Motion till riksdagen
2001/02:So632
av Helena Hillar Rosenqvist och Kerstin-Maria Stalin (mp)

Motion och hälsa


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av motion och aktivitet.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att beakta människors behov av aktivitet i olika samhälleliga beslut.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en lektion per dag med fysisk aktivitet i ungdomsskolan.1

1 Yrkande 3 hänvisat till UbU.

Inledning

Vi vet att en rad faktorer är viktiga för hälsan. Vi har i en annan motion tagit upp aspekter på matens inverkan på hälsan. Vi vet också att avnjutandet av kulturyttringar har en stor betydelse. Det finns t ex studier som visar att just museibesök har en direkt koppling till vår hälsa, och alla känner väl tillfredsställelsen efter en vacker konsert.

Ett av de i särklass viktigaste områdena är emellertid fysisk aktivitet. Det är ett av våra verkligt stora folkhälsoproblem att vi numera är så stillasittande och rör oss alldeles för lite. Fysisk aktivitet påverkar vårt välbefinnande i nuläget, men lägger också grunden för minskad risk för olika sjukdomstillstånd i framtiden.

Vardagsaktiviteten viktigast

Våra kroppar är helt enkelt skapade för att röra sig, och det är en katastrof att vi inrättat samhället efter att röra sig så lite som möjligt. Åka i rulltrappa, köra bil, åka hiss, åkgräsklippare etc – alltsammans inrättat för vår s.k. bekvämlighet. Det kan vara behagligt i stunden, och för handikappade och barnföräldrar nödvändigt. Men vi gör oss själva en björntjänst om vi förnekar att vi mår mycket bättre av att i de där trapporna och att dra fram gräsklipparen. Det är vardagsaktivitet som har den allra största betydelsen. Avsaknaden av vardagsaktivitet är en enorm hälsorisk. Skräckbilder kan hämtas från det konsekvent bilburna USA. De var tidigt ute med drive-in-affärer, drive-in-kyrkor, drive-in-biografer osv. Ett samhälle där man slapp gå ur bilen och inte ens behövde bygga trottoarer. Nu sitter vi nästan alla svenskar vid våra datorer, vilket skapar stora hälsoproblem på sikt.

Vi åtgärdar det mesta med läkemedel, trots att sjukdomstillstånden många gånger kunde ha förebyggts med fysisk aktivitet. Det är helt enkelt så att fysisk aktivitet är bra för hälsan, både i förebyggande syfte och för att den kan hjälpa upp vissa sjukdomstillstånd.

Om läkare som alternativ till medicin kunde göra sådana ordinationer skulle mycket hända när det gäller medvetenhet och förändrad inställning hos människor i allmänhet. Läkare har i vårt samhälle en auktoritet för många människor, vilket skulle göra att människor tar dessa råd på allvar i större utsträckning än om de hör dem från ”förväntat håll”, friskvårdskonsulenter, idrottslärare etc.

Svenska läkarförbundet har antagit nya nationella rekommendationer för fysisk aktivitet i Sverige. Där uppmanas alla verksamma läkare att ge patienter råd angående fysisk aktivitet anpassad till hälsotillstånd och personlig livsstil.

Mats Börjesson, specialistläkare på Smärtcentrum i Göteborg, skriver i en artikel att fördelarna med fysisk aktivitet är unika. Gratis får du blodtrycksreduktion och reduktion av insulinresistens som hittills inte ens kunnat behandlas farmakologiskt. Ungefär en halvering av mortalitet i hjärt-kärlsjukdom, minskad risk för diabetes typ 2, coloncancer, benskörhet, psykisk ohälsa m.m. Biverkningarna är små om träningen anpassas till individen.

Det är inte försvarligt att ge läkemedel med ämnen som kan skada både kropp och miljö om man kan nå samma, om inte bättre, resultat genom att enbart röra sig. Men det krävs förstås att läkare har den insikten och att patienten tror på det. Det finns helt enkelt ingen medicin som är så bra på så många olika sätt samtidigt.

Svensk Idrottsmedicinsk Förening har med stöd från FHI utarbetat boken FYSS med rekommendationer för fysisk träning. Den ska motsvara vad FASS är när det gäller läkemedel, och är ett välkommet initiativ som genom sin tillgänglighet på nätet kan nå många människor.

Behov av insatser

Ett stort informations- och upplysningsarbete krävs på området. Det behövs kraftiga insatser på läkarutbildning och andra vårdutbildningar om vardagsaktivitetens betydelse. Själva receptblocket kanske inte kan användas till motions- och aktivitetsråd, men att få dessa råd nedskrivna av läkaren på ett motsvarande ”alternativt receptblock” kan ha samma betydelse.

Önskvärt är att den enskilde kan få ett ”alternativt recept” t.ex. på att gå i en motions- eller aktivitetsgrupp med andra. Det är önskvärt att sådana grupper, alternativt självhjälpsgrupper, finns kopplade till vårdcentraler.

Aktivitet i skolan

Det är absolut nödvändigt att lärare, skolpersonal och gymnastiklärare inser behovet av aktivitet. Idag är minimiantalet idrottstimmar i skolan 500 timmar på 9 år. Det är inte mycket. Det motsvarar 1 ½ timme per vecka, vilket inte på något sätt stämmer överens med det vi vet om barns behov av fysisk aktivitet. Det är förstås upp till skolorna själva att ha ett större antal timmar med fysisk aktivitet. Miljöpartiet rekommenderar minst en lektion per dag i grund- och gymnasieskolan, samt frihet från betygssättning.

Det är också mycket viktigt vilken typ av motion som idrottstimmarna innehåller. Vi känner väl alla till gymnastiktimmar som varit så specialiserade och tävlingsinriktade, med konkurrens och utanförskap, att de skapat en negativ bild av motion. Det finns säkert en större medvetenhet hos många idrottslärare idag, men det är viktigt att hela skolan tar ett ansvar för att barnen rör sig, och får in det som en vana.

Kunskap om vardagsaktivitetens betydelse är särskilt viktig. Många tror att det bara är ren motion man svettas av som är det viktiga, men så är inte fallet när det gäller folkhälsoaspekten.

Folkbildning och slutsatser

Människor i allmänhet måste på allvar förstå vikten av och planera för fysisk aktivitet. Det gäller små saker, som att stiga av en hållplats för tidigt, gå i trappor etc. I detta finns förstås behovet av att minska bilåkandet och öka möjligheter för cyklande och gående.

Folkhälsa handlar om att beakta dessa slutsatser i samhälleliga beslut som fattas på olika nivåer samt att planera för fysisk aktivitet i alla sammanhang.

Om läkare börjar ordinera aktivitet i första hand har vi kommit långt.

Stockholm den 5 oktober 2001

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Kerstin-Maria Stalin (mp)