Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åkeribranschens problem.
Den svenska åkerinäringen anser sig orättvist behandlad av regeringen och den politik den bedriver. Det gäller, som man många gånger påpekat, osund konkurrens med utländska åkerier. Det är främst länder som Danmark, Tyskland, Holland och Belgien som åberopas.
Nu har vi ytterligare flera konkreta bevis på att de utländska åkerierna tar marknadsandelar från de svenska. Det som teoretiskt bevisats av universitetet i Växjö via en utredning och statens eget utredningsinstitut (Sika) visar sig också i verkligheten. Svensk Åkeritidning har vid två tillfällen mätt andelen utländska lastbilar på det svenska vägnätet. Cirka en tredjedel av de passerande lastbilarna över 16 ton hade utländsk härkomst.
Det svenska kostnadsläget, för åkerierna, är ca 15–20 procent över konkurrenternas. Detta ger utslag i form av en ökad andel utlandsregistrerade lastbilar. Skillnaden i kostnadsläget är framför allt de höga svenska lönebikostnaderna i form av arbetsgivaravgifter och sociala avgifter. Även de fasta fordonsskatterna ligger på en högre nivå.
Vi minns alla Komkoms förslag – från socialdemokrater och centerpartister – att de fasta fordonsskatterna skulle höjas kraftigt, detta tydligen i ett försök att få över transporterna till järnväg. Nu blev det inte så eftersom majoriteten i riksdagen, som tur var, insåg vart man var på väg.
Då jag tidigare, i skriftliga frågor, tagit upp åkarnas problem så har det alltid hänvisats till ”samtalsgrupper och möten”.
Handlingsprogram, möten och samtal hjälper inte mot tappade uppdrag för åkerierna. Det är hög tid att fylla det av regering och riksdag fastställda handlingsprogrammet för svensk åkerinäring med konkreta åtgärder.
|
Stockholm den 18 september 2001 |
|
|
Rolf Gunnarsson (m) |