänkta kostnader för körkortsutbildningen utan att för den skull sänka kvaliteten på utbildningen. En utredning bör genomföras i detta syfte.
Vid en tidigare behandling i trafikutskottet av motioner om kostnader för körkort anförde utskottet att det är angeläget att arbetet snarast slutförs och att riksdagen föreläggs förslag om hur utbildningssystemet kan vidareutvecklas. Vi menar att det är angeläget att stryka under det ställningstagandet.
Ett annat problem som finns är de långa väntetiderna för uppkörning. Det innebär att en körkortselev tvingas avstå från att köra bil trots att utbildningen är klar. Dessutom medför väntetiderna ökade kostnader för att underhålla den förvärvade kunskapen i väntan på uppkörning. Det är därför nödvändigt att åtgärder vidtas för att minska köerna till körkortsproven.
|
Stockholm den 26 september 2001 |
|
|
Per Erik Granström (s) |
|
|
Barbro Hietala Nordlund (s) |
Laila Bäck (s) |
|
Bengt-Ola Ryttar (s) |