Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Götalandsbanan.
I infrastrukturpropositionen slås fast att ”visionen för år 2030 är att transportsystemet har förändrats i takt med de krav som ställts som följd av ett ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbart samhälle i en internationaliserad värld”. Vidare sägs att visionen är att ”järnvägsnätet har snabbtågsstandard där det bedöms finnas en marknad” samt att ”möjligheter till dagspendling inom större områden har öppnats, framför allt genom goda spårtrafikförbindelser”.
Av propositionen framgår också att det redan idag råder kapacitetsproblem på såväl Södra som Västra stambanan. När det gäller den senare är det idag inte alls ovanligt att X2000-tåg får köa bakom godståg. Därmed går ju poängen med snabbtågssatsningen förlorad.
Propositionen ställer i utsikt att under planeringsperioden 2004–2015 ”kan kapacitetsbristerna avhjälpas och vi kan dessutom inleda en utveckling mot ett nytt, modernt järnvägssystem för 2000-talet”. Detta ska bli möjligt genom den kraftigt utökade planeringsramen om 100 miljarder kronor.
I propositionen preciserar regeringen sin syn på ett antal större järnvägsprojekt: Hallandsåsen, Botniabanan, Citytunneln i Malmö och spårkapaciteten genom centrala Stockholm. Därutöver skriver regeringen i propositionen att pågående och planerade snabbtågsupprustningar bör kunna slutföras. Vidare sägs att det också ”bör finnas möjlighet att under slutet av planeringsperioden inleda utveckling mot ett nytt järnvägssystem, som bygger på att nya länkar utvecklas för att erhålla högre hastighet för persontrafik och ytterligare separering av person- och godstågstrafik samt förbättrade anslutningar till utlandet”.
Götalandsbanan Göteborg-Borås-Jönköping-Tranås-Linköping-Norrköping- Nyköping-Stockholm samt Europabanan Helsingborg-Jönköping-Linköping-Stockholm numer sammanslagna i höghastighetsprojektet Europakorridoren eftersom de sammanfaller i sin sträckning norr om Jönköping – faller väl inom ramen för propositionens ambitioner. Länkar inom projektets norra del omnämns också i regeringens förslag – Nyköpings- och Östgötalänkarna – som talar om behovet av en utvärdering av dem av Banverket.
Vår uppfattning är att planeringsramen är så väl tilltagen att den i Västsverige bör kunna inrymma en utbyggnad av sträckan Göteborg–Borås, som sammanfaller med Kust-till-kust-banan. En helt ny sträckning via Landvetters flygplats bör då givetvis byggas med standard som möjliggör framtida höghastighetståg. Därmed är första länken i Götalandsbanan utbyggd. Återstår sträckan Borås–Jönköping och därefter med Europabanan sammanfallande sträckning till Tranås.
Det är rimligt att helheten bedöms i ett sammanhang, och därför bör Götalandsbanan i hela sin sträckning utredas av Banverket i anslutning till att länkarna på sträckan Jönköping–Stockholm utvärderas.
Behovet av banan samt dess ekonomi har tidigare redovisats i flera motioner och i olika utredningar, numer också kompletterade genom Europakorridorens utredning Sveriges kommunikationer, som innefattar såväl Götalandsbanan som Europabanan.
|
Stockholm den 17 oktober 2001 |
|
|
Berndt Ekholm (s) |
|
|
Arne Kjörnsberg (s) |
Marianne Carlström (s) |
|
Berndt Sköldestig (s) |
Margareta Sandgren (s) |