Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga och föreslå åtgärder mot diskriminering av psykisk ohälsa.
Länge har det i samhället funnits en skillnad i synsätt och attityder vad gäller synen på psykisk ohälsa jämfört med kroppslig sjukdom. Psykisk ohälsa har setts som Guds straff, som konsekvenser av moraliskt förkastligt beteende, ett bevis på mental underlägsenhet m.m. Det har även funnits kroppsliga sjukdomar som har fått genomgå samma ”reningsprocedurer” när det gällt att få bort vanföreställningar och vidskepelse.
Attityder och synsätt tar lång tid att ändra. När det gäller synen på psykisk ohälsa har en förändring börjat ske de senaste årtiondena. Dock finns i samhällets strukturer en mängd olika system, lagar, regleringar etc. som fortfarande understödjer och konserverar ett föråldrat synsätt på psykisk ohälsa.
Tydligast syns detta när det gäller skillnaderna i samhällets ekonomiska stöd till behandling av kroppslig sjukdom respektive behandling av psykisk ohälsa. Men även i lagtext och andra typer av regleringar kan skillnader i synsätt komma till uttryck. T.ex. har legitimerade psykologer som arbetar privat inte blivit anslutna till försäkrings:kassan, varför det kan bli dyrt att gå i samtal hos en privatpraktiserande psykolog.
En nationell arbetsgrupp bör därför tillsättas med syfte att kartlägga och analysera hur samhället genom olika regelsystem konserverar ett diskriminerande synsätt på psykisk ohälsa. Arbetsgruppens uppgift bör också vara att föreslå åtgärder för att uppnå ett jämställt synsätt på kroppslig sjukdom och psykisk ohälsa.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Kerstin-Maria Stalin (mp) |
|
|
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |
Gunnar Goude (mp) |
|
Marianne Samuelsson (mp) |