Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inlemma enskilda vägar i planeringsprocessen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslagen till enskilda vägar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bevarandet av kulturmiljövärdena i enskilda vägar.
Under kapitel 10 i propositionen beskriver regeringen hur viktigt det är att bevara och säkerställa befintliga vägar och järnvägar. Regeringen föreslår också att Vägverket och Banverket i samband med upprättandet av de långsiktiga investeringsplanerna skall ta fram drift- och underhållsstrategier som anger vilken servicenivå som kommer att upprätthållas på olika kategorier av vägar och järnvägar.
För att tydliggöra effekterna av vald servicenivå för drift och underhåll skall regeringen ställa högre krav på verken att redovisa drift- och underhållsstrategier i sina planförslag. Strategierna skall utgå från vilken servicenivå som kommer att upprätthållas i olika kategorier av näten givet de ramar för drift och underhåll samt tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion som riksdagen avsätter. När det gäller tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion anser regeringen att det är angeläget att strategin utgår från det vägnät som bedöms vara viktigt för näringslivet i respektive region.
Även i andra kapitel i propositionen tar regeringen upp vikten av att vägarna på landsbygden är framkomliga. Mot den bakgrunden är det synnerligen anmärkningsvärt att regeringen har valt att utelämna de enskilda vägarna i propositionen.
På landsbygden börjar och slutar oftast en resa på en enskild väg. De allra flesta enskilda vägar, oftast s.k. skogsbilvägar, får inget statsbidrag. En icke oansenlig del av de enskilda vägarna anses dock ha så stor allmän betydelse att de är statsbidragsberättigade. Dessa vägar har oftast stor betydelse för lokalbefolkning, turism och näringsliv. Icke minst skogsindustrin är beroende av dessa vägar. De delar dock nyttjandet med bofasta familjer och näringsidkare.
Detta innebär att åtgärder för att bevara och säkerställa befintliga vägar måste omfatta även det enskilda vägnätet. I annat fall kan inte målen som regeringen satt upp nås. Förutom att de årliga bidragen till enskilda vägar måste höjas till en nivå som säkerställer en god väghållning, måste särskilda medel avsättas till bärighet och rekonstruktion. Utan sådana åtgärder kommer effekterna av liknande satsningar på det allmänna vägnätet att få sämre effekt.
Vi föreslår därför att den årliga ramen för bidrag till enskilda vägar höjs med 74 miljoner kronor per år och att ett särskilt anslag inrättas på 100 miljoner kronor per år för förbättrad bärighet och rekonstruktion.
Under kapitel 3.3.8 i propositionen tar regeringen upp målen för kulturmiljö, arkitektur, formgivning och design. Vi tycker i det sammanhanget att det är viktigt att framhålla de kulturvärden som ofta finns i och kring våra enskilda vägar. Inga gamla vägar i Sverige är så väl bevarade som de enskilda vägarna. Det är oftast vid dem vi finner stenräcken, stengärdsgårdar, vackra sten- och träbroar och andra skönhetsvärden. Det kan exempelvis vara vägens dragning genom kulturlandskapet som är viktig att bevara. För det kulturarbete som många enskilda vägföreningar utför utgår ingen särskild ersättning. Tyvärr har många föreningar, på grund av regeringens stora neddragningar av bidragen till enskilda vägar, inte råd att underhålla och vårda sina kulturskatter på det sätt man kanske skulle vilja. Det bör därför utredas om inte ett särskilt statsbidrag bör kunna utgå till kulturmiljöåtgärder på enskilda vägar.
När regeringen väljer att inte ta med enskilda vägar i den långsiktiga planeringsprocessen innebär det ett hinder för att uppnå uppsatta mål. Dessa mål uttrycks både i den aktuella infrastrukturpropositionen och i den nyligen avlämnade regionalpolitiska propositionen. Enskilda vägar är en förutsättning för regional utveckling och livskraft. Mot denna bakgrund bör riksdagen uppdra till regeringen att inlemma även enskilda vägar i planeringsprocessen.
|
Stockholm den 17 oktober 2001 |
|
|
Anders G Högmark (m) |
Jeppe Johnsson (m) |