Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av barns psykosociala välbefinnande och hälsa.
Barn i Sverige har det materiellt sett bra, men tyvärr lider alltför många av psykosomatiska besvär. Var tredje barn mellan åtta och tio år beräknas lida av återkommande huvudvärk, magont eller sömnsvårigheter. Att flickor och pojkar drabbas av olika former av ätstörningar och att dessa problem drabbar allt yngre barn är idag realiteter.
Vi känner till att ohälsan ökat under 90-talet, både bland vuxna och bland barn. Att det t.ex. finns för få skolkuratorer och skolpsykologer i barnens närhet bidrar till att många problem upptäcks sent, vilket då kräver kostnadskrävande åtgärder. Att t.ex. skolpsykologer och skolkuratorer finns tillgängliga under barnens vistelse i skolan skulle spara mycket mänskligt lidande och på sikt minska samhällets kostnader. Det är viktigt att arbetet med elevhälsa också sker i förebyggande syfte och att skolans samtliga personalgrupper samverkar i frågor som rör elevers hälsa och välbefinnande.
En god hälsovård nära eleverna bör vara en självklar rättighet för alla barn. Vi vuxna har ofta tillgång till en bra företagshälsovård, varför skall inte barnen ha samma förmåner? I Sverige är vi duktiga på att ge våra barn och ungdomar en säker fysisk miljö att växa upp i, men ett psykiskt välbefinnande för varje barn är minst lika viktigt.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Mona Berglund Nilsson (s) |
Marianne Carlström (s) |