Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder mot fetalt alkoholsyndrom (FAS).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av kraftfulla insatser för att stödja familjer med alkoholproblem.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av insatser för att minska flickors alkoholbruk.
Enligt uppgift föds det mellan 100 och 150 barn i Sverige varje år med skador som orsakats av att modern druckit alkohol under graviditeten, s.k. fetalt alkoholsyndrom (FAS). Därtill kommer 200–300 barn som får mindre omfattande skador, men som får ett bestående handikapp. Den mänskliga tragedin bakom dessa siffror är oerhörd.
Dessutom är kostnaderna för barn med FAS betydande. Christina Ottenblad, Huddinge familjesociala mottagning (1992), har beräknat att merkostnaden för samhället för ett FAS-barn under uppväxten är ca 3,7 miljoner kronor, dvs totalt kostar fetalt alkoholsyndrom samhället 550 miljoner kronor årligen. Till detta kommer att det är sannolikt att dessa barn i vuxen ålder inte kan utföra ett arbete i den vanliga produktionen, med de kostnader detta medför.
I en undersökning som utförts av CAN, Stockholms stad och Stockholms läns landsting visar det sig att flickor nu för första gången sedan 1984 noteras för en högre starkspritkonsumtion än pojkar. Flickornas andel är 30 % som nu dricker starksprit minst en gång per månad. Det är oroväckande med tanke på att de inom några år skall föda barn och behöver värna om sin kropp, som alltjämt rent fysiologiskt befinner sig i tillväxt.
Under senare tid har de barn som lever i miljöer med alkohol- eller narkotikamissbrukande föräldrar även blivit uppmärksammade i ett antal rapporter. I en nyligen avlämnad rapport från EUROCARE, Alcohol Problems in the Family, anges talen för barn som lever i familjer med missbrukare inom EU enligt nedanstående tabell.
Tabell över antalet barn som lever med alkohol- eller narkotikamissbrukande föräldrar
Land |
Baserat på danska skattningar |
Baserat på finska skattningar |
Belgien |
128 100 |
219 600 |
Danmark |
66 500 |
114 000 |
Tyskland |
917 000 |
1 572 000 |
Grekland |
124 600 |
213 600 |
Spanien |
439 600 |
753 600 |
Frankrike |
774 000 |
1 328 400 |
Irland |
61 000 |
104 600 |
Italien |
602 000 |
1 032 000 |
Luxemburg |
5 000 |
8 600 |
Nederländerna |
195 300 |
334 800 |
Österrike |
101 500 |
174 000 |
Portugal |
125 300 |
214 800 |
Finland |
67 000 |
116 400 |
Sverige |
117 600 |
201 600 |
Storbritannien |
780 500 |
1 338 000 |
Norge (medlem i EES) |
61 000 |
104 000 |
Summa |
4 500 000 |
7 700 000 |
Samma rapport noterar att det inte är ovanligt att barn numera lever i relationer, där deras föräldrar inte är de biologiska föräldrarna. Genom skilsmässor/separationer i flera led kan barn komma att skiljas från sin ursprungliga föräldrar. Det kan vara till fördel, men skapar i de allra flesta fall separationsångest, som i sin tur kan leda till missbruksproblem för dem. Om istället dessa pengar t.ex. kunde användas till upplysning om alkoholens risker för unga kvinnor, och till vård och rehabilitering av kvinnliga missbrukare, skulle samhället spara stora summor och barnen besparas en tragedi. För långt viktigare än ekonomiska besparingar är naturligtvis att förhindra det mänskliga lidandet. Överhuvudtaget måste information om alkoholens skador bättre nå fram till kvinnor. På 1950-talet var relationerna en kvinna gentemot 23 män som hade alkoholproblem. Idag är relationen en kvinna gentemot 4 män. Kvinnor har anammat männens dryckesvanor och riskerar rent fysiologiskt att fortare få t.ex. levercirros än männen. Det beror på att kvinnor har 20 % sämre förmåga att befria sig från konsumerad alkohol. En kvinna som dricker lika mycket som en man riskerar alltså att bli alkoholist fortare.
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
Tuve Skånberg (kd) |
Holger Gustafsson (kd) |