Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lagfästa den vita käppen som trafikmärke.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skärpa de nationella reglerna för övergångsställenas placering och utformning så att de blir säkra för synskadade.
Oskyddade trafikanter är mest utsatta i trafiken. Särskilt utsatta är synskadade. Synskadade gångtrafikanter är beroende av att trafikmiljön underlättar orientering så att man i varje sekund vet var man är. För synskadade hänger liv och död på att trafikregler efterlevs och att de tvingar seende trafikanter att ta hänsyn till dem som inte ser.
En synskadad som måste korsa en gata eller väg där övergångsställe med ljudsignal saknas kan aldrig veta om korsande motortrafik tänker bromsa in och ge företräde.
I trafikförordningen finns ingenting nämnt om den vita käppen. Lagfästs den vita käppen som trafikmärke, kommer den att bli ett starkare skydd för synskadade i trafiken. Det kommer också att innebära att kunskapen om den vita käppen vidmakthålls och förstärks genom trafikutbildningar på olika nivåer.
Väg- och gatutrafikens regelverk behöver därför kompletteras med en regel som ger särskilt stöd för synskadade gångtrafikanter. Vi vill därför föreslå att den vita käppen i lag eller förordning ges status av trafiksignal att jämföra med polismans tecken. När någon vill korsa väg eller gata och tydligt visar sin vita käpp ska det innebära ett stopptecken som tvingar övriga trafikanter att stanna och ge företräde.
Vi efterlyser också initiativ som stoppar den pågående försämringen av synskadades säkerhet i trafiken till följd av att övergångsställen dras in och ersätts av så kallade gångpassager, vilka är livsfarliga för synskadade. I stället krävs skärpta nationella regler för övergångsställens placering och utformning som gör dem säkra för synskadade.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |
Lena Ek (c) |