Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt ge Banverket i uppdrag att utreda, projektera, kostnadsberäkna och presentera en finansiering av en ny Haparandabana.
Under många år har vi hört regeringen gång på gång upprepa att hela landet ska leva. Om regeringen har för avsikt att leva upp till den målsättningen måste också reella förutsättningar ges för hela landet att leva. En väl utbyggd infrastruktur är en av grundförutsättningarna för detta.
Tyvärr väljer regeringen i proposition 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem att skjuta nödvändiga järnvägssatsningar i Norrbotten på framtiden. Regeringen avser att i slutet av planeringsperioden, om 10–15 år, inleda en utveckling mot ett nytt järnvägssystem, som bygger på att nya länkar utvecklas för att erhålla högre hastighet för persontrafik och ytterligare separering av person- och godstågtrafik samt förbättra anslutningar till utlandet. I det sammanhanget omnämns Haparandabanan. Haparanda utgör en viktig handelsport för våra industrier mot våra grannar i öster.
Godstransporterna är dominerande i norra Sverige med tyngdpunkt på malm-, skogs- och ståltransporter. Om företagen i Norrbotten ska kunna fortleva och konkurrera i framtiden är det viktigt att nödvändiga infrastrukturinvesteringar inte skjuts på framtiden. I en allt hårdare konkurrenssituation – där länets industrier och näringsliv har ett avståndshandikapp till de europeiska huvudmarknaderna – är effektiva logistiklösningar ett mycket viktigt inslag. Norra Ryssland utgör en viktig marknad i framtiden för företagen i Norrbotten. En satsning på Haparandabanan är därför nödvändig.
Enligt min mening bör regeringen skyndsamt ge Banverket i uppdrag att utreda, projektera, kostnadsberäkna och presentera en finansiering för en ny Haparandabana.
|
Stockholm den 18 oktober 2001 |
|
|
Erling Wälivaara (kd) |