Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att prioritera trafiksäkerheten i ett brett upplagt program.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förbättrad och mer aktiv trafikundervisning på alla skolnivåer.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om trafiknykterhetens betydelse vid utbildning av nya körkortstagare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om större harmoni mellan statsinkomster och statsutgifter för vägbyggnation och trafiksäkerhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett upprustat vägnät som ett led i trafiksäkerhetsarbetet.
1 Yrkande 2 hänvisat till UbU.
Alla är vi trafikanter från tidig koltålder till sen ålderdom. Vi rör oss mer och längre i trafiken. För 100 år sedan förflyttade sig svensken i genomsnitt 0,5 km om dagen, nu rör vi oss i snitt 4–5 mil dagligen. Men den ökade trafiken har sitt pris, såväl ekonomiskt som mänskligt. Visserligen har olyckstoppen beträffande döda och svårt skadade i trafiken varit högre under 1960- och 70-talen men 600 döda i trafiken i Sverige varje år och omkring 2.000 svårt skadade är alltför många och i längden oacceptabelt. Kampen för vår högt proklamerade nollvision kräver krafttag om de senaste årens relativa uppgång i olyckor skall kunna brytas. I Sverige – och Norden – kan sägas att vi har en bättre situation än de flesta andra industriländer men det är inte försvarbart då vi behöver se över vår trafiksäkerhet i ett nationellt perspektiv.
Det är att beklaga att allt färre tar körkort. Här spelar flera orsaker in: en ändrad attityd till bilåkandet som märks inte minst i våra storstäder, ett allt dyrare körkort och de för närvarande långa köerna för uppkörning. Att förvärva ett eget körkort har många praktiska fördelar och man blir bättre trafikant också i situationer då man uppträder i annan egenskap i trafiken än som just bilförare. En annan god biprodukt till körkortet är att man underlättar också för de unga då de söker jobb. På många arbetsplatser krävs körkort som merit. Det är att beklaga att allt fler unga kör onyktert. Därför behövs i såväl skolans undervisning som vid körkortsutbildning läggas en större tyngdpunkt på värdet av helnykterhet i trafiken.
De stora krav på trafiksäkerhet som ställs på varje enskild förare är ett skäl att hindra dem som uppträder onyktert i trafiken från att också kunna framföra fordon. De försök som gjorts på vissa platser med alkolås som ett sätt att förhindra att någon kör onykter skulle därför vara angeläget att pröva betydligt bredare, t.ex. över hela landet. Grupper som är särskilt angelägna att detta tillämpas på är lokförare, bussförare som kör skolskjuts och lastbilsförare som transporterar farligt gods. I förlängningen skulle det vara ett ytterligare moment i trafiksäkerheten att alla bilar utrustades med ett alkolås. Det är cyniskt att äventyra barns säkerhet och mångas hälsa på grund av onykterhet i trafiken.
Den största enskilda orsaken till död och svåra skador i trafiken är onykterhet och fylleri. Ingen enskild insats skulle spela så stor roll för trafiksäkerheten som om alla iakttog kravet på nykterhet. Därför måste trafiksäkerhetsansvariga hårdare driva sådana frågor. Det skulle dessutom vara en reform inom trafiksäkerheten som inte belastar statsbudgeten. Information och krav om nykterhet i trafiken borde därför alla ansvariga instanser gå ut mera aktivt med – varje räddat liv är alltför värdefullt för att någon möda ska sparas.
I en säker trafik ingår bra fordon, förbättrad trafikundervisning, en reformerad körkortsutbildning och en allmänt ansvarsfull attityd i trafiken. Men ett viktigt led är också att vi bygger säkrare vägar och att oskyddade trafikanter som fotgängare och cyklister får egna trafikleder i förhållande till motortrafiken. Utbyggnad av vägar till motorvägsstandard är ur trafiksäkerhetssynpunkt mycket säkerhetsbefrämjande. Därför är det att beklaga att Sverige under många år kraftigt dragit ner på väganslag som inneburit att nybyggnationen näst intill har stoppat. Därför faller ett stort ansvar på riksdag och regering att anslå större medel till underhåll och nybyggnation i vägsystemet. Det skulle vara en viktig del i trafiksäkerheten och rädda många människoliv.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Elver Jonsson (fp) |