Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppdra åt Banverket att som en del i stomnätsplanearbetet genomföra en samlad systemstudie av projektet Europabanan/Götalandsbanan.
Regeringen skriver i propositionen s. 111:
Regeringens prioritering av järnvägen innebär att det utöver ovanstående också bör finnas möjlighet att under slutet av planeringsperioden inleda en utveckling mot ett nytt järnvägssystem, som bygger på att nya länkar utvecklas för att erhålla högre hastighet för persontrafik och ytterligare separering av person- och godstågstrafik samt förbättrade anslutningar till utlandet. Länkar som tidigare har diskuterats ingå i ett sådant system, såsom Nyköpingslänken, Östgötalänken och Haparandabanan, bör utvärderas av Banverket i den kommande åtgärdsplaneringen.
Det är förvånande att inte Europabanan/Götalandsbanan också nämns i detta sammanhang.
Riksdagen har tidigare vid olika tillfällen behandlat Europabanan och Götalandsbanan. I betänkandet 1998/99:TU5 sägs:
Utskottet vidhåller den uppfattning som redovisades i samband med beslutet om trafikpolitikens inriktning (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:
TU7, rskr. 1996/97:174). Som därav framgår bör enligt utskottets mening Europabanan ses som ett alternativ bland flera för att i framtiden avlasta befintliga järnvägar. Dock måste konstateras att det under den kommande planeringsperioden inte finns finansiellt utrymme att realisera detta projekt. Liksom tidigare förutsätter utskottet dock att projektet prövas vidare inom ramen för det fortsatta planeringsarbetet. Detta innebär bl.a. att Banverket i sin egenskap av sektorsansvarig myndighet bör sammanställa och presentera underlag för den fortsatta planeringsprocessen.
Så har dock ännu inte skett.
Vidare sägs i propositionen:
En utveckling mot ett nytt järnvägssystem med högre hastigheter för persontrafiken kan stärka järnvägens marknadsandel. Snabbtåg kan konkurrera med både flyg och vägtrafik på avstånd upp till 60 mil i dag. Med snabbare persontåg kan konkurrens vara möjlig även på längre sträckor.
Även i detta perspektiv är det angeläget att Europabanan ges seriösa möjligheter. I anslutning till det regeringen skriver om förbättrade anslutningar till utlandet kan det vara skäl att påminna om att EU:s vitbok nyligen har presenterats där förutom Nordiska triangeln nu även en fast förbindelse över Fehmarn Bält är prioriterad. I vitboken rekommenderas även en separering av snabbtåg och godståg i olika nät för punktlighet och för kapacitetens skull. I dessa strukturer skulle Europabanan utgöra en viktig länk.
Under det senaste året har den regionala grupperingen bakom detta projekt – Europakorridoren – genomfört en övergripande studie av banutbyggnadernas trafikering, ekonomi, miljöaspekter, regionala utvecklingseffekter och kapacitetsaspekter. De studier som framtagits innebär att kvalificerat kunskapsunderlag kan ställas till departementets och Banverkets förfogande i en fördjupad analys.
Riksdagen bör, mot bakgrund av ovanstående, i samband med antagandet av regeringens riktlinjer för Banverkets arbete med utarbetandet av kommande stomnätsplan, uttala att regeringen skall uppdra åt Banverket att som en del i planarbetet och i samarbete med de regionala intressenterna – Europakorridoren – genomföra en samlad systemstudie av projektet. Systemstudien förutsätts ske utifrån ett brett perspektiv som även innefattar studier av spårkapacitet, regionala tillväxt- och utvecklingseffekter av denna typ av infrastrukturinvesteringar. Ett kvalitetsmål som då skall uppfyllas är att restiden mellan Stockholm och Köpenhamn ej skall överstiga tre timmar; Stockholm–Sundsvall skall klaras på tre timmar och Stockholm–Göteborg på två timmar. På detta sätt knyts de tre stora befolkningsregionerna (Stockholms-, Göteborgs- och Öresundsregionen) ihop med Norrlandskusten och mellanliggande regioner, i ett heltäckande hållbart system för både person- och godstransporter. Det är rimligt att anta att studierna till 50 procent kan finansieras av EU, liksom fallet var med Sturupsbanan i Skåne, som inte heller finns med i gällande stomnätsplan.
|
Stockholm den 17 oktober 2001 |
|
|
Jan Backman (m) |
Anna Åkerhielm (m) |