1 Innehållsförteckning 18
2 Förslag till riksdagsbeslut 19
3 Inledning 20
4 Ojämlik hälsa 21
5 Ojämställd hälsa 22
6 Barn och folkhälsa 23
7 Äldre och folkhälsa 24
8 Tobak 25
9 Alkohol och andra droger 26
10 Buller och höga ljudnivåer 27
11 Samhällsförändringar och folkhälsa 28
12 Utveckling av folkhälsoarbetet 28
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den folkhälsopolitiska inriktningen.
Riksdagen begär att regeringen ger Folkhälsoinstitutet i uppdrag att fördjupat analysera de klassmässiga hälsoskillnaderna.
Riksdagen begär att regeringen ger Folkhälsoinstitutet i uppdrag att fördjupat analysera de könsmässiga hälsoskillnaderna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mobiltelefoner och barn och unga.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av forskning om orsaker till barns astma samt behov av ökad fysisk aktivitet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konsekvensanalyser av äldres hälsa i samband med samhällsförändringar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ett förbud bör införas mot release-partyn och annan indirekt reklam för tobaksprodukter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rökfria miljöer och förbud mot rökning på restauranger och andra serveringsställen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om preventivt arbete mot tobaksrökning för barn och unga.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reglering och tillsyn av tobaksförsäljning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höga ljudnivåer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utreda arbetstidens längd och förläggning.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkhälsomål.
1 Yrkande 4 hänvisat till MJU.
2 Yrkande 12 hänvisat till AU.
Hälsa är något som är mycket viktigt för alla människor. Trots det är folkhälsa på många sätt ett underskattat politikområde. Fokus när det gäller hälsa ligger oftast på behandlande insatser som på sätt och vis kan betraktas som en sista åtgärd när ohälsan redan är ett faktum. Folkhälsan påverkas i högre grad av samhällsförändringar än av medicinska framsteg. Det betyder inte att den medicinska utvecklingen är oviktig, men att prioriteringen i högre grad bör ligga på förebyggande insatser.
1990-talet är ett decennium då hälsan försämrades i stora delar av världen. I ett internationellt perspektiv framstår det tydligt att den svenska folkhälsan fortfarande är mycket god. Medellivslängden i Sverige är 80 år – 81,9 år för kvinnor och 77,1 för män – i jämförelse med t.ex. Sierra Leone där den är 37 år. Den goda folkhälsan i Sverige har sin grund i de stora insatserna på 1800-talet med vaccinationsprogram, med kampen mot alkoholen samt 1900-talets folkhemsideologi med förbättrad hygien, hälsosamma bostäder och arbetsplatser och stöd till barnfamiljer för att nämna några viktiga områden.
Trots en god generell folkhälsa i Sverige så är hälsoklyftorna i Sverige fortsatt stora.
I vissa fall är skillnaden i medellivslängd för befolkningen i olika kommuner upp till åtta år. Det finns även lika stora skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper.
Det finns därför en klart rådande ojämlikhet och ojämställdhet vad avser hälsa.
Makt och pengar främjar hälsa och maktlöshet och fattigdom främjar ohälsa. Hur vi lever bestäms av den sociala miljön. De stora sociala och könsmässigt betingade hälsoklyftorna måste överbryggas, vilket vi återkommer till längre fram i motionen.
Det generellt förbättrade hälsoläget har framför allt sin grund i en nedgång i andelen hjärtinfarkter och andra hjärt- och kärlsjukdomar samtidigt. För dem som ändå drabbas är överlevnads- och rehabiliteringsprognoserna i dag mycket bättre. Under åren 1980–1997 har dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar för personer under 65 år minskat med 50 % för män och 40 % för kvinnor. Vi vet av studier gjorda de senaste åren att kvinnor inte får optimal behandling vid exempelvis hjärtinfarkt vilket måste uppmärksammas och åtgärdas. Orsaken anses vara okunskap och omedvetenhet om kvinnors symtombild vid hjärtinfarkt.
Några sjukdomstillstånd tenderar dock att öka, bl.a. astma och allergier, benskörhet hos framför allt äldre kvinnor samt psykisk ohälsa.
Den stressrelaterade ohälsan och utbrändheten ökar och med den långtidssjukskrivningarna. Negativ stress under lång tid och i kombination med känslor av maktlöshet leder till en ökad risk för stroke och hjärtinfarkt. Det kan även leda till en ökad risk för infektioner, depressioner och ångest. Den som utsätts för långvarig stress hamnar ofta i en ond cirkel där livssituation och livsstil hakar i varandra och förstärker ohälsan. Kvinnor i offentlig sektor är en särskilt utsatt grupp på grund av 90-talets nedskärningar och upplevelser av ett alltmer begränsat inflytande över arbetssituationen. Många inom vårdsektorn är deltidsanställda eller vid behovsanställda, något som ytterligare ökar stressen. Negativ stress, utbrändhet och psykisk ohälsa i kombination med detta drabbar oftare kvinnor än män.
En utvecklad folkhälsopolitik behöver genomsyra samhället i dess helhet och tas i beaktan vid planering av bostäder, arbetsplatser och i värnandet om den generella välfärden. Folkhälsoarbetet ska verka för att utjämna och analysera skillnader i hälsa beroende på klass, kön och etnicitet.
Områden där folkhälsoperspektivet borde beaktats i ökad grad vid planering är exempelvis byggandet av bostäder, utveckling av trafiksystem, arbetsmiljöns inverkan på hälsoläget och liknande områden. Det borde vara rimligt vid planering av exempelvis en trafikled att hälsoaspekter vägs in. Likaså bör folkhälsokonsekvenser vägas in vid beslut om större socialpolitiska reformer som maxtaxereformerna inom barnomsorg och äldreomsorg. Under ideala förhållanden borde folkhälsan vägas in vid samtliga större samhällsförändringar. Vi är dock medvetna om att det kan vara svårt att genomföra i praktiken. Vi föreslår för att komma en bit på väg att pilotprojekt initieras av regeringen på ett antal områden. Dessa kan tjäna som exempel på hälsokonsekvensplaner som kan användas på fler områden. Vad ovan anförts om utveckling av hälsokonsekvensplaner bör ges regeringen till känna.
Som vi tidigare konstaterat spelar människors ekonomiska och sociala förhållanden samt kön stor roll för hälsan och välbefinnandet. Stora ekonomiska och sociala klyftor i ett land påverkar folkhälsan i sin helhet. Länder med små klasskillnader har bättre folkhälsa i alla samhällsklasser. Det kan därför anses som angeläget för alla att eftersträva minskade sociala klyftor från folkhälsosynpunkt. Detta förhållande gäller såväl kvinnor som män.
I Sverige finns det fortfarande stora och möjligen ökande klassklyftor när det gäller hälsa, vilket framträder både bland kvinnor och män. De sociala skillnaderna och ojämlikheten i hälsa har tidigare sällan uppmärksammats. Ett konkret exempel på detta är hjärtinfarkt som under en lång tid betraktades som en ”direktörssjukdom”, trots att det tydligt funnits en överrepresentation av arbetare i gruppen hjärtinfarktpatienter. Levnadsvanor har ibland använts för att förklara ojämlikheten men har visat sig inte kunna ge en fullständig förklaring till skillnaderna. Den mest betydelsefulla orsaken är snarare den samlade livssituationen. Faktorer som då är avgörande är förekomsten av negativ stress, brist på inflytande, förslitning och ensidig belastning samt miljöfaktorer som t.ex. föroreningar och buller.
När mått på förtidig död läggs samman med andra mått på ohälsa syns de sociala skillnaderna tydligast. Ojämlikheten i hälsa finns inte bara mellan de mycket rika och de mycket fattiga utan kan studeras längs hela skalan av ekonomiska och sociala förhållanden såväl bland kvinnor som män.
En rad specifika ohälsotillstånd är särskilt starkt kopplade till samhällsställning, bl.a. rygg- och muskelsmärtor samt psykiska sjukdomar i form av depressioner, ångest och sömnstörningar. Det finns även könsspecifika skillnader och dessa har ökat när det gäller exempelvis översjuklighet i rörelseorganen och psykiska symtom.
Den allra största ohälsan finns bland dem som slagits ut helt från arbetsmarknaden. Det finns därmed ytterligare faktorer som påverkar ohälsan: hot om social utstötning – marginalisering – t.ex. långvarig arbetslöshet, långvarig psykisk sjukdom och långvarigt missbruk. Inom vissa invandrargrupper med långvarig arbetslöshet finns en tydlig förhöjning av ohälsotal som har samband med gruppens situation på arbetsmarknaden och i samhället.
De klyftor som finns vad gäller hälsa beroende på klass minskar inte med högre ålder utan det sker snarast en ökning. I de äldsta åldersgrupperna, där majoriteten är kvinnor, har många låga pensioner vilket tillsammans med höga avgifter inom vård och omsorg bidragit till ökad oro och ohälsa.
Vänsterpartiet anser att i det offensiva arbetet med folkhälsan ska de könsmässiga, ekonomiska och sociala förhållandena vägas in. I detta arbete bör Folkhälsoinstitutet tillsammans med kommuner och landsting ha en ledande roll. Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag av regeringen att fördjupat analysera de klassmässiga hälsoskillnaderna och därefter bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Det finns en klar s.k. hälsoparadox mellan könen. Kvinnor lever längre än män men drabbas av fler hälsoproblem. Studier har visat att kvinnor har en genomsnittligt sämre hälsa än män. Det är mycket oroande att ökningen av ohälsan i Sverige i mycket hög utsträckning drabbar kvinnor. Två tredjedelar av de långtidssjukskrivna är kvinnor med arbetsrelaterad ohälsa. Det är även ett observandum att dödligheten hos kvinnor i s.k. okvalificerade arbetaryrken inte gått ned under 1990-talet till skillnad från vad gäller alla andra grupper.
Den forskning som bedrivits har oftast haft männen som norm och därmed har kvinnors hälsoproblem blivit osynliggjorda. Andra, strikt biologiska förhållanden, har tolkats på ett värderande sätt, vilket gjort att kvinnors livsvillkor och livslopp fått betydelse i termer av hälsa eller sjuklighet. Exempel på detta är graviditet, menstruation och klimakterium.
Hormoner har i vår tid haft en stor betydelse för att förklara kvinnors besvär. På det sättet har biologiska skillnader mellan kvinnor och män kunnat osynliggöras. Andra faktorer som bidragit till ojämlikheten är skuldbeläggningen av kvinnor, sjukliggörandet och medikaliseringen samt läkares benägenhet, företrädesvis manliga läkare, att uppfatta kvinnliga patienters besvär som oklara och diffusa. En uppfattning som har sin rot i den medicinska litteraturens ensidiga symtombeskrivningar utifrån mäns sjukdomspanorama.
Många kvinnor är anställda inom offentlig sektor och har där fått en alltmer pressad situation. På fyra år har sjukskrivningar med utbrändhetsdiagnoser ökat med 50 % bland anställda i kommuner och landsting. Bakom procentsatserna döljer sig en ökning med drygt 6 000 sjukfall. Ohälsotillstånd som följer på negativ stress kan vara fysiska såsom högt blodtryck, höga blodfetter, ökad risk för blodpropp och psykiska såsom depression, utmattning och koncentrationssvårigheter.
Kvinnors stressmönster och stressupplevelser har inte undersökts i någon större utsträckning, i synnerhet inte i relation till ohälsa.
De faktorer som bidrar till stress och ohälsa hos både män och kvinnor är låg utbildning och minimalt beslutsutrymme. Men för kvinnor finns också en mycket tungt vägande riskfaktor i vad som kallats ”relationsstress”. Det kan handla om partnerns sjukdom, alkoholproblem i familjen eller ekonomiska bekymmer, vilket bl.a. är tungt vägande faktorer till att kvinnor får kärlkramp och hjärtinfarkt.
Även i sjukvården behandlas kvinnor och män ojämställt. Då mäns symtom vid t.ex. hjärtinfarkt utgör norm så missbedöms kvinnors symtom och i flera fall underbehandlas därför kvinnorna. Det kan vara en bidragande orsak till ojämlikhet i hälsa att effektiv behandling inte sätts in, vilket ger kvarstående symtom.
Vänsterpartiet anser att kvinnors situation särskilt bör beaktas ur ett folkhälsoperspektiv. Folkhälsoinstitutet bör tillsammans med kommuner och landsting ha en ledande och samordnande roll i arbetet med att bryta den könsrelaterade ohälsan i befolkningen. En studie av den ojämlika hälsan kräver en särskild metodik och teoretisk ansats.
Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag av regeringen att fördjupat analysera de könsmässiga hälsoskillnaderna och därefter bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
I folkhälsoarbetet är det viktigt att satsa på barn och ungdomar. Deras situation och uppväxtförhållanden är grunden för den framtida hälsoutvecklingen. Det är därför av avgörande betydelse att ge alla barn en möjlighet till en likvärdig start i livet.
Barn i Sverige har vid jämförelser mycket gynnsam hälsosituation, om man bortser från de oroande tendenserna till att alltfler barn utvecklar fetma och psykisk ohälsa.
När det gäller barnolycksfall är Sverige t.o.m. bäst i världen på att förhindra olyckor och skador på barn.
Den mest negativa och alarmerande utvecklingen vad gäller barns hälsa är ökningen av psykiska problem som stress, depression, koncentrationssvårigheter, motoriska störningar och psykosomatiska problem. Det tar sig bl.a. uttryck i en kraftig ökning av antidepressiva läkemedel. I åldern 16–24 år upplever 34,2 % av flickorna nervositet, oro, ångest eller sömnbesvär och 22,3 % av pojkarna.
De mest utsatta för depression är unga kvinnor där ca 15 % upplever en depression som påverkar det dagliga livet. Den psykiska ohälsan kan även leda så långt som till självmord. Centrum för suicidprevention har visat på betydelsen av ett självmordsförebyggande arbete inom skolans värld genom utbildning för blivande lärare och redan verksamma i skolan samt handlingsprogram.
Ekonomiska försämringar inom skolan har lett till att många elevvårdande tjänster, som t.ex. kuratorer och psykologer, har försvunnit. Vänsterpartiet har tillsammans med regeringen under förra året valt att satsa på skolan de närmaste åren. Vi anser att det därför bör finnas utrymme och möjlighet att återigen satsa på en utbyggnad av elevvården.
Det som framför allt påverkar den psykiska hälsan hos barn är den sociala och ekonomiska tryggheten hos föräldrarna. Vi vet att under 1990-talet var arbetslösheten och otryggheten hög, vilket även har påverkat barnen. Särskilt utsatt har gruppen ensamstående föräldrar varit, något som dessutom verkar kvarstå trots samhällets generellt sett bättre ekonomiska situation. Detta framgår bland annat av Välfärdsbokslutet.
Fysisk ohälsa som ökar bland barn och ungdomar är astma och allergier som numera beräknas drabba nästan 40 % av alla barn och ungdomar. Varför astma och allergier ökat i denna omfattning bland barn och ungdomar är fortfarande till största delen okänt. Det kan inte vara obetydligt att i det här sammanhanget lyfta fram frågan om miljöföroreningar i kombination med ökade luftvägsbesvär. En möjlig orsak kan sökas i en förändrad balans mellan skyddande och utlösande faktorer.
I dag pågår en rad forskningsprojekt på området. Det är mycket angeläget att den forskningen påskyndas och utvecklas.
Fler och fler barn drabbas av övervikt som i sin tur kan leda till fortsatt ohälsa, bl.a. diabetes. En förändrad matkultur i kombination med allt mindre fysisk aktivitet är några av förklaringarna. Det är därför angeläget att barn och unga ges möjlighet att i skolan och på fritiden få tillfälle till regelbunden fysisk aktivitet. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Den alltmer ökade mobiltelefonanvändningen gäller även barn och unga. Forskningen om strålning, mobiltelefonanvändning och ohälsa är oklar men rapporter har kommit som gör att försiktighet bör iakttas. Bland annat har professor Lennart Hardell vid regionsjukhuset i Örebro visat på att risker kan finnas för tumörer hos barn och unga vid användandet av mobiltelefon. Vänsterpartiet anser därför att mot den bakgrunden bör det övervägas om åtgärder av t ex informationskaraktär bör sättas in för att minska användningen av mobiltelefoner bland barn och unga. Detta bör ges regeringen till känna.
Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum har nyligen utkommit med en rapport om äldre och folkhälsa. Rapporten är unik då det oftast är de yngre som varit föremål för studier och insatser ur ett folkhälsoperspektiv. Undersökningen visar på att det finns stora vinster både för samhället och den enskilda att folkhälsoinsatser genomförs även för de äldre. Studien visar även att socioekonomiska skillnader och skillnader beroende på kön är lika påtagliga för äldre som för yngre. I vissa fall tenderar skillnaderna t.o.m att öka. Männen har en betydligt bättre hälsa och högre inkomster men lever i genomsnitt kortare tid än kvinnorna. De utrikesfödda har också en sämre hälsa än motsvarande äldre som är födda i Sverige.
En god hälsa handlar inte bara om avsaknaden av sjukdom utan involverar hela livssituationen. För att kunna uppnå folkhälsomålen måste hela samhället engageras, vilket är giltigt oavsett ålder. Vänsterpartiet anser därför att för att befrämja de äldres hälsa krävs en ökad kunskap, medvetenhet och analys vid all samhällsplanering om vad som konstituerar en hälsosam miljö för äldre. Konsekvensanalys bör göras för hur införandet av ny teknik påverkar äldre. Vilka konsekvenser får t.ex. nedläggningar av postkontor och serviceinrättningar genom att naturliga sociala träffpunkter försvinner med eventuellt ökad otrygghet för den äldre som följd? Åtgärder för att sådana konsekvensanalyser upprättas bör utredas. Detta bör ges regeringen till känna.
Tobaksrökning dödade 100 miljoner människor under 1900-talet. Var fjärde rökare dör mellan 35 och 69 års ålder. Det är siffror som tagits fram av epidemiologen sir Richard Peto och som framfördes vid Cancerfondens internationella cancerkonferens i Stockholm i år.
Det råder ingen tvekan om att tobaksrökningens medicinska effekter – i synnerhet cigarettrök – ökar risken för de flesta icke smittsamma sjukdomar runt om i världen.
Trenden är att rökning minskar i industriländer men ökar i tredje världen.
Det alarmerande är den intensiva marknadsföring som inletts av tobaksindustrin som bl.a. riktar sig till unga vuxna. I Sverige har ett antal s.k. releasepartyn och annan indirekt reklam anordnats med syfte att marknadsföra tobaksprodukter. Ett EU-direktiv har kommit som berör regleringar av tobaksreklam till förmån för ett fokhälsoperspektiv framför näringsintressen.
Vänsterpartiet anser att då tobaksrökningens skadeverkningar är av så allvarlig art ska marknadsföring och reklam i form av releasepartyn och annan indirekt reklam ej tillåtas. Ett förbud mot detta bör därför införas. Detta bör ges regeringen till känna.
Tobaksrök innehåller 4 000 olika kemikalier varav ett 50-tal har visats kunna förorsaka cancer. Forskningen har visat goda skäl att anta att följande sjukdomar antingen orsakas eller förvärras av rökning: cancer i ett flertal organ, långvarig obstruktiv lungsjukdom, högt blodtryck, stroke, Crohns sjukdom och benskörhet m.fl. allvarliga sjukdomar. Hälsorisker med rökning uppkommer även genom sidoröken från rökaren, s.k. passiv rökning. Därmed skulle det enligt forskare inom området innebära en positiv påverkan på hela befolkningens hälsotillstånd om tobaksrökning helt skulle upphöra.
Vänsterpartiet anser mot denna bakgrund att rökfria miljöer ska prioriteras i det totala folkhälsoarbetet och att förbud mot rökning på restauranger och andra serveringsställen ska införas. Detta bör ges regeringen till känna.
Det är oerhört viktigt med ett preventivt arbete riktat mot barn och unga. Ett lyckosamt projekt i den riktningen är ”En rökfri generation” som i Kronobergs län genomfört en kampanj med resultatet att antalet ungdomar som börjar röka nästan halverats. Den kampanjen visar på att information måste ges på ett sätt som tilltalar barn och unga. I det här fallet var det andra unga som stod för informationsarbetet och verkade som inspiratörer. Genom diskussioner om självförtroende, mod och grupptryck samt värderingsövningar försöker inspiratören att få unga att välja ett tobaksfritt liv.
Vänsterpartiet anser mot den bakgrunden att skolverket bör få i uppdrag att utarbeta en strategi för tobaksprevention utifrån ungas eget engagemang. Detta bör riksdagen ge regeringen i uppdrag.
Det räcker inte bara med ett preventivt arbete för att minska tobaksrökningen. En bättre och effektivare lagstiftning är nödvändig. Dagens tobakslag har inte den verkan som den borde. Det krävs reglering av detaljhandeln, genom försäljningslicens, och en effektivare tillsyn. Säljtillståndet kan utformas motsvarande det serveringstillstånd som idag finns när det gäller serveringstillstånd för alkohol. Det finns med en sådan utformning möjlighet att dra in ett tillstånd om vederbörande bryter mot reglerna. Tobak är en lättillgänglig vara och många barn och unga kan köpa tobak trots att förbud för minderåriga att köpa tobak finns.
Tillsynen över försäljningen bör kompletteras med en tillsyn över leverantörernas ansvar.
Nationella folkhälsokommittén föreslår i sitt slutbetänkande att detaljhandeln med tobaksvaror endast skall få bedrivas av den som erhållit säljtillstånd. Vänsterpartiet anser att ett sådant regelsystem snarast ska införas. Kommunen bör utfärda dessa tillstånd och även kunna besluta om återkallelse av tillståndet. Det bör också öppnas en möjlighet för kommunerna att ta ut avgifter för sin tillsyn enligt tobakslagen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Varje år avlider omkring 6 000 personer i följderna av alkoholrelaterade sjukdomar och skador. Alkohol är alltjämt ett av de största folkhälsoproblemen. Totalkonsumtionen tenderar nu åter sedan några år att öka till följd av en politik som är en tydlig anpassning till EU och alkoholproducenterna. Kvoterna har höjts skyhögt, tullens möjligheter att ingripa har försämrats, utbudet av restauranger med utskänkning har ökat dramatiskt, lördagsöppet har införts och skattesänkningar har beslutats. Det enda kvarvarande monopolet inom alkoholhanteringen, Systembolaget, är satt under lönsamhetspress och det finns risk att det förlorar sin folkliga legitimitet om aviserade försämringar av servicenivån genomförs. Det är mycket troligt att den nuvarande ökningen av totalkonsumtionen av alkohol leder till ökning av alkoholskador. Detta är utomordentligt allvarligt.
Vänsterpartiet har tillsammans med regeringen och Miljöpartiet drivit och beslutat om en nationell handlingsplan för förebyggande av alkoholskador och avsatt medel för detta. Det kan finnas behov av att i framtiden tillskjuta ytterligare resurser varför Vänsterpartiet har för avsikt att följa utvecklingen noggrannt.
Sverige måste även arbeta för ökad alkoholrestriktivitet inom ramen för EU-arbetet. Det har talats om att vi nått framgångar men ett tungt faktum är att totalkonsumtionen ökar och det torde vara svårt för seriösa debattörer att söka hävda att denna ökning inte har samband med vårt EU-medlemskap.
Även andra droger är väsentliga att diskutera ur ett folkhälsoperspektiv. Narkotika är ett växande problem i hela Europa, inklusive Sverige. Även på detta område pågår arbete för att förebygga växande narkotikaproblem i samhället. Även ideologiskt måste narkotikaliberala tendenser motarbetas.
Samhällsbuller är det miljöproblem och den störning som berör det största antalet människor i Sverige, enligt Miljöhälsorapport 2001 från Socialstyrelsen. Enligt WHO:s gränsvärden beräknas samhällsbullret överskridas för över två miljoner människor.
De bullerkällor som påverkar människor mest är ljudet från grannar och vägtrafik.
Förutom att människor upplever sig vara störda av buller ger störningarna upphov till försämrad hörsel, minskad förmåga att uppfatta tal och sömnstörningar. Särskilt oroande är det att barn och unga utsätts för hörselskadande buller i en utsträckning som inte tycks ha skett tidigare.
I Sverige lider en tiondel av befolkningen av hörselnedsättning. Skadorna omfattar så många att man kan tala om ett växande folkhälsoproblem. Hörselnedsättning är ett dolt handikapp som påverkar den enskilda både i arbetet och på fritiden. Föreningar som runt om i landet arbetar för att tillvarata hörselskadades intressen väljer också att arbeta med information omkring problem med höga ljudnivåer.
Socialstyrelsen ger idag ut rekommendationer avseende ljudnivåer, exempelvis vid konserter och diskotek. Att dessa rekommendationer efterlevs kontrolleras däremot sällan. Det är därför mycket vanligt att unga människor exponeras för mycket höga ljudnivåer.
Med tanke på det ökande antalet hörselskador är det förebyggande arbetet mycket viktigt. De regler och rekommendationer som anger tillåtna ljudnivåer måste kombineras med riktlinjer för hur de ska efterlevas. Det ansvaret måste tydliggöras.
Detta bör ges regeringen till känna.
Folkhälsoarbete handlar om insatser både på individnivå och på samhällsnivå. Det handlar i hög grad om att se de livsbetingelser som påverkar kvinnors och mäns hälsa och inte minst att se vilka konsekvenser politiska beslut får för folkhälsan.
Folkhälsoinstitutets generaldirektör Gunnar Ågren säger att en målsättning skulle kunna vara att det är lika naturligt att diskutera hälsokonsekvenser av de fattade besluten som att ta upp de ekonomiska konsekvenserna. Det är enligt Vänsterpartiet särskilt viktigt när miljö-, närings- och hälsointressen ibland står emot varandra. I besluten bör det då klart framgå vilka överväganden och ställningstaganden som gjorts och att försiktighetsprincipen ska vara en avgörande faktor.
Samhället och dess beslutsfattare har en stor utmaning i att utjämna skillnaderna i hälsa mellan olika grupper av människor. För detta krävs långsiktiga och genomgripande insatser. Arbetet med goda miljöer, bra bostäder, bra mat och goda sociala och ekonomiska villkor måste därför vara ständigt aktuellt för att upprätthålla och förbättra folkhälsan. Enbart information på individnivå har visat sig vara otillräckligt när det gäller att påverka folkhälsan; de väletablerade har lättare tagit till sig informationen medan andra utsatta grupper inte har påverkats nämnvärt, vilket styrker vikten av ovanstående.
De hälsoproblem som framför allt ökar och som är mycket oroande är den negativa stressen, en stress som har sin grund i känslor av maktlöshet och uppgivenhet. Detta är ett tydligt fenomen i offentlig sektor, företrädesvis inom vårdens och omsorgens yrkesgrupper. Kommuner och landsting är stora arbetsgivare och dessa måste tillsammans med de anställda, fack och företagshälsovård se över och åtgärda dessa problem. I det sammanhanget anser Vänsterpartiet att en särskild utredning bör tillsättas för att se över vilka konsekvenser arbetstidens längd och förläggning får på folkhälsan. Detta bör ges regeringen till känna.
Vänsterpartiet avvaktar med stort intresse regeringens förslag utifrån Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande eftersom ett offensivt folkhälsoarbete är mycket angeläget. Vi anser fortfarande att det är bättre att förebygga än att behandla när skadan redan uppstått, både ur patientens och samhällets perspektiv.
Vänsterpartiet anser att ett effektivt folkhälsoarbete i grunden handlar om att utjämna sociala skillnader och skapa jämlikhet mellan könen.
Vänsterpartiet anser att inte minst primärvården har en viktig funktion i folkhälsoarbetet och att även kommunernas ansvar för folkhälsoarbetet bör klargöras. Det behövs även en ökad samverkan mellan de olika huvudmännen och mellan olika projekt för att få en bättre effekt och genomslagskraft. Möjligheten att dra nytta av goda erfarenheter som gjorts skulle därmed öka.
En inte minst viktig roll har företagshälsovården i det strategiska folkhälsoarbetet då arbetsplatsen är en miljö som i hög grad påverkar individens hela livssituation.
Vänsterpartiet anser att det är ett viktigt steg i det folkhälsopolitiska arbetet om konkreta folkhälsomål kan fastställas med syfte att öka och bevara folkhälsan samt utjämna rådande skillnader i hälsa mellan olika grupper av människor. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Gudrun Schyman (v) |
|
|
Hans Andersson (v) |
Ingrid Burman (v) |
|
Lars Bäckström (v) |
Stig Eriksson (v) |
|
Owe Hellberg (v) |
Berit Jóhannesson (v) |
|
Tanja Linderborg (v) |
Maggi Mikaelsson (v) |
|
Rolf Olsson (v) |