Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om projektet Europabanan/Götalandsbanan.
Under de senaste året har den regionala grupperingen bakom Europabanan/Götalandsbanan – Europakorridoren – genomfört en övergripande studie av banans trafikering, ekonomi, miljöaspekter, regionala utvecklingseffekter och kapacitetsaspekter.
Riksdagens trafikutskott har tidigare behandlat motioner väckta angående Europabanan och Götalandsbanan. I trafikutskottets betänkande 1998/99:TU5, sägs:
Som därav framgår bör enligt utskottets mening Europabanan/Götalandsbanan ses som alternativ bland flera för att i framtiden avlasta befintliga järnvägar. Liksom tidigare förutsätter utskottet dock att projektet prövas vidare inom ramen för det fortsatta planeringsarbetet. Detta innebär bl.a. att Banverket i sin egenskap av sektorsmyndighet bör sammanställa och presentera underlag för den fortsatta planeringsprocessen.
Något sådant underlag har dock ännu inte tagits fram.
Proposition 2001/02:20 skapar i flera avseenden förutsättningar för ett hållbart transportsystem, vilket t.ex. framgår av följande passus:
Regeringens prioritering av järnvägen innebär att det också bör finnas möjlighet att under slutet av planeringsperioden inleda en utveckling mot ett nytt järnvägssystem, som bygger på att nya länkar utvecklas för att erhålla högre hastighet för persontrafik och ytterligare separering av person- och godstågstrafik samt förbättrade anslutningar till utlandet. Länkar som tidigare har diskuterats ingå i ett sådant system såsom Nyköpingslänken, Östgötalänken och Haparandabanan bör utvärderas av Banverket i den kommande åtgärdsplaneringen.
Vidare sägs i propositionen,
En utveckling mot ett nytt järnvägssystem med högre hastigheter för persontrafiken kan stärka järnvägens marknadsandel. Snabbtåg kan konkurrera med både flyg och vägtrafik på avstånd upp till 60 mil idag. Med snabbare persontåg kan konkurrens vara möjlig även på längre sträckor.
Enligt vår uppfattning är skrivningarna emellertid inte tillräckligt stringenta och vägledande för att bilda bas för en framtida satsning på höghastighetsjärnvägar av europeiskt snitt även i Sverige, en satsning som Sverige så väl behöver. Vidare är de internationella utblickarna få, trots att EU:s vitbok nyligen har presenterats, där förutom den nordiska triangeln nu även en fast förbindelse över Fehmarn Bält är prioriterad. I vitboken rekommenderas även en separering av snabbtåg och godståg i olika nät för punktlighetens och kapacitetens skull.
Texter om godstrafikens villkor saknas nästan helt, trots det omfattande material som statliga Godstransportdelegationen presenterat i år. Tung lastbilstrafik står för cirka 40 % av alla dödsolyckor på Vägverkets vägnät i Sverige. Och den tunga trafiken ökar snabbt. Godset är ju en del av den viktiga exporten.
De studier som framtagits av de regionala intressenterna – Europakorridoren – innebär att kvalificerat kunskapsunderlag kan ställas till statsmakternas och Banverkets förfogande i en fördjupad analys.
Mot bakgrund av ovanstående hemställer vi att regeringen, i samband med antagandet av regeringens riktlinjer för Banverkets arbete med utarbetandet av kommande stomnätsplan, uppdrar åt Banverket att som en del i stomnätsplanearbetet och i samarbete med de regionala intressenterna – Europakorridoren – genomföra en samlad systemstudie av projektet. Systemstudien förutsätts ske utifrån ett brett perspektiv, som även innefattar studier av spårkapacitet, regionala tillväxt- och utvecklingseffekter av denna typ av infrastrukturinvesteringar. Ett kvalitetsmål som då skall uppfyllas är att restiden mellan Stockholm och Köpenhamn ej skall överstiga tre timmar, Stockholm–Sundsvall skall klaras på tre timmar och Stockholm–Göteborg på två timmar. På detta sätt knyts de tre stora befolkningsregionerna (Stockholms-, Göteborgs- och Öresundsregionen) ihop med Norrlandskusten och mellanliggande regioner, i ett heltäckande hållbart system för både person- och godstransporter.
Studierna borde rimligen kunna finansieras av EU till 50 %, om Näringsdepartementet finner detta önskvärt. Så var fallet vad gäller Sturupsbanan i Skåne, vilken inte heller finns med i gällande stomnätsplan.
|
Stockholm den 15 oktober 2001 |
|
|
Bengt Silfverstrand (s) |
|
|
Anders Karlsson (s) |
Annika Nilsson (s) |
|
Kent Härstedt (s) |