Motion till riksdagen
2001/02:So593
av Ronny Olander m.fl. (s)

Folkhälsoaspekter av fritidsodling


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att klarlägga hur folkhälsoaspekterna bättre skall kunna beaktas i den fysiska samhällsplaneringen genom bl.a. förbättrad tillgång på koloniträdgårdar.

Motivering

Enligt Statistiska centralbyråns s.k. ULF‑undersökningar deltar cirka fem miljoner vuxna svenskar varje år i trädgårdsarbete, som är den vanligaste fritidsaktiviteten utomhus näst efter promenader. Särskilt bland många äldre är trädgårdsarbete en ofta utövad fritidssysselsättning som ger både motion och rekreation, men även bland barnfamiljer är fritidsodling en vanlig fritidssysselsättning i vilken barnen kan delta.

Generellt är motion av stor betydelse för hälsa och välbefinnande. Det finns därutöver numera många vetenskapliga undersökningar som mera konkret belyser olika livsstilsfaktorers betydelse för hälsan. Dels visar bl.a. svenska uppföljningsundersökningar tydliga samband mellan hälsa och sådana aktiviteter som friluftsliv, trädgårdsodling, fiske, bad etc. Dels finns psykologiska studier som experimentellt påvisat positiva hälsoeffekter av kontakt med natur och grönska. Barn och ungdomar med regelbundna sådana kontakter påverkas positivt i sin psykiska, sociala och fysiska utveckling. För äldre människor erbjuder trädgårdsskötsel möjligheter till både stimulans och fysisk aktivitet. Dagens kunskaper härom redovisas t ex i skriften Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet av docenten Ingemar Norrling, sektionen för vårdforskning vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Grönområden av olika slag är därför en viktig tillgång från folkhälsosynpunkt som inte bör spolieras utan behöver skyddas och utvecklas, varvid även värdet av gårdsmark och privata trädgårdar bör uppmärksammas. Särskilt koloniområdena erbjuder stora möjligheter till avkoppling, motion och social samvaro för människor i alla åldrar. För människor som bor i flerbostadshus är koloniområdena ofta den enda möjligheten att kunna odla, vilket ingår i det av riksdagen beslutade miljömålet ”God bebyggd miljö” (rskr. 1998/99:183, bet. 1998/99:MJU 6, riksdagsprot. 87).

Folkhälsoarbetet måste därför på olika sätt påverka samhällsplaneringen. Den förtätning som pågår främst i de större städerna får inte samtidigt spoliera från folkhälsosynpunkt viktiga inslag i stadsmiljöerna. Folkhälsoinstitutet bör ges i uppdrag att i samråd med Boverket, Svenska kommunförbundet och olika berörda organisationer klarlägga hur folkhälsoaspekterna bättre skall kunna beaktas i den fysiska samhällsplaneringen. Därvid måste särskilt uppmärksammas hur rekreations‑ och motionsmöjligheter kan tillförsäkras boende i flerbostadshus bl.a. genom en förbättrad tillgång på koloniträdgårdar.

Stockholm den 5 oktober 2001

Ronny Olander (s)

Anders Karlsson (s)

Christina Axelsson (s)

Ola Rask (s)

Claes-Göran Brandin (s)