Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en strategi för att ge barn och unga en bättre psykisk hälsa.
Enligt Barnombudsmannens och Välfärdskommitténs slutsatser har barn i Sverige det bra materiellt sett, men alltför många lider av psykosomatiska besvär. Var tredje 10–18-åring har återkommande huvudvärk, magont eller sömnsvårigheter. Det är också vanligt att man känner sig ledsen och stressad. Olika former av ätstörningar bland flickor och pojkar blir vanligare och de drabbade är allt yngre. Redan 1998 konstaterade Barnpsykiatrikommittén att många barn i Sverige led av psykisk ohälsa. Redan då slogs det fast att vården för ungdomar med allvarliga psykiska problem som anorexi, bulimi, psykoser, depressioner och självmordsrisk fungerade sämst. Vi kan inte se att situationen har blivit bättre, snarare ser utvecklingen ut att gå åt fel håll. Vårdbehovet ökar och köerna växer.
Enligt Socialstyrelsen är uppskattningsvis cirka 70 000 barn och ungdomar aktuella för olika insatser inom den öppna barn- och ungdomspsykiatrin. Men det finns ingen samlad säker statistik på området, vilket naturligtvis är en brist. Det saknas en samlad bild av hur många barn och ungdomar som i dag vårdas inom den slutna barn- och ungdomspsykiatrin.
Om vi vill fortsätta att kalla Sverige ett välfärdssamhälle måste vi nu satsa alla krafter på att vända utvecklingen. Vi vet att den psykiska ohälsan har ökat sedan 90-talet. I dag sätter vi in stora och kostnadskrävande insatser i ett sent skede när barnet eller tonåringen redan mår dåligt. Tidiga insatser skulle spara mycket mänskligt lidande och samtidigt minska samhällskostnaderna. Här spelar skolhälsovården en avgörande roll. Barnens problem uppmärksammas inte i tid eftersom en skolpsykolog, en kurator eller skolsköterska som tidigt kan se att ett barn mår dåligt inte finns till hands. Allt bör göras för att barnet eller tonåringen inte senare i livet ska hamna inom vuxenpsykiatrin.
En strategi för att ge barn och unga en bättre psykisk hälsa bör utarbetas. Vi är duktiga på att ge våra barn och ungdomar en säker fysisk miljö att växa upp i. En psykiskt säker miljö borde vara lika självklar.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Lena Sandlin-Hedman (s) |
|
|
Agneta Brendt (s) |
Eva Arvidsson (s) |
|
Ulla Wester (s) |
Inger Segelström (s) |
|
Carina Adolfsson Elgestam (s) |
Carina Ohlsson (s) |
|
Anne Ludvigsson (s) |
Siw Wittgren-Ahl (s) |
|
Berit Andnor (s) |