Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja boten för dem som inte använder bilbältet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hastighetsbegränsningarnas anpassning och skyltning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i trafikförordningen införa ansvar för underlåtelse att tala om vem ägaren lånat ut fordonet till.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla fordon skall förses med väl synliga registreringsskyltar både bak och fram.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utöka samarbetet med övriga länder i Europa så att de utländska förare som döms till böter i Sverige skall kunna avkrävas dessa i sitt hemland.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att obetalda böter skall betalas.1
1 Yrkandena 5 och 6 hänvisade till JuU.
För att vi ska kunna nå målet om en nollvision i trafiken måste vi på alla sätt agera. De tre viktigaste metoderna att nå detta mål är att anpassa hastigheten, använda bilbälten och att ha nyktra förare.
Det finns ett antal undersökningar som visar på nyttan av att använda bilbälte. Vägverket rapporterade att det i vägtrafiken omkom 42 personer vid färd i personbil under åren 1997–2000. Minst 20 av dessa var obältade. Nio av de obältade hade troligen överlevt om de hade använt bälte.
Det har under en följd av år pågått arbete med krav på att fordonen ska förses med säkerhetsbälte och att bältena ska användas. Dessa lagar måste efterlevas. För att med kraft markera betydelsen av bälteslagen bör boten höjas till dubbla summan för dem som inte använder bilbältet.
Hastigheten för trafiken på våra vägar är viktig att uppmärksamma, liksom avståndet till framförliggande fordon. När det gäller hastighetsbegränsningar är det enligt vår uppfattning viktigt att gällande begränsningar upplevs som motiverade och väl avvägda, och de bör även vara tydligt skyltade. Därför finns det skäl att arbeta med fler gränser än idag och att tillämpa de olika gränserna mer flexibelt, så att t.ex. årstid och väglag får påverka vilken gräns som ska gälla. Detta bör ges regeringen till känna.
För att kunna ställa rätt person till svars för trafikbrott krävs det möjlighet att identifiera föraren. Det finns svårigheter för att klara detta t.ex. vad gäller motorcykelförare som har lånat ett fordon. I våra grannländer Norge och Danmark har de löst detta genom att fordonsägaren är skyldig att uppge till vem denne lånat ut fordonet. Med anledning av detta vill vi föreslå ett tillägg till Trafikförordningen, att underlåtelse att tala om vem fordonsägaren lånat ut sitt fordon till beivras. Detta bör ges regeringen till känna.
Det finns en tendens i trafiken att försvåra identiteten på fordonen. Inte minst när nu andra uppföljningsmetoder används. För att lätt kunna identifiera fordon bör de ha väl synliga registreringsskyltar både fram och bak. Detta bör ges regeringen till känna.
Om nordiska medborgare döms till böter i Sverige kan de svenska myndigheterna kräva indrivning om de ej betalar, eftersom Sverige har ett avtal med de nordiska länderna. Men detta är inte möjligt för andra utländska medborgare. Det finns de som betalar och i södra Sverige har det också bedrivits försök att kunna betala med kort. Men det finns ingen åtgärd om de nekar att betala. Vi föreslår att Sverige utvidgar det nordiska avtalet att också gälla övriga europeiska länder. Detta bör ges regeringen till känna.
Det finns uppgift om att värdet av obetalda böter som svenska medborgare har åsamkat sig är ca 12 miljoner kronor. Det är tydligen också praxis att böter under 1 500 kronor ses som ett för litet belopp för indrivning. Det är en viktig markering i rättssamhället att ett straff som är utmätt ska vedergällas. Det krävs en översyn av rutinerna för inkassering av böterna. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 25 september 2001 |
|
|
Gunnel Wallin (c) |
Margareta Andersson (c) |