1 Förslag till riksdagsbeslut 39
2 Hälso- och sjukvårdspolitik 41
3 Folkhälsa 42
4 Funktionshindrade 43
5 Socialtjänst 44
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner för budgetåret 2002 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 2 279 000 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen för budgetåret 2002 14 924 000 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvården för budgetåret 2002 705 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 1 015 224 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 13:4 Statens beredning för medicinsk metodik för budgetåret 2002 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 13:6 Socialstyrelsen för budgetåret 2002 349 007 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 13:8 Medicinalstyrelsen för budgetåret 2002 111 729 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 13:9 Stimulansbidrag till psykiatrin för budgetåret 2002 200 000 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 14:1 Insatser mot hiv/aids för budgetåret 2002 76 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 134 122 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 14:4 Folkhälsoinstitutet för budgetåret 2002 62 538 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder för budgetåret 2002 43 554 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder för budgetåret 2002 237 500 000 kr.
Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2002 anvisa medel till anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämnden.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 14:12 Bidrag till lokalt folkhälsoarbete för budgetåret 2002 29 000 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder för budgetåret 2002 1 miljon kr utöver vad regeringen föreslår eller således 81 394 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 16:5 Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 2002 2 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 159 248 000 kr.
Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2002 anvisa medel till anslag 16:6 Alternativ telefoni.
Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2002 anvisa medel till anslag 16:7 Bilstöd.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning för budgetåret 2002 1 000 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 8 606 000 000 kr.
Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2002 anvisa medel till anslag 16:10 Handikappombudsmannen.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 16:11 Bostadsstöd till funktionshindrade för budgetåret 2002 100 000 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 16:12 Hjälpmedelsgaranti för budgetåret 2002 185 777 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 anslag 18:2 Statens institutionsstyrelse för budgetåret 2002 567 765 000 kr.
Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att anslaget under utgiftsområde 9 politikområde 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa skall disponeras av Socialstyrelsen.
Vi anser att regeringens satsningar på en förbättrad tandvårdsförsäkring är otillräckliga. Vi föreslår förbättringar av högkostnadsskyddet som omfattar alla och vill från år 2002 förstärka tandvårdsförsäkringen med 100 miljoner kronor årligen utöver den av regeringen föreslagna utgiftsnivån.
Våra förslag på läkemedelsområdet medför sammantaget en kraftig successiv minskning av kostnaderna under åren framöver, samtidigt som skyddet för de mest utsatta förbättras. Förslagen utvecklas detaljerat i vår läkemedelspolitiska motion 2001/02:So261, av Chris Heister m. fl. (m).
Våra sjukvårdspolitiska förslag syftar till att patienter skall få vård i tid. Vi vill därför återföra Dagmarpengarna om 450 miljoner kronor till anslagsområde 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård. För 2002 tillsätter vi ytterligare 300 miljoner kronor. Tillsammans med Dagmarpengarna ger det ett ordentligt tillskott för att klara av att korta vårdköerna.
Vi vill göra det möjligt att minska sjukdomstid, korta sjukskrivningar, påskynda tillfrisknande och rehabilitera till ett så normalt liv som möjligt samt undvika långtidssjukskrivningar och sjukpensioneringar. Vi vill därför under de kommande tre åren ge försäkringskassorna möjlighet och medel att upphandla vård åt patienter som är föremål för kassornas åtgärder och som inte kan erbjudas vård inom tre månader av det egna landstinget. För detta ändamål tillför vi under treårsperioden ytterligare 7 miljarder kronor. Insatsen kan också ses som ett inslag i introduktionen av en obligatorisk hälsoförsäkring.
Regeringen vill inom anslagsområde 13:3 finansiera ett familjemedicinskt institut och förändringar av läkemedelsförmånen som är under utarbetande inför en proposition senare under året. Skapandet av ett familjemedicinskt institut sker inom ramen för den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvård i syfte att förstärka primärvården. Vad beträffar forskning och utveckling anser vi att vårt förslag på ett institut för medicin och hälsa kan på ett bättre sätt bistå primärvården, varför förslaget avvisas. Förslaget utvecklas i vår sjukvårdspolitiska motion 2001/02:So620, av Chris Heister m.fl. (m).
Vi anser att den läkemedelsförmånsnämnd som regeringen avser tillsätta är överflödig. Av de många förslag vi har till förbättringar på läkemedelsområdet anser vi bl. a. att läkemedelssubventionens beräkning skall frikopplas från preparatens verkliga handelspris. Beträffande prisnivån anser vi att denna i och med vårt krav på apoteksmonopolets avveckling skall avgöras av marknaden och inte av en särskild instans. Beträffande subventionering finns ingen anledning att ändra på rådande system förutom att beslut om subventionering skall kunna avgöras vid förskrivningstillfället vid mötet mellan läkare och patient.
Den verksamhet som Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik bedriver har stor betydelse för sjukvårdens utveckling. SBU utvärderar metoder för diagnostik, behandling och rehabilitering. SBU:s rapporter är av god kvalitet, och spridningen av dessa har ökat. Vi avsätter därför 10 miljoner kronor årligen utöver vad regeringen anslagit.
Tillsyn och kvalitetskontroll på sjukvårdens område är av central betydelse för att garantera patienternas säkerhet och välfärd. Vi har föreslagit en ytterligare förstärkning av den oberoende tillsynen på området genom inrättande av en särskild medicinalstyrelse. Medicinalstyrelsen skall utnyttja resurser som finns i nuvarande Socialstyrelsen som redan har en organisation uppbyggd för tillsynen.
Budgetmedel skall därför överföras från Socialstyrelsen till ett nytt anslag. Överföringen beräknas till 111 729 000 kronor, vilket enligt riksdagens utredningstjänst (RUT) motsvarar Socialstyrelsens tillsynskostnader under förra året exklusive social tillsyn.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd bevaras som en självständig myndighet för prövning av frågor om felbehandling m.m.
Vi föreslår ett särskilt stimulansbidrag till psykiatrin. För år 2002 vill vi således anvisa 200 miljoner kronor för stimulansbidraget.
Vi anser att satsningarna på arbetet mot hiv/aids måste öka i stället för att stagnera eller urholkas. Vi vill därför satsa ytterligare 76 miljoner kronor årligen för att bl.a. kunna säkerställa ett fortsatt kraftfullt hivpreventivt arbete. De närmare detaljerna kring våra förslag framgår av vår kommittémotion 2001/02:Ub202 av Chris Heister m.fl. (m) om hiv/aids.
För att Sverige även fortsättningsvis skall ligga i forskningsfronten vill vi, efter amerikansk förebild, skapa vad vi kallar ett svenskt institut för medicin och hälsa. Institutet skall kraftsamla och möjliggöra ny tvärvetenskaplig forskning, men också fördjupa forskningen inom olika discipliner med anknytning till hälsa och sjukvård i vid mening. En närmare beskrivning återfinns i vår forskningspolitiska motion och i vår sjukvårdspolitiska motion.
Medel till institutet bör anvisas under utgiftsområde 16. För detta ändamål bör medel frigöras i första hand från forskningspolitiken.
Långsiktigt sett ligger den stora potentialen för förbättrad hälsa i nya landvinningar på bl.a. det medicinska området. Vad beträffar Statens folkhälsoinstitut menar vi därför att det statliga engagemanget kraftigt bör minska till förmån för regionalt och lokalt folkhälsoarbete. Anslaget till Folkhälsoinstitutet bör därför successivt sänkas; under år 2002 med knappt 60 miljoner kronor. Inriktningen bör vara att Folkhälsoinstitutet är helt avvecklat vid utgången av år 2004.
För att stimulera framväxten av ytterligare regionalt och lokalt folkhälsoarbete – som bättre än Folkhälsoinstitutet kan tillfredsställa de behov som finns – vill vi under år 2002 anslå sammanlagt 72,5 miljoner kronor under anslagsområdena 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder och 14:11 Lokalt folkhälsoarbete.
Med ett avvecklat detaljhandelsmonopol för Systembolaget blir det också naturligt att lägga ned Alkoholsortimentsnämnden, vars uppgift är att pröva frågor om vilka varor som skall få finnas med i detaljhandelsmonopolets sortiment. I ett avreglerat system skulle varje butik få ta hem de varor som just deras kunder efterfrågar.
Missbruk av alkohol är utan tvekan ett av våra allra största samhällsproblem. De nya förutsättningarna för alkoholpolitiken – bl.a. öppna gränser och ett nytt konsumtionsmönster – kan bara hanteras med en väl underbyggd och hos folkflertalet förankrad alkoholpolitik. Vi har sedan länge hävdat att det bästa sättet att få ett ansvarsfullt och samtidigt ett naturligare och mer avspänt förhållande till alkohol är genom upplysning och information.
Regeringen har avsatt medel för genomförande av den nationella handlingsplanen för alkoholpolitiken. Regeringens handlingsplan omfattar bl.a. åtgärder som syftar till ansvarsfulla och måttfulla alkoholvanor och omedelbar hjälp åt dem som har alkoholproblem. Regeringen tillsätter nu också medel för genomförandet av den nationella handlingsplanen mot narkotika. Vi är kritiska mot arbetssättet med storskaliga handlingsplaner, men anser mot bakgrund av den senaste tidens allvarliga utveckling på narkotikaområdet att kraftfulla åtgärder för att förhindra missbruk är nödvändiga. Vi avsätter därför 40 miljoner kronor mer än regeringen under treårsperioden.
Vi anser också att ytterligare medel måste tillskjutas på alkoholområdet för att arbetet skall få tillräckligt genomslag. Detta bör finansieras genom att bidragen till nykterhetsrörelsen minskar.
Regeringen förespråkar en handikappolitik som bygger på monopol och generella lösningar som alla funktionshindrade – oavsett egna önskemål – förväntas anpassa sig till. Stödet till funktionshindrade skall vara mångsidigt och anpassas till den enskildes särskilda förutsättningar. Den funktionshindrade skall ha möjlighet att påverka sin egen situation, t.ex. genom att kunna välja vårdpersonal, omsorgsform och hjälpmedel. Den närmare inriktningen av vår politik framgår av vår kommittémotion 2001/02:So611 av Chris Heister m.fl. (m).
Under anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder fördelas en lång rad bidrag till olika verksamheter som underlättar tillvaron för många funktionshindrade. Det handlar t.ex. om rikstolktjänst, bidrag till hjälpmedelsutställningar, bidrag till ledarhundar m.m. Dessutom får handikapporganisationerna under detta anslag ett bidrag till sina rekreationsanläggningar. Vi förordar att stödet till dessa anläggningar höjs med 1 miljon kronor. Skälet till vårt förslag är att vi anser att det är centralt att funktionshindrade och deras anhöriga ges goda möjligheter till rekreation vid anläggningar som är särskilt anpassade för specifika funktionshinder.
Vi vill anslå ytterligare 1 miljard kronor för statlig assistansersättning utöver vad regeringen föreslår. Med dessa extra resurser återför vi det ekonomiska ansvaret för assistansersättningens första tjugo timmar till staten. Vidare anser vi att rätten till personlig assistent även under skoltid och vid vistelse på dagcenter skall återinföras samt att schabloniseringen av assistansersättningen skall slopas. Rätten till personlig assistans bör också omfattas funktionshindrade i gruppboende.
I samband med riksdagens behandling av diskrimineringslagarna framförde vi förslaget att slå ihop flera olika ombudsmannaverksamheter till en enda myndighet. Förslaget gällde ombudsmannen mot etnisk diskriminering, handikappombudsmannen, ombudsmannen mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning samt jämställdhetsombudsmannen. Vi står fast vid detta förslag. Den nya myndigheten bör lämpligen tilldelas anslag under utgiftsområde 14. Det anslag som anvisas där bör innefatta särskilda medel för kartläggning av hur kommunerna följer upp FN:s standardregler för funktionshindrade. Således skall något anslag till handikappombudsmannen inte tilldelas under utgiftsområde 9.
För att undvika ett ökat socialbidragsberoende och för att underlätta för kommunerna ekonomiskt, anser vi att ett särskilt bostadsstöd för funktionshindrade bör inrättas.
En av de grundläggande förutsättningarna för att funktionshindrade skall ges en reell möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt är en god tillgång till olika slag av hjälpmedel. Vi har under ett flertal år föreslagit att en hjälpmedelsgaranti skall införas.
Den konkreta utformningen av hjälpmedelsgarantin måste bli föremål för särskild utredning där noggranna analyser och avvägningar görs. Enligt vår uppfattning finns dock redan nu anledning att pröva införandet av en statlig hjälpmedelsgaranti, omfattande de hjälpmedel som i dagsläget finansieras med statliga anslag. Det gäller i första hand bilstödet och s.k. alternativ telefoni (f.d. anslaget för texttelefoner).
De särskilda anslagen till bilstöd och alternativ telefoni bör därför överföras till ett nytt anslag betecknat statlig hjälpmedelsgaranti. Kostnaden för hjälpmedelsgarantin kommer att rymmas inom nuvarande ramar.
Regeringen har föreslagit vissa resursförstärkningar vad beträffar bidrag till handikapporganisationer. Socialdemokraternas politik för bidragsgivningen missgynnar dock alla de organisationer som företräder personer med små och ovanliga handikapp eller som väljer alternativa organisationsformer, t.ex. i form av nätverk.
Vår uppfattning är att alla organisationer – även de som representerar mycket små grupper av handikappade eller som väljer att inte samordna sin verksamhet inom ett större kollektiv – skall ha rimliga möjligheter att arbeta som självständiga organisationer. Vi vill därför tillföra ytterligare medel till anslaget för bidrag till handikapporganisationer. Dessa extra medel skall riktas särskilt till mindre handikapporganisationer som arbetar oberoende av de stora samarbetsorganen inom handikapprörelsen.
Verksamheten vid Statens institutionsstyrelse fungerar inte tillfredsställande. Särskilt kösituationen är allvarlig. Köerna medför omfattande risker såväl för de unga som väntar på plats som för personal och omgivning.
Köerna beror till stor del på att den nya påföljden sluten ungdomsvård tränger ut andra nödvändiga placeringar. Situationen är enligt vår uppfattning inte hållbar. Den slutna ungdomsvården bör enligt vår uppfattning överföras till kriminalvården.
Överföringen innebär att anslaget till Statens institutionsstyrelse kan minskas med 104 miljoner kronor för år 2002.
Vi anser det angeläget att Statens institutionsstyrelse nu genomför nödvändiga strukturåtgärder för att i framtiden kunna leva upp till det ansvar man har fått. Detta är viktigt inte minst med hänsyn till Institutionsstyrelsens monopolställning gentemot kommunerna. Om förbättringar inte sker inom en snar framtid måste frågan om Statens institutionsstyrelses monopolställning tas upp till ny prövning.
Vad beträffar anslaget för utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa anser vi i enlighet med vad vi tidigare anfört att anslaget bör disponeras av Socialstyrelsen.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Chris Heister (m) |
|
|
Leif Carlson (m) |
Hans Hjortzberg-Nordlund (m) |
|
Cristina Husmark Pehrsson (m) |
Lars Elinderson (m) |
|
Henrik Westman (m) |
Göran Lindblad (m) |
|
Maud Ekendahl (m) |
Bertil Persson (m) |
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |
Margareta Cederfelt (m) |