Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Bergslagsbanans upprustning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nybyggnad av dubbelspår mellan Falun och Borlänge.
Bergslagens arbetsmarknad präglas av väl utvecklade och högt specialiserade storföretag inom basindustrin. Produktionen sker vid rationella enheter med ökade förädlingsgrader och ett omfattande teknikinnehåll. På senaste åren har produktionskapaciteten byggts ut med i genomsnitt 25 % vilket lett till en nästan 50 procentig ökning av transportvolymerna. En mycket stor del av produkterna går på export.
Järnvägen intar här en nyckelroll för Bergslagens godsflöden till och från hamnarna eller direkt till kontinenten. Därför har industrin investerat i nya intermodala lastbärare för de vikter och den lastprofil som staten utfäst ska gälla för en uppgraderad Bergslagsbana i gällande stomnätsplan. Men upprustningen är ännu inte genomförd beroende på bristfälliga anslag. Ingångna överenskommelser har inte kunnat hållas av Banverket. Detta förorsakar industrin sämre transportekonomi och kan på sikt äventyra konkurrenskraften.
Bergslagens industri är en viktig grund för landets fortsatta välstånd. Därför måste den försenade upprustningen av Bergslagsbanan påskyndas. Enligt Banverket svarar Bergslagens industri för 50 % av landets godstransporter på järnväg. I en nyligen genomförd marknadsanalys av godstransporter på järnväg konstaterar Banverket också att av de tolv viktigaste banorna för godstrafiken har Bergslagsbanan den lägsta standarden, lägsta optimala hastigheten, och trafiken kan i praktiken inte ens nå upp till dessa värden för mer än 75 % av tågen. Det visar på en oacceptabel kapacitetsbrist på en av landets viktigaste godsbanor.
För tre år sedan tog regeringen initiativ till en regional persontrafik i Bergslagen. Fyra länstrafikbolag har därefter gått samman och bildat en gemensam huvudman för trafiken, träffat avtal med staten om finansieringen och startat trafiken ”Tåg i Bergslagen”. Några turer varje dag har fått ersättas med buss, och den blandade person- och godstrafiken har lett till stor känslighet för störningar i tidtabellen. Återigen är det Bergslagsbanans kapacitetsbrist, speciellt delen Falun–Borlänge, som äventyrar trovärdigheten för en ambitiös regional satsning på ett långsiktigt hållbart transportsystem.
I propositionen refereras Godstransportdelegationens analys och förslag. Av den stråkanalys som gjorts för såväl volymgodset som det mer värdefulla godset framgår den stora betydelse som Bergslagsbanan har för de nationella godsflödena. Flödena visar sig vara stabila och okänsliga även för större förändringar i export- och importmarknaderna. Förutom stambanorna är det endast Västkustbanan och Bergslagsbanan som ingår i detta ”nationella godsnät” av största betydelse. Dessa banor intar således en särställning i uppbyggnaden av vårt långsiktigt hållbara godsnät. Ofta handlar upprustningen om kraftfulla reinvesteringar och standardlyft som inte kräver tidsödande planering och förberedelser. För Bergslagsbanan behövs 3 miljarder kronor som också inrymmer två nybyggda länkar mellan Falun och Borlänge samt mellan Hofors och Storvik.
Propositionen anger investeringar i järnvägens infrastruktur i två skilda tidsperioder. Den första avser perioden 2002–2004 där utökade investeringar föreslås genom ökad låneram i Riksgäldskontoret. Den andra avser perioden 2005–2015 med föreslagen utökad anslagsram till Banverket med planeringsdirektiv. I det korta perspektivet behandlar propositionen endast fem projekt som betecknas som strategiskt viktiga: Botniabanan, tunnel genom Hallandsås, Citytunneln i Malmö, ökad spårkapacitet i centrala Stockholm samt elektrifiering av Blekinge kustbana. Vi anser att starka motiv talar för att Bergslagsbanans upprustning också borde ha tagits med som ett strategiskt objekt i närperspektivet och att erforderliga medel borde ha anvisats i medelstilldelningen.
|
Stockholm den 17 oktober 2001 |
|
|
Per Erik Granström (s) |
|
|
Laila Bäck (s) |
Barbro Hietala Nordlund (s) |
|
Bengt-Ola Ryttar (s) |