Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om samlade åtgärder för en reformerad och sanerad taxinäring.
Taxinäringen avreglerades den 1 juli 1990. Syftet med avregleringen var i första hand att främja en sund konkurrens och att förbättra servicen till näringens kunder. Erfarenheterna efter tio år av avreglerad taxiverksamhet visar att avregleringen i flera avseenden skapat fler problem än den löst. Branschen präglas sålunda av en kraftig överetablering, dålig arbetsmiljö, ökande trafiksäkerhetsproblem på grund av undermåligt vagnparksunderhåll, svag lönsamhet sammanhängande med illojal konkurrens och en omfattande ekonomisk brottslighet. Den ekonomiska brottsligheten inom den yrkesmässiga trafiken beräknas uppgå till drygt tio miljarder kronor per år och har ytterligare tilltagit under de två senaste åren.
Införandet av klara regler i den yrkesmässiga trafiken är mot denna bakgrund enligt vår uppfattning nu högt påkallat för såväl yrkesutövarna, den anställda personalen och företagens kunder som samhället i dess helhet.
För att förbättra näringens yrkesmässiga villkor och funktion krävs i första hand
att den ekonomiska brottsligheten i den yrkesmässiga trafiken i möjligaste mån elimineras,
att kunden skall känna trygghet under taxitransporter,
att prisdumpning förhindras och att de anställda erhåller avtalsenliga löner,
att vagnparksunderhållet håller en sådan standard att trafiksäkerheten inte
äventyras,
att anbudsförfaranden – vid uppköp av samhällsbetalda transporter – inte
blir incitament till ekonomisk brottslighet.
För branschens fortlevnad och återställandet av en sund konkurrens erfordras i första hand konkreta åtgärder enligt följande:
Beställningscentral med obligatorisk anslutning av tillståndshavare.
Inrättande av en regional yrkestrafiknämnd.
Krafttag mot kriminalitet och fusk inom taxibranschen.
Beställningscentraler med obligatorisk anslutning av tillståndshavare bör införas i varje län där verksamheten bedrivs. Beställningscentralen skall vara utrustad med en trafikledningsfunktion som garanterar en god tillgänglighet till densamma och därtill anslutna fordon. Beställningscentralen skall legitimeras av nedan föreslagen yrkestrafiknämnd. Ansvarig på BC vandelsprövas. Centralen bör vidare tillsätta en reklamationsansvarig. I sitt remissvar till utredningen ”Kundvänligare taxi” (SOU 1999:60) uttalar Svenska Transportarbetareförbundet sitt fulla stöd för införande av en obligatorisk anslutning till beställningscentral. Förbundet konstaterar bl.a. att en sådan reform skulle innebära
ett enklare system för kunden att känna igen den beställningscentral han
anlitat
att kvaliteten på taxitjänsterna kommer att öka
bättre kontroll av taxibranschen då beställningscentralen utövar kontroll
över sina anslutna medlemmar.
Självsaneringen kommer att bli mycket verksam i taxibranschen och tillåta
en sund konkurrens på lika villkor
ökad säkerhet och betydande miljövinster.
Transportarbetareförbundet påpekar i sitt remissyttrande också att Danmark i Storköpenhamn har ett föredömligt system med bl.a. obligatorisk anslutning till BC. Det danska systemet visar att man med fördel kan särreglera i storstäder.
Tillsynsverksamheten fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Enligt vår mening bör yrkestrafiknämnder inrättas i samtliga län och omfattas av en lagstiftning som gäller hela landet. Yrkestrafiknämnden skall legitimera beställningscentral, tillståndshavare och förare och även återkalla lämnad legitimation. Nämnden svarar för utbildning och vidareutbildning av förare och tillståndshavare. Den bör vidare fastställa handlingsplan för att eliminera överetableringen i länet. Handlingsplanen skall godkännas av länsstyrelsen. Verksamheten bör finansieras genom månatliga avgifter från tillståndshavarna. I nämndens uppgifter bör slutligen ingå att fastställa bötesbelopp för förseelser för brott mot av nämnden fastställt regelverk.
I sammanhanget kan nämnas att i Köpenhamnsområdet med därtill anslutna cirka 20 kommuner ökade skattebetalningsfrekvensen med 77 % vid införande av en s.k. hyrvognsnämnd.
Förutom att fusket med vilotider, moms, skatter och arbetsgivaravgifter fortsätter att öka har polisen, främst i storstäderna, bl.a. i södra Sverige, på senaste tiden stött på narkotikapåverkade taxichaufförer och chaufförer som säljer smuggelsprit. Även våld och sexuellt ofredande ökar. Enligt en färsk SCB-undersökning gjord på uppdrag av TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, har 2.400 taxichaufförer utsatts för våld. Det handlar i de flesta fall av slag, sparkar eller knuffar. 200 har utsatts för vapenhot. Nära sju av tio taxiförare som besvarat en enkät anser att våldet har ökat de senaste fem åren (1994–1998). Fyra av tio taxiförare funderar på att sluta sitt jobb p.g.a. hot- och våldsriskerna. För att komma till rätta med problemen föreslå TYA bl.a. följande åtgärder
taxiföraren som trafiktjänsteman
möjlighet till videoövervakning i taxifordon
utbildning i bemötande vid konfliktsituationer
installation av utrustning för positionsbestämning (GPS) med tillhörande
larm
säker och begränsad kontanthantering.
Ett annat problem som i det här sammanhanget bör uppmärksammas är den tilltagande omfattningen av svarttaxiverksamhet. Över 300 svarttaxibilar rullar på Stockholms gator enligt polisen, som med hänvisning till bristande resurser säger sig inte ha någon möjlighet att effektivt bekämpa denna laglöshet. Även i södra Sverige är problemen med svarttaxiverksamhet och annan brottslighet närmast akuta. Kommuner som Malmö, Helsingborg och Landskrona är särskilt hårt drabbade. De senaste fem åren har nästan vart tionde taxibolag i Skåne ofrivilligt förlorat sina tillstånd sedan de gjort sig skyldiga till brottslighet. Misshandel, ekonomisk brottslighet, icke godkända taxibilar och brott mot vilobestämmelserna är några av orsakerna till att sammanlagt 90 taxibolag fått taxitillstånden indragna av länsstyrelsen sedan 1997. En stickprovskontroll av 30 taxibilar i Malmö i mitten av augusti i år visade brister vid hela 18 tillfällen.
Även här kan Danmark tjäna som visst föredöme när det gäller åtgärder för att komma till rätta med svarttaxitrafiken. Den danska lagstiftningen går ut på att föraren av en personbefordran skall
veta namn och adress på personerna i bilen, annars döms man för
svarttaxi
ha släktband med personerna i bilen.
Undantag:
sjukdomstransport
personbefordran utan ekonomiska anspråk.
återkommande brott samt möjlighet till beslag av fordonet.
Vid behandling av motion T411 (s) vid förra årets riksmöte hänvisar trafikutskottet i bet. 2000/01:TU11 åter till pågående beredning av Taxiutredningens betänkande i Regeringskansliet. Detta beredningsarbete torde nu vara avslutat och som framgår av ovanstående redovisning, vars uppgifter bekräftas av flera remissvar till denna utredning – inte minst genom Svenska Transportarbetareförbundets gedigna genomgång av problematiken – krävs nu ett skyndsamt och samlat grepp om hela taxiproblematiken, svarttaxi, de samhällsekonomiska effekterna av avregleringen, brottsligheten i branschen, taxis plats i trafiksystemet m.m.
|
Stockholm den 27 september 2001 |
|
|
Bengt Silfverstrand (s) |
|
|
Anders Karlsson (s) |
Britt-Marie Lindkvist (s) |