Motion till riksdagen
2001/02:T266
av Kenneth Lantz (kd)

Cykling


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av information om trafikregler för cyklister.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre cykelvägar i anslutning till riksvägarna.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdrag för arbetsgivare för del av kostnaden för anställds inköp av cykel, motsvarande gym-kostnad.

Bakgrund

Cykeln är det miljömässigt bästa fordonet vi har idag. Flera fördelar kan plockas fram för att visa på dess förträfflighet. Förutom avsaknad av miljöfarliga utsläpp, så tar cykeln väldigt liten yta i anspråk, både i trafiken och parkerad. Människor som arbetar inom rimligt avstånd (5 km) från bostaden borde uppmuntras till att använda cykel istället för bil eller kollektiva transportmedel. Kristdemokraterna har allt sedan partiets bildande kämpat för en bättre miljö. För oss är det en fråga om förvaltarskap. Den jord vi har med alla dess naturtillgångar skall förvaltas av varje generation på ett sätt som möjliggör ett fortsatt liv utan miljömässiga försämringar. Enligt statistiken konstateras att de flesta bilresor som sker inom landet är kortare än 5 km. Då skall man beakta att de flesta farliga utsläppen kommer innan bilmotorn blivit varm, alltså under de första kilometrarna. Genom att använda cykel deltager man aktivt i miljöarbetet avseende luftföroreningar, men får dessutom bättre hälsa och en bättre personlig ekonomi.

Kristdemokraterna anser att alla människor har lika värde. Ingen skall känna sig tvingad att använda cykel när det finns omständigheter som förhindrar cykelåkning. Varutransporter, väder och avstånd samt kroppsliga hinder skall självklart prioritera det lämpligaste fordonslaget. Men genom att använda cykeln när det är praktiskt möjligt, bereds också fler p-platser och bättre plats på våra vägar för dem som måste välja bilen.

Trafikregler

Körkort för cykel är inte realistiskt, men nog vore det på sin plats att känna till vad som krävs för en trafiksäker cykelresa. Cykeln är ett fordon och föraren skall uppföra sig på motsvarande sätt som övriga trafikanter på vägen. Det borde inte nämnas, men gångbanan är till för gående och inte för cyklister.

Genom reklaminslag i radio och TV borde Vägverket kommunicera med cyklisterna och på ett pedagogiskt sätt lyfta fram de vanligaste felen som cyklisterna gör i trafiken. Förskola och grundskola är också lämpliga kanaler för att nå den yngre generationen med trafikvett för cyklister.

Cykelvägar

Det är glädjande att allt fler kommuner planerar och bygger bra cykelvägar i tätorterna. Även om det inte är tillräckligt, så finns det en tydlig trend att man tänker på cyklisterna. Cykelbanor och parkeringsplatser för cyklar underlättar möjligheterna att cykla till buss- och tågstationer. Det är därför viktigt att kommunerna gör det praktiskt möjligt för cyklisterna att parkera och dessutom trafiksäkert komma till och från stationer.

Många människor har tagit egna beslut om att bosätta sig utanför tätorterna. Dessa skall inte glömmas bort vid planering av cykelvägar. Det finns människor som gärna skulle cykla i större utsträckning än vad det gör idag. Men man vågar inte. Risken att bli påkörd är allt för stor. Vid vägbyggen utanför tätort måste man därför tänka på cyklisterna. Det finns många riksvägar som är direkt trafikfarliga för cyklister. Det finns exempel på vägar som är både smala och dessutom försedda med vägräcke, t.ex. väg 50 strax söder om Motala. Vid nybygge av riksvägar borde det vara självklart att bygga cykelvägar i deras omedelbara närhet. I Holland är detta redan en självklarhet. Ingen stor väg byggs för bilar utan att man planerat för cyklisterna. En sådan väg skulle även kunna vara till nytta för ambulans eller andra utryckningsfordon i händelse av olyckor. Trollhättan har gjort ett försök att använda gamla vägen till långsam trafik när en ny väg byggdes för högre hastighet.

Cykelhjälm

En ständigt återkommande fråga är behovet av cykelhjälm. Det råder ingen tvekan om att hjälmen räddar liv och skyddar mot huvudskador. Lagstiftning om hjälm vid cykelresa är tveksam.

Istället för fler säkrare och miljövänliga cyklister kan ett hjälmtvång få folk att avstå från cykeln till förmån för bil. Alltså blir det motsatt effekt. Men det finns andra sätt att stimulera till nyttjande av hjälm. Reklam och påverkan genom annonsering är viktiga inslag. Men det finns andra exempel också. I England har Labour-regeringen drivit igenom att cykelhjälmar skall säljas momsfritt. Det är en signal så god som någon. Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förslag till säkrare cykeltransporter. Kostnader för detta skall ses som minskning av sjukvårdskostnader istället för minus i statsbudgeten.

Avdragsrätt för cyklande

På motsvarande sätt som arbetsgivare har möjlighet att subventionera fysisk aktivitet på gymnastikanläggningar borde motsvarande belopp vara möjligt att byta till att subventionera inköp av cykel istället för avgift till ”gymmet”. Denna kostnad är neutral i skattehänseende och skulle dessutom nå fler människor som lockas till fysisk aktivitet. Hälsomässigt är det en investering för både arbetsgivare och samhället om fler människor kommer i fysisk aktivitet. Det galopperande sjuktalet bör minska i takt med att folket lockas till vardagliga rörelser.

Stockholm den 1 oktober 2001

Kenneth Lantz (kd)