Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning inom kultur och hälsa.
Kulturupplevelser innebär livskvalitet. Men kulturupplevelser kan även innebära bättre hälsa.
Under senare år har internationell forskning tagit fart på området hälsoeffekter av kultur. Det finns en del vetenskapliga undersökningar som visar att kulturella aktiviteter kan påverka kroppsliga och mentala funktioner i gynnsam riktning.
Framsteg i den neurobiologiska forskningen har gjort att vi numera tror att man kan stimulera inte bara den växande hjärnans utveckling utan även den vuxna hjärnans tillstånd. Man tror att kulturella aktiviteter har särskilt stor betydelse i detta avseende. Mycket talar för att både den kognitiva och känslomässiga utvecklingen hos barn och ungdomar kan stimuleras genom kulturupplevelser. Det betyder att den roll som kulturen får spela för barn och ungdomar i skola och fritidsverksamhet kan vara av betydelse för folkhälsan på längre sikt.
Kultur verkar således kunna stimulera både kreativitet och hälsa. Kopplingen mellan kultur och hälsa är i första hand en fråga om tillgänglighet till kultur och kulturupplevelser i alla delar av samhällslivet. Genom att sätta in kultur, miljö och hälsa i nya sammanhang blir man i stånd till att värdera hälsa och mänskliga resurser i ett vidare perspektiv än det som traditionella uppfattningar om hälsa respektive kultur medger. Det handlar till stora delar om tillgänglighet till kultur i vardagslivet.
Befolkningsstudier visar att dödligheten är lägre i åldrarna upp till 70 år bland dem som har en hög kulturkonsumtion. Deltagande i kulturlivet och god hälsa följs dessutom åt oberoende av tidigare kulturvanor. Ökat deltagande åtföljs av bättre upplevd hälsa och minskat deltagande omvänt av en försämrad hälsa.
Inom exempelvis äldrevården har dans och musik visat sig ha överraskande starka och goda effekter. Förmodligen skulle man kunna utnyttja musik betydligt mera än vad man i dag gör inom demensvården. Vid demens förefaller det vara så att de delar av hjärnan som härbärgerar musikaliska och dansanta minnen och färdigheter kan vara helt intakta trots att många andra funktioner är svårt skadade i det centrala nervsystemet.
Det finns således vissa forskningsresultat som pekar på sambandet mellan kultur och hälsa. Det finns också viss dokumentation kring kulturens hälsobefrämjande ur ett folkhälsoperspektiv. Men vi har inte tillräckligt med kunskap inom detta forskningsområde. Därför behövs stöd till forskning kring sambandet mellan kultur och hälsa.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Eva Arvidsson (s) |
Agneta Ringman (s) |