Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att bygga ut tandvårdsförsäkringen i den takt som ekonomin tillåter.
Tandvårdsförsäkringen är en fråga som mycket ofta lyfts fram i den allmänna debatten om vår svenska välfärd. En vanlig kommentar är att tandvården är alltför dyr och att man inte får tillräckligt med ekonomiskt stöd för sin tandvård. Den sociala profilen är stark, den ger mest till dem som behöver mest stöd.
Inte minst viktigt är det att barn och ungdomar har sin tandvård helt avgiftsfri. Det är också positivt att de som behöver tandvård på grund av kronisk sjukdom eller funktionshinder också har stöd till den tandvård de behöver. Satsningarna som regeringen föreslår i årets budgetproposition och som i huvudsak riktar sig till äldre är också bra.
Det finns dock ytterligare satsningar som behöver tillföras. Det finns grupper som avstår från tandvård därför att den egna ekonomin inte tillåter det. Detta kommer att leda till att de får en sämre tandhälsa, vilket på sikt kan innebära även andra fysiska problem för den enskilde. I sin tur kommer detta att resultera i att sjukvården ådrar sig ännu större vårdkostnader. Det långsiktiga målet bör vara att subventionera tandvården på samma sätt som sjukvården i övrigt. Behovet finns alltså och det är angeläget att, i takt med vad vår ekonomi tillåter, bygga ut tandvårdsförsäkringen.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Ann-Marie Fagerström (s) |
|
|
Agneta Ringman (s) |
Håkan Juholt (s) |
|
Krister Örnfjäder (s) |