Innehållsförteckning 1
Förslag till riksdagsbeslut 2
Inledning 3
Intressekonflikter 3
Hälsoekonomi 4
Folkhälsa 4
Icke-materiella behov 5
Psykisk ohälsa 5
Stress 5
Förebyggande av självmord 6
Utsatta grupper 7
Folkhälsoproblem 7
Migrän 7
Allergier 8
Fibromyalgi 8
Elöverkänslighet 9
Amalgam 9
Tobakens skadeverkningar 9
Alkohol 10
Narkotikamissbruk 11
Det abortförebyggande arbetet 12
Samlevnadskriser 13
Inför framtiden 13
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att folkhälsoarbetet bör ges ökad betydelse.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om psykisk ohälsa.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om familjens betydelse för barns hälsa.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att genom riktade insatser öka hälsomedvetandet bland barn och ungdomar.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om migrän.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förebyggande av självmord och att Nationella rådet för självmordspreventionsprogram bör få nationell status.
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om förebyggandet av allergier bland skolelever, i enlighet med vad som anförs i motionen.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fibromyalgi och forskning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om elöverkänslighet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om amalgam.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om målsättningen avseende rökfrihet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att noga följa utvecklingen av lördagsöppna systembolag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alkohol och andra droger.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det abortförebyggande arbetet.
1 Yrkandena 4 och 7 hänvisade till UbU.
Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers hälsa. En god hälsa för individen är en tillgång, en resurs, mera än ett mål i sig, medan en god folkhälsa kan ses som ett mål för samhället. En förutsättning för folkhälsoarbetet är att epidemiologiska studier kan utföras. Vanliga sådana gäller sjuklighet och dödlighet. Men ett meningsfullt folkhälsoarbete kräver också andra uppgifter, som kan vara svårare både att finna och att mäta. En typ av värdefulla data är uppgifter om faktorer som påverkar hälsan, t.ex. sociala och ekonomiska
Folkhälsoarbete förekommer på olika nivåer såväl nationellt och lokalt som inom föreningar och inom förhoppningsvis all hälso- och sjukvård. Man arbetar inom sjukvården inte bara med att bota utan ofta även med att hjälpa den enskilde att klara en svår eller kronisk sjukdom, och motverka försämring i hälsotillståndet. Exempel på kliniker som har betydande inslag av sådan verksamhet är de onkologiska klinikerna som vårdar cancersjuka patienter.
En komplikation i arbetet med folkhälsa är att det kan förekomma intressemotsättningar. Staten kan t.ex. genom lagar och andra bestämmelser införa regler i hälsofrämjande syfte, vilket av enskilda individer kan ses som ett intrång i valfriheten. Folkhälsofrågorna är därför ibland politiskt kontroversiella då de berör relationen mellan stat och individ. Som exempel kan nämnas regleringen av rökning. Många personer, inte minst de med allergiska besvär, ser detta som mycket positivt, medan det finns de som ser restriktionerna som inskränkningar av den personliga friheten.
Det förekommer naturligtvis också regleringar av helt annat slag, t.ex. ekonomiska, där hälsosamma produkter genom subventioner kan säljas till ett lägre pris än andra mindre nyttiga produkter.
Det förebyggande arbetet måste ses i såväl kort som långt perspektiv. Effekterna blir större med tiden. Förebyggande åtgärder har även psykologiska, sociala och ekonomiska effekter. De psykologiska effekterna kan även vara av negativ art, såsom ökad oro eller besvikelse över livsstilsförändringar. De som lyckats i sina föresatser kan däremot uppleva ett ökat välbefinnande. Livsstilsförändringar kan också ha betydande indirekta effekter genom att personer i den nära omgivningen påverkas.
Man skiljer mellan hälsofrämjande insatser för att undvika sjukdomar och insatser som förhindrar att en sjukdom återkommer eller förvärras. Enligt utredningar har denna form av prevention bättre genomslag. Kristdemokraterna anser att för att uppnå en så god hälsa för hela befolkningen som möjligt krävs arbete på alla dessa nivåer. Det är utomordentligt viktigt att sjukvården tillsammans med andra aktörer arbetar med folkhälsoarbetet på ett enhetligt sätt, vilket ger legitimitet åt folkhälsoarbetet. Sjukvården kan släcka en brand men också förebygga att en ny uppstår.
Hälsoekonomi och utvärdering av metoder har med krympande ekonomiska resurser fått allt större betydelse. Relationen mellan den förväntade nyttan (beräknat i pengar) av en åtgärd och kostnaden för denna beskrivs i olika analyser. Inom hälsoekonomin är det dock viktigt att även väga in andra effekter, som inte alltid kan mätas i ekonomiska termer. Detta gör att intresset för så kallade cost-effectiviness-analyser är stort. I sådana analyser görs värderingar som mäts i enheter såsom räddade liv, minskad sjukskrivning och fler levnadsår. Många sjukvårdsinsatser kan ge både förlängt liv och ökad livskvalitet, varför man söker väga samman dessa mått i så kallade kvalitetsvunna levnadsår, cost-utility-analyser.
Det som brukar kallas den epidemiologiska paradoxen innebär att de flesta som får t.ex. en hjärtinfarkt kommer från den stora delen av befolkningen som har måttligt förhöjda riskvärden, inte från gruppen med höga riskvärden. Detta beror på att antalet individer i förstnämnda gruppen är betydligt fler än i riskgruppen. Det har mot den bakgrunden visat sig vara mer effektivt att inrikta förebyggande arbete mot befolkningen i sin helhet än mot högriskgruppen. För oss kristdemokrater känns det dock angeläget att påpeka alla människors lika värde och då blir det naturligt att även satsa på förebyggande insatser för en enda individ.
Vikten av ett förebyggande folkhälsoarbete uppmärksammas alltmer både nationellt och internationellt. Allt större resurser satsas på att kartlägga orsaker till sjukdomar och ohälsa. Genom forskning och studier ökar kunskapen kontinuerligt om de olika sambanden och vad som kan göras för att öka hälsa och livskvalitet.
Vid allt folkhälsoarbete är det viktigt att man utgår från en helhetssyn på människan och hälsan som begrepp. I vid bemärkelse handlar hälsa om ett fysiskt, psykiskt, socialt och andligt tillstånd av välbefinnande.
Arbete för en förbättrad folkhälsa måste präglas av uthållighet. Resultaten kan oftast inte avläsas förrän flera år efteråt. Akuta insatser kan inte ersätta långsiktiga. Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor har stor betydelse för hälsoutvecklingen. Även i tider av försämrad samhällsekonomi måste folkhälsoarbetet värnas eftersom det gynnar både folkhälsan och samhällsekonomin på sikt. Idag kan vi avläsa 1990-talets ekonomiska kris både i utslagna människor, långvariga sjukskrivningar och fler långtidsinskrivna socialbidragstagare.
Den höga arbetslösheten drabbar redan svaga grupper hårdast, vilket innebär ökad risk för psykiska problem, högre vårdkonsumtion och förtidspensionering. Arbetslöshet tenderar också att öka alkohol- och drogkonsumtionen.
Folkhälsoarbetet står inför många utmaningar i framtiden. Alltfler av oss kan förväntas leva längre med följd att förekomsten av sjukdom i befolkningen ökar totalt sett. Detta kommer att innebära en ökad börda att bära för samhället och sjukvården.
Det bekräftar att folkhälsoarbetet måste ges ökad betydelse både på det nationella och internationella planet.
I en internationell jämförelse är den fysiska hälsan i Sverige god, medan den psykiska hälsan tenderar att försämras. Vår höga materiella levnadsstandard till trots rapporteras återkommande om ökad psykisk ohälsa i befolkningen, särskilt bland ungdomar. Detta är oroväckande. Psykisk ohälsa orsakar stort lidande och medför omfattande sociala och ekonomiska konsekvenser för dem som drabbas och deras anhöriga men också för samhället. Enligt en beräkning från Socialstyrelsen uppgick samhällets kostnader för den psykiska ohälsan till omkring 50 miljarder 1997. Psykisk sjukdom är den övervägande orsaken till att unga människor beviljas förtidspension. Kristdemokraterna anser att denna oroande utveckling måste tas på största allvar, varför regeringen snarast bör lägga fram förslag till åtgärder.
Sjukskrivningar med stress som orsak ökar konstant. En hög arbetsbelastning är en förklaring, men även arbetslösa kan känna stress, stress över att inte få arbeta när man vill. Negativ stress följer inte sällan en hög arbetsbelastning och begränsade möjligheter att påverka sin situation, d.v.s. makt och inflytande till förändring saknas. Flera yrkeskategorier uppvisar tydlig ohälsa på grund av detta. En av dessa grupper är vårdpersonalen. Där uppvisar alltfler ohälsa relaterad till arbetssituationen. Detta måste särskilt uppmärksammas.
På många håll är arbetsmiljön i skolan bristfällig. För stora klasser med få lärare, mobbning och andra faktorer bidrar på flera håll till att skapa en dålig skolmiljö. Om detta kombineras med långa dagar för eleverna med långa vistelser borta från hemmet ökar riskerna för stress. Arbetet för en god skolmiljö och möjligheterna för elever att arbeta enskilt eller i mindre grupper måste utökas.
En familjepolitik som siktar på att barnen ska få en trygg och harmonisk uppväxt där föräldrar och barn får mer tid med varandra kan motverka
stressymptom. Folkhälsokommittén skriver i sitt delbetänkande: ”Även i skolåldern är föräldrarnas insatser avgörande för barnens hälsa”. Det bekräftar Kristdemokraternas uppfattning att det är genom att stödja föräldrarna som man bäst hjälper barnen, inte genom styrda bidrag.
Kristdemokraterna förespråkar istället att ansvar och resurser ges till föräldrarna. Vi anser att föräldrarna ska anförtros att själva utforma sin vardag och kunna välja den barnomsorgsform som de anser bäst. Barnomsorgskontot som Kristdemokraterna föreslår ger föräldrarna denna valmöjlighet. När människan försätts i ett liv under ständig press upphör empatin och kreativiteten. Samhällets strukturer är viktiga för människors hälsa. Det beslut som fattas påverkar den enskildes vardag. Utgångspunkten i besluten måste vara omtanken om den enskilda människans bästa. Kristdemokraterna vill bygga ett samhälle där respekt, medmänsklighet, trivsel och mer tid för varandra är honnörsord. Ett varmt samhällsklimat bidrar till att människor känner sammanhang och delaktighet.
Under de senaste åren har antalet personer som avlider på grund av självmord minskat något. Antalet självmordsförsök är fortfarande stort. Självmord är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15–44 år. Tendensen med ökad psykisk ohälsa bland ungdomar är oroande och bör uppmärksammas.
Resurser för att följa upp patienter som nyligen gjort ett självmordsförsök och de som går med självmordstankar är mycket angelägna. Självmordshandlingar har flera orsaker. Förluster av olika slag är den vanligaste utlösande faktorn. En känsla av ensamhet, hopplöshet och vilsenhet är gemensam för de flesta som försökt ta sitt liv. Den känslan finns kvar även efter självmordsförsöket.
Efter ett misslyckat självmordsförsök uppstår ett tillstånd av skuldkänslor och besvikelse. Även en rädsla inför hur omgivningen ska uppfatta det inträffade. Vårdpersonalens möjlighet att ge närhet, värme och omtanke är viktig. Anpassad utbildning av vårdpersonal liksom tid för patienten är betydelsefulla delar för en lyckad behandling. Uppföljning med återkommande kontakter är avgörande för att motverka att självmordsförsök upprepas.
Vi kristdemokrater anser att det förebyggande arbetet även på detta område ska inriktas på att människor inte hamnar i denna krissituation. Människors behov av gemenskap, närhet och sammanhang kan inte ersättas av samhällsinsatser. Små nära gemenskaper där människor kan leva i trygghet, värme och tillit verkar förebyggande och motverkar risken, särskilt i tonåren, att fastna i en upplevelse av utanförskap och meningslöshet, som kan utgöra grogrund för självmordstankar.
Nationella rådet för självmordsprevention har tagit fram ett program för att motverka självmord. Vi kristdemokrater anser att programmet ska få nationell status.
Den totala hälsan i Sverige har förbättrats under en lång tidsperiod. Medellivslängden har ökat och levnadsvanor förbättrats. Detta gäller dock inte alla grupper. För barn och ungdomar är trenden den motsatta. Hälsotillståndet ser olika ut för män och kvinnor, olika sociala grupper och regioner. Försämrat hälsotillstånd har även konstaterats i vissa samhällsgrupper bl.a. på grund av arbetslöshet, utslagning och dålig ekonomi. Det finns även skillnader mellan olika yrkeskategorier. Skillnader kan konstateras redan från födseln i form av ökad andel spädbarnsdödlighet, barn med tillväxthämning eller låg födelsevikt. Skillnad i dödsrisk mellan yrkesgrupper beträffande alkoholrelaterad dödlighet är väl belagd. Till och med skillnader mellan olika bostadsområden i större tätorter har kunnat noteras.
En del folkhälsoproblem kan förväntas öka ännu mer. Utvecklingen mot en liberalare alkoholpolitik med ökad tillgänglighet och lägre priser ökar riskerna för alkoholrelaterade sjukdomar.
Under senare år har ungdomars hälsa uppmärksammats. Övervikten bland unga ökar samtidigt som alltfler tycks röra sig mindre och väljer stillasittande aktiviteter. Psykosomatiska besvär som huvudvärk och magont ökar bland skolungdomar.
Den svenska skolan är näst sämst i antalet schemalagda idrottstimmar i skolan. Detta får negativa konsekvenser för barnens hälsa både på kort och lång sikt. Idrottsämnet måste få större antal timmar i veckan. Övervikten riskerar att blir vår tids nya folksjukdom om ingenting görs – vuxenvärlden måste ta sitt ansvar. Barns och ungdomars hälsomedvetande måste stärkas genom riktade insatser.
I gruppen ensamstående med barn har hälsoriskerna ökat under 1990-talet – förmodligen som en följd av sociala och ekonomiska problem. Kristdemokraterna anser att hälsopolitiska hänsyn ska vara en naturlig del i samhällsplaneringen.
I Sverige lider cirka en miljon människor av migrän eller annan svår huvudvärk, t ex Hortons huvudvärk. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor. Var femte kvinna och var åttonde man beräknas lida av sjukdomen.
Migrän bör tas upp i det nationella folkhälsoprogrammet. Inom EU finns utredningar som visar att de socioekonomiska kostnaderna för migrän kostar EU-länderna ca 240 miljarder kronor. Det finns således mycket att göra för att minska kostnader och lidande på detta område.
Kunskap och information är ofta bristfälliga. Många sjukskrivningar på grund av migrän kan förebyggas om individuellt anpassad rehabilitering sätts in i god tid. Landstingen bör upparbeta strategier och organisation för att möta behoven och sprida information om sjukdomen och vilka möjligheter som finns att bota eller lindra besvären.
Allergi och annan överkänslighet har ökat markant de senaste decennierna i den industrialiserade världen. Antalet personer som drabbas av allergier fortsätter öka både i Sverige och i övriga världen. Allergierna drabbar hälften av de unga, 40 % av barnen i 12–13-årsåldern och var fjärde sjuåring. När vuxna själva får ange om de har något allergiskt besvär svarar nästan 43 % av kvinnorna ja, mot drygt 35 % av männen. Skillnaden är ännu tydligare för ”annan överkänslighet”. Nära 21 % av kvinnorna anser att de har sådana symptom, vilket är 70 % högre än för männen.
Enligt beräkningar uppgår samhällskostnaderna för allergier och annan överkänslighet till minst 5,6 miljarder kronor/år. För att komma till rätta med problemen har några landsting och kommuner antagit program för allergianpassning, vilket är utmärkt.
Kristdemokraterna anser att forskning, utbildning och information måste få ökade resurser för att vända trenden. Orsaker till överkänslighetsreaktioner och allergier är flera. Problem med inomhusmiljön har på senare år hamnat i fokus. Byggnadsrelaterade problem som mögel, dålig ventilation och hög luftfuktighet är vanliga exempel. Det krävs upprättande av sammanhängande strategier på olika områden liksom konkreta handlingsplaner.
Skola och förskola är områden där det förekommer stora allergiproblem. Antalet elever med allergiska problem har fördubblats under de senaste 20 åren. För många av de drabbade medför detta att de får svårare att tillgodogöra sig undervisningen.
Vi anser att en utredning bör tillsättas som får till uppgift att sammanställa vad som gjorts och vad som kan göras för att förebygga allergier bland skolelever.
Mellan 100 000 och 200 000 svenskar lider av fibromyalgi. 80–90 % av de drabbade är kvinnor. Sjukdomen definierades 1981 av amerikanska reumatologsällskapet.
Fibromyalgi är i huvudsak en kvinnosjukdom, med oklara orsaker och förlopp. Detta har bidragit till att sjukdomen inte fått särskilt stor uppmärksamhet varken bland reumatologer eller andra forskare i landet. Det är ett stort bekymmer, särskilt som många drabbas mycket svårt av symptomen, som förutom värk, stelhet, trötthet och muskelutmattning kan bestå av ett otal störningar i immunförsvar, nerv- och hormonsystem.
Fibromyalgi beräknas kosta samhället närmare 7 miljarder kronor per år, enligt en studie från Linköpings universitet. Lägger man till andra kroniska värktillstånd dubbleras summan. Cirka 85 % av dessa kostnader är indirekta och består av sjukskrivningar och förtidspensioner. Även andra förluster, exempelvis försämrad livskvalitet och sämre sociala förutsättningar, borde tas med i beräkningarna – men de är svåra att uttrycka i ekonomiska termer.
Staten har ett övergripande ansvar för forskning och det behövs extraordinära åtgärder för att få igång forskningen. Tills sjukdomens orsaker och samband kartlagts måste insatser vidtas för att lindra besvären hos de svårast drabbade för att ge dem ett drägligt liv.
Varje människa är unik och reagerar därför olika på olika miljöer. I detta teknologiskt moderna samhälle omger vi oss med mycket ny teknik som riskerar att skapa problem i vår miljö och för oss själva. Alla reaktioner är inte vetenskapligt bevisade, men människor med symptom ska mötas och behandlas med respekt. Vilka konsekvenser som den nya tekniken medför känner vi inte fullt ut.
På senare år har en ny grupp människor som lider av elöverkänslighet uppmärksammats. Symptomen är så allvarliga att de inte enbart medför personligt lidande utan också får konsekvenser för den drabbades familj. Överkänsligheten kan innebära flyttning till icke-elektrifierade miljöer och omöjlighet att återgå till befintligt arbete. Karolinska Sjukhuset i Stockholm lämnade under 1998 en rapport om hälsosituationen i Stockholms län. I rapporten bedöms 1,5 % av invånarna i länet vara elöverkänsliga.
Kristdemokraterna anser att problemet med elöverkänslighet bör kartläggas ytterligare. Forskningen på området måste följas så att nödvändiga åtgärder kan vidtas.
I riksdagen råder stor enighet om att användningen av amalgam ska upphöra. Amalgamet är dock fortfarande ett folkhälsoproblem som måste åtgärdas med bl.a. forskning och upplysning. Liksom i fallet med elöverkänslighet bör problemen med amalgam kartläggas ytterligare.
Tobaksrökning tillsammans med alkoholmissbruk tillhör de största folkhälsoproblemen. Samtidigt är det också det mest påverkbara hälsoproblemet. Vart tionde dödsfall har ett samband med tobak. Tobaksanvändning fördubblar risken för hjärtinfarkt och för att avlida i hjärtsjukdom. Redan rökning av 1–5 cigarretter per dag fördubblar risken för hjärtinfarkt hos kvinnor. Risken för de yngre är ännu större. Nästan alla fall av hjärtinfarkt före 50-årsåldern drabbar rökare. Sambandet mellan rökning och lungcancer är starkt. 2 500 personer dör årligen av lungcancer, över 85 % av dessa på grund av rökning. Tidig rökdebut och hög konsumtion relaterar till risken för skador.
Inte enbart rökaren utsätts för risker. Enligt Miljöhälsorappporten 2001 leder den passiva rökningen till drygt tusen fall av hjärtinfarkt årligen, varav hälften med dödlig utgång. Passiv rökning leder även till andra hjärtsjukdomar, och årligen drabbas 20–60 personer av lungcancer p.g.a. tobaksrök i miljön. Kristdemokraterna anser att restaurangbesökarna måste kunna garanteras rökfrihet. Samtidigt är det även viktigt att de anställda, av arbetsmiljöskäl, inte ständigt utsätts för rök. Detta är även något som Folkhälsokommittén poängterar i sin utredning. Målsättningen måste vara att ingen som inte vill skall behöva utsättas för tobaksrök. Riksdagen bör också fatta beslut om förbud mot tobaksautomater. Arbetet för ett rökfritt samhälle måste bedrivas på flera plan.
Undersökningar och rapporter visar att alltfler ungdomar konsumerar mycket alkohol och prövar narkotika. Vid en undersökning i Stockholm av 9 000 elever i årskurs nio och gymnasiets årskurs två framkom att var fjärde 17-åring någon gång har prövat narkotika och mer än var fjärde niondeklassare regelbundet dricker sig berusad. Sedan motsvarande undersökning gjordes för fyra år sedan har siffrorna ökat markant. Detta visar att tillgången på droger och alkohol har ökat. Ett växande problem är tillverkning och smuggling av illegal sprit. På olika vägar når svartsprit ut även till ungdomar. Att motåtgärder måste sättas in snarast är uppenbart, annars riskerar vi att många unga människor blir utslagna redan i tidiga år.
Ett allvarligt problem är att alkoholdebuten går allt längre ner i åldrarna. Alkoholdebut vid 10–13 års ålder är numera inte ovanligt. Dessa barn riskerar att bli storkonsumenter längre fram i livet. Mer än 175 000 barn under 18 år uppskattas växa upp i hem där minst en förälder har alkoholproblem. 100 till 200 barn föds med skador som orsakats av mödrarnas alkoholproblem. I en inte färdigutvecklad kropp är risken för bestående skador stora. Huvudfrågan, som borde ägnas mer uppmärksamhet, är varför ett barn börjar bruka alkohol och hur detta kan motverkas. Vi kristdemokrater ser med stort allvar på denna utveckling och anser att det fordras kraftfulla åtgärder för att vända trenden.
Alkoholen är ett stort medicinskt och socialt problem och är orsak till många sjukdomar och skador genom direkt påverkan eller som utlösande faktor till våld. Vid tre av fyra våldsbrott är alkohol den utlösande faktorn. Diskussioner om våldsprevention måste även innefatta alkoholpolitiken.
Varje år avlider mellan 5 000 och 6 000 personer till följd av alkoholrelaterade sjukdomar eller skador. I trafiken omkommer varje år minst 125 alkoholpåverkade personer, såväl förare som andra. Cirka 10 % av patienterna inom den slutna vården lider av alkoholrelaterade sjukdomar. Att detta medför stora kostnader för sjukvården är uppenbart. Beräkningar tyder på att de totala samhällskostnaderna uppgår till mellan 50 och 100 miljarder kronor.
Alkoholpolitiken i Sverige står nu inför ännu större utmaningar än tidigare, inte minst med tanke på den uppluckring som skett genom riksdagsbeslut om lördagsöppna systembutiker och EU-anpassade införselkvoter. Vi kristdemokrater har motsatt oss lördagsöppna systembutiker och anser att regeringen vid förhandlingarna om införselkvoterna skulle ha hävdat folkhälsoskälen. Ökade införselkvoter har inte inneburit att den illegala alkoholen försvunnit, och på flera orter där man har lördagsöppna systembutiker har ökat våld i hemmen konstaterats. Detta vägdes inte in när försöken med lördagsöppet omprövades våren 2001. Agerandet från regeringens sida har visat en oroväckande respektlöshet för den verklighet som många kvinnor och barn lever i. Utvecklingen av detta fullskaleförsök som nu genomförs med lördagsöppna systembolag i hela landet måste noga följas.
Beslutet om EU-anpassade införselkvoter än redan fattat, och frågan blir istället hur vi på bästa sätt kan hantera det faktum vi står inför med ett stort inflöde av legal alkohol över våra gränser. Regeringen avsätter i budgetpropositionen en större summa till åtgärder på olika nivåer, vilket vi välkomnar.
De ideella organisationerna och deras kunskap måste tas tillvara på bättre sätt. Bidragen till nykterhetsorganisationerna måste förändras och hanteras på det sätt som nu gäller för idrottsrörelsen.
Den mycket oroande utvecklingen vad gäller ungdomars ökande drogbruk måste medföra krafttag ifrån samhällets sida. Under hela 1990-talet har svensk narkotikapolitik varit eftersatt. Både det förebyggande arbetet och missbrukarvården har fått minskad politisk prioritet.
Attitydundersökningar i skolorna visar på en alltmer tillåtande attityd till narkotika bland svenska ungdomar. ANT-undervisningen (alkohol, narkotika och tobak) får inte sättas på undantag utan bör ges högre prioritet. Skolan är den viktigaste arenan för det drogförebyggande arbetet. Kristdemokraterna avsätter i årets budgetförslag 45 miljoner kronor 2002–2004 för en nationell kampanj mot narkotika och alkohol.
Det är viktigt att inte skilja på socialpolitik och kriminalpolitik, eftersom dessa hänger samman. Narkotikabekämpning måste bedrivas lokalt, nationellt och internationellt. Ökad rörlighet över nationsgränserna ökar också möjligheten till större inflöde av droger. Därför behövs mer resurser till tull och polis samt bra samarbete över nationsgränserna.
Det måste lagstiftas om bättre möjligheter att bekämpa narkotikamissbruket. Lagstiftningen måste anpassas så att polis- och tullmyndigheter får skarpare verktyg i kampen mot narkotikamissbruket. All erfarenhet visar att offensivt polisarbete fyller en mycket viktig funktion även i det förebyggande arbetet.
SBU – statens beredning för medicinsk utvärdering – har nyligen publicerat en rapport som sammanfattar de metoder som finns för att intervenera riskfylld alkoholkonsumtion och behandla eller förhindra missbruk av narkotika. Slutsatserna i rapporten kan sammanfattas med att missbruk kan behandlas och förebyggas men att flera av dagens metoder är verkningslösa. SBU konstaterar att svensk missbruksvård bör bygga på behandlingar som utprövats genom kontrollerade studier, vilket kräver satsning på information, utbildning och forskning.
Socialminister Lars Engqvists ambition är ett narkotikafritt Sverige inom tio år. Menar regeringen allvar med sin narkotikapolitik är det hög tid att vidta betydligt fler och genomgripande åtgärder. I samband med att regeringen presenterar sin kommande proposition om en nationell handlingsplan mot narkotika, kommer Kristdemokraterna att utveckla sin politik i en särskild motion.
I Sverige är uppslutningen bred kring målet att skapa ett narkotikafritt Sverige. Vissa länder har under senare år prövat att avkriminalisera innehav för eget bruk, att medge allmän läkarförskrivning till missbrukaren och/eller tillåta en öppen försäljning. Liknande förslag har även framförts i vårt land. Dessa förslag strider både mot FN:s narkotikakonventioner och vetenskap och beprövad erfarenhet. Kristdemokraterna anser att ingen kraft får sparas i arbetet för ett narkotikafritt samhälle.
I Sverige genomförs drygt 30 000 aborter årligen. En studie om orsaker till abort genomfördes under våren 2000 av barnmorskorna Margareta Larsson och Gunilla Anebom. Underlaget till studien utgörs av svaren från 518 kvinnor som genomgick abort i Uppsala, Örebro och Västerås. 32 % av dessa uppgav att det låg ekonomiska skäl bakom. Utan att dra några definitiva slutsatser av studien kan dock konstateras att samhället bör göra mer för att motverka att abort ses som den enda utvägen.
Ungdomsmottagningarna har en viktig roll i det abortförebyggande arbetet. Det abortförebyggande arbetet ska präglas av djup och bred information av välutbildad personal.
I några län och regioner har man subventionerat preventivmedel till ungdomar med gott resultat. Sexualundervisningen måste fördjupas, där ansvarstagandet för den egna sexualiteten och partnern måste betonas. Konfliktsituationen vid en abort måste lyftas fram. Alla problem kan inte lösas med subventionerade preventivmedel. Risken för sexuellt överförbara sjukdomar kvarstår.
Det är viktigt att förebygga aborter. Abort är alltid förenat med stora problem, och det föreligger både medicinska risker och psykisk påfrestning med etiska implikationer.
Antalet separationer är stort i Sverige. Under rubriker som ”Separationer hotar folkhälsan” och ”Samhället blundar för samlevnadskrisen” lyfts problemet med de många familjesplittringarna fram från kvalificerat håll. I Sverige ingås varje år drygt 30 000 äktenskap. Av dessa kommer mer än 50 % att spricka. Relationsproblem i familjen håller på att bli ett av vår tids största men minst uppmärksammade hot mot folkhälsan. År 2000 skilde sig 21 502 gifta par i Sverige, enligt SCB:s statistik. Ännu fler sambopar flyttade isär, vilket inte syns i statistiken. Samstämmig forskning visar att vår hälsa och livskvalitet inte i första hand beror på vår inkomst och arbetsmiljö. Det mest betydelsefulla är hur vi har det i familjen och i våra sociala relationer.
Frånskilda män drabbas mer ofta av både fysiska och psykiska besvär. Den genomsnittliga levnadsåldern för dessa är tio år kortare än för gifta och sammanboende män. Ser man till ensamstående mammor så röker dessa dubbelt så mycket, äter mer lugnande medel, är tröttare och oftare sjukskrivna än gifta och sammanboende kvinnor. 45 000 barn får varje år vara med om en separation, och för 10 000 av dem är det andra gången. Vart fjärde barn kommer inom några år att helt förlora kontakten med sin pappa. Behovet av förebyggande insatser framhålls som viktigt i många sammanhang, men på detta viktiga område återstår mycket att göra.
En trygg anknytning till föräldrarna de första levnadsåren är en viktig förutsättning för god psykisk hälsa senare i livet. Att ha ett fungerande socialt nätverk omkring sig som nybliven förälder är något som främjar förmågan att ta hand om barnet. Sverige behöver fungerande familjer. Satsningar på äktenskapets och parförhållandets friskvård bör ingå i folkhälsoarbetet. Det kan ske genom att starta forsknings- och utvecklingsprojekt om hur man vårdar relationer och lär sig hantera konfliktsituationer i en parrelation.
Familjerådgivningen bör byggas ut och omfatta förebyggande relationsvård. När krisen kommer skall man snabbt kunna få hjälp. Kristdemokraterna vill ha en väl utbyggd och kostnadsfri familjerådgivning. Familjerådgivningen bör även ha resurser att erbjuda rådgivningssamtal i förebyggande syfte, inte bara i en krissituation. Kristdemokraterna ser även positivt på familjeterapi och vill därför rekommendera att denna goda modell används ute i kommunerna.
Både kommuner och landsting har ansvar för folkhälsan, liksom myndigheter och organisationer.
Många olika åtgärder som på nationell eller lokal nivå planeras och genomförs påverkar medborgarnas vardag. Exempel på områden som har betydelse för folkhälsan är boendemiljö, trafikmiljö och arbetsmarknad. Vidare har alkohol och tobakspolitik och det sociala välfärdssystemet stor betydelse. Detta gör samverkan mellan olika nationella organ och myndigheter viktigt i den övergripande samhällsplaneringen. Men även på kommunal nivå är samarbetet inom t ex kommunala förvaltningar en förutsättning för planering utifrån människors behov och villkor. Samverkan mellan kommun, landsting och andra aktörer ökar möjligheterna till samordning både av kunskaper och resurser. Det förbättrar innevånarnas möjligheter till stöd och service. Även i hälsoarbetet i skolan, på arbetsplatsen eller vårdcentralen är helhetsperspektivet viktigt och samarbetet på olika nivåer och över yrkesgränser nödvändigt. Speciellt värdefullt är samarbetet inom det team med företrädare för olika kompetenser som man inrättat på många arbetsplatser.
Avslutningsvis vill vi kristdemokrater betona vikten av att se och värdera även mindre förbättringar av hälsoläget såväl för den enskilde som för samhället. Bättre livskvalitet kan vara svårt att mäta i pengar, arbetsinsats osv. Men för den enskilde kan det vara ovärderligt.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Lars Gustafsson (kd) |
|
|
Inger Davidson (kd) |
Dan Kihlström (kd) |
|
Gunilla Tjernberg (kd) |
Ingvar Svensson (kd) |
|
Chatrine Pålsson (kd) |
Rosita Runegrund (kd) |
|
Ester Lindstedt-Staaf (kd) |
Sven Brus (kd) |
|
Rose-Marie Frebran (kd) |
Fanny Rizell (kd) |
|
Magda Ayoub (kd) |
Kenneth Lantz (kd) |
|
Désirée Pethrus Engström (kd) |
Yvonne Andersson (kd) |
|
Erling Wälivaara (kd) |
Ulla-Britt Hagström (kd) |
|
Maria Larsson (kd) |