Motion till riksdagen
2001/02:So538
av Margareta Andersson och Viviann Gerdin (c)

Organdonationer


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om levande donatorer av njurar.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett förnyat utskick med förbättrad information om donation när donatorn avlidit.

Motivering

Många människor står idag i transplantationsköer. Tyvärr har antalet transplantationer minskat de senaste åren på grund av att allt för få människor under sin livstid meddelat sina anhöriga om de vill donera sina organ när de avlidit. Att kräva av anhöriga att de ska ta ställning för eller emot donation när de drabbats av ett plötsligt dödsfall i familjen är inte rimligt. Då finns alltid risken att man för att inte gå den dödes vilja emot hellre avstår från att ge sitt medgivande till donation än medger detta. På grund av detta uteblir ett antal transplantationer som annars skulle ha gjort livet drägligare för dem som står i transplantationskö.

Socialstyrelsen gick för ett antal år sedan ut med en kampanj för att få människor att fylla i ett donatonskort som man skulle bära med sig i plånboken eller väskan. Detta för att alla skulle veta vad personen hade för vilja i frågan om en olycka eller annat snabbt dödsfall skulle inträffa. Kampanjen var inte lyckat utformad utan allt för många kände sig illa till mods och en del blev kanske rädda att inte alla resurser skulle satsas på livsuppehållande insatser för dem själva om de sagt ja till donation. Det är därför nödvändigt att Socialstyrelsen får ett nytt uppdrag att utforma en bättre kampanj för att fler ska ställa sig positiva till organdonation efter det att man avlidit. I den kampanjen bör också ingå att man utformar ett bättre omhändertagande av både den avlidne och dennes anhöriga. Detta bör ges regeringen till känna.

Levande donatorer av njurar är en annan donationsform som är lite utnyttjad i Sverige. Det är heller inte alltid nödvändigt att det föreligger nära släktskap för att det ska fungera bra. För att få mer kunskaper på området bör Socialstyrelsen få i uppdrag att närmare utreda frågan och gå ut till de aktuella sjukhusen och allmänheten med information i frågan. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 3 oktober 2001

Margareta Andersson (c)

Viviann Gerdin (c)