Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett ökat användande av PPP-finansiering vid infrastruktursatsningar.
Sverige har i dag alltför dåliga vägar. Regeringen har under en lång tid satsat alltför lite pengar på utbyggnad av vägar.
Förutom att väganslaget bör höjas är det viktigt att man tar tillvara den typ av finansiering av PPP innebär. PPP (offentlig-privat partnerskap) innebär att privata konsortier sköter finansiering, byggnation och drift av en väg under en längre period. Genom detta kan samhällsekonomiskt lönsamma investeringar förverkligas tidigare än vad som annars skulle skett. PPP-modeller är något som i allt större utsträckning används internationellt både för väginvesteringar och för andra infrastrukturinvesteringar. Finland och Storbritannien är exempel på länder där genom PPP-finansiering vägar kommit att bli byggda flera år tidigare än vad som hade varit möjligt med konventionell finansiering, och med kostnadsbesparingar på upp till 15 procent.
I Finland byggdes 69 kilometer motorväg mellan Helsingfors och Lahtis genom PPP-finansiering. Därigenom beräknas motorvägen ha blivit klar minst fem år tidigare än med traditionell anslagsfinansiering via statsbudgeten. Den samhällsekonomiska vinsten av fem års tidigareläggning genom minskade olyckor, restid och miljövinster uppskattas till 400 miljoner FIM, enligt det finska vägverket.
De utvärderingar som gjorts visar att utbyggnadstakten i PPP-projekt blir jämnare och att kostnaden för både byggnation och underhåll minskar. Statens kostnad blir därigenom även i framtiden något lägre, men måste anslagsmässigt täckas genom årliga anslag för drift och amortering.
Jag anser att PPP-finansiering bör utnyttjas i högre grad än i dag. Exempel där detta med fördel skulle kunna användas är vid utbyggnaden av riksväg 45 s, riksväg 40 och E 20.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Kent Olsson (m) |