Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om totalförbud mot amalgam på barn och ungdomar.
Vid förhandlingar mellan Socialdepartementet och företrädare för Landstingsförbundet om avveckling av amalgam inom barn- och ungdomsvården träffades den 11 maj 1995 en överenskommelse om att rekommendera Landstingsförbundets medlemmar att upphöra med användningen av amalgam från och med den 1 juli 1995.
Överenskommelsen tillåter amalgam, som det sägs i protokollet, när nyttan för den enskilde motiverar avsteg från den allmänna principen. Som exempel nämns behandling av gravt karierade eller missbildade tänder där andra plastiska tandfyllnadsmaterial inte håller för tuggbelastningen, vid fyllningsterapi på patienter där det inte går att hålla tanden fri från saliv under tillräckligt lång tid, vid narkostandvård då användandet av andra material medför ytterligare behandlingstillfällen.
Det finns inga skäl som håller för att idag bibehålla användningen av amalgam, då det finns adekvata ersättningsmaterial som är lika lätta att arbeta med, lika hållbara och som fungerar på ett likvärdigt eller bättre sätt i fuktiga miljöer. Då det numera finns material som exempelvis Doxadent med flera, vilka inte innehåller kvicksilver borde det vara rimligt att omedelbart sätta punkt för undantagsreglerna för användning av amalgam på barn och ungdomar.
Dessa barn är troligtvis barn och ungdomar som redan har en svår och utsatt situation vad gäller exempelvis deras hälsa. Jag kan på goda grunder misstänka att det är barn och ungdomar med utvecklingsstörningar, barn som har svårt att sitta still t.ex. barn med ADHD/DAMP eller barn som måste sövas av olika skäl för att kunna behandlas.
Mot bakgrund av professor Maths Berlins riksbedömning i FRN 98:22 av sambandet mellan beteendestörningar och inlärningssvårigheter och kopplingen till kvicksilver från amalgamfyllningar anser jag, att det inte kan finnas någon möjlighet att bibehålla detta undantag. Inga undantag kan tillåtas om försiktighetsprincipen ska gälla och följas.
Mot bakgrund av dagens forskning finns inga skäl som håller för att tillåta fortsatt tillverkning, försäljning och användning av amalgam. Det finns inte heller mot bakgrund av dagens forskning och miljökrav på produkter några skäl som håller för att dentala material inte bör genomgå samma kliniska kontroll som läkemedel.
Ingen person över 18 år tillåts inneha körkort utan att visa att hon/han inte är en fara för andra i trafiken. Den bil som inte klarar uppsatta krav på miljö- och trafiksäkerhet etc. får inte säljas. Svensk bilprovning kontrollerar att den svenska bilparken lever upp till de grundläggande krav på säkerhet som fastställts.
Inget av dessa krav finns för dentala material. Det som finns är en CE-märkning och NIOM-märkning, men de motsvarar inte ens lågt ställda krav. Dessa tester ger ingen hänvisning till hur dentalmaterialen kan påverka människans eller miljöns hälsa. Viss information kan fås genom att läsa tillverkares varningstexter.
Nu måste en gång för alla all form av användning av amalgam försvinna från de svenska tandklinikerna. Inget barn, ingen ungdom, som redan har en svår situation, ska behöva riskera att få amalgam med 50 % kvicksilver insatt i sin mun. Nu måste försiktighetsprincipen gälla alla barn och ungdomar i Sverige. Därför föreslår jag att riksdagen inför ett totalförbud mot amalgam för alla barn och ungdomar i vårt land.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Siw Persson (-) |