Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning rörande generisk förskrivning och användning av generiska namn.
Dagens regler om receptförskrivning bygger på ett system där det är ett speciellt namngivet läkemedel som ordineras. Inom sjukvården används också läkemedlens produktnamn vid ordination och beslut om medicinering. Dessa tillvägagångssätt medför vissa problem som kan åtgärdas genom en övergång till s.k. generisk förskrivning av läkemedel och en användning av namnen på de verksamma substanser som ordineras.
Vad gäller själva receptförskrivningen så leder dagens system till att vissa produkter kan gynnas framför andra, trots att samtliga har samma verksamma substans och effekt vid medicinering. Detta kan medföra att onödigt dyra läkemedel används i stället för billigare, men till innehållet helt likvärdiga. Stiftelsen NEPI (Nätverk för läkemedelsepidemiologi) har anfört att generisk förskrivning eller substitution skulle kunna spara mer än 500 miljoner kronor per år (1996 års siffror). Systemet med generisk substitution används redan i dag i bl.a. England.
Inom sjukvården skulle en övergång till användning av det generiska namnet på den aktiva substansen minska risken för missförstånd och underlätta för sjukvårdspersonalen. Läkemedelsnamn kan ibland vara lätta att förväxla och i akuta situationer kan sådana missförstånd få ödesdigra konsekvenser. Vid olika sjukhus kan olika läkemedel, men med samma verksamma substans, användas och för sjukvårdspersonal som bytt arbetsplats kan detta bidra till att öka risken för förväxling. Antalet synonyma läkemedel är dessutom mycket stort och ökande, vilket i sig innebär en stor risk för förväxlingar och felmedicinering. En övergång till användandet av det generiska namnet på den verksamma substansen – som är detsamma oavsett vilket läkemedel som används – skulle därmed underlätta och minska risken för missförstånd.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Gunnar Axén (m) |