Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om intensifierat arbete mot hörselskador.
Årtionden av idogt arbete för att förbättra arbetsmiljön i Sverige har gett påtagliga förbättringar på många områden och arbetsplatser. Ett sådant område är buller på arbetsplatserna. Arbetsmiljölagen ger arbetsgivarna ansvaret för att anställda inte utsätts för risker som kan leda till ohälsa, vilket bl a innefattar skadligt buller på arbetsplatserna. Vid höga ljudnivåer är det också självklart med hörselskydd för att minska riskerna för hörselskador.
Samtidigt med denna positiva utveckling har problemet med buller och höga ljudnivåer vuxit i samhället, och många miljöer utanför traditionella arbetsplatser har idag oacceptabelt höga bullernivåer. Exempel på sådana är diskotek och dansevenemang, konserter, bio, gym och idrottsarrangemang.
Inom skolan och sjukvården ser man idag att alltfler ungdomar tidigt drabbas av detta. Det kan vara dans och musikintresserade som tidigt får tinnitus och hörselskador genom att vistas i denna typ av miljöer eller genom att själva spela något instrument med hög ljudnivå och då ofta i trånga lokaler.
Skador av buller uppstår på grund av att bullernivån är för hög om man vistas längre tid i sådan miljö. Många ungdomar berättar att de efter en konsert har ett pipande ljud i örat när de kommer hem, men att det ofta släpper till dagen efter. Efter att ha exponerats gång på gång på detta sätt kan tinnitusljudet bli bestående och det kan leda till ett livslångt lidande, där den drabbade aldrig mer kommer att uppleva tystnaden.
En riskfaktor är om man utsätter sig för mycket buller på fritiden och samtidigt har ett bullrigt arbete.
En faktor som också är avgörande är hur individen är disponerad för att klara höga ljudnivåer. Här finns kraftiga individuella skillnader. Vissa klarar av mycket buller utan att få så allvarliga skador medan andra efter en kort exponering får bestående men. Tyvärr kan man inte på förhand plocka ut de individer som är särskilt känsliga för buller.
Många använder någon form av hörselskydd när de går på konsert eller disco. Detta har blivit allt vanligare på senare tid.
Den självklara åtgärden borde naturligtvis vara att angripa ”roten till det onda”, den skadligt höga ljudnivån. Annars kommer alltfler i dagens ungdomsgeneration att dra på sig bestående hörselskador.
Miljö och hälsoskyddsnämnderna i kommunerna bör ges ökade möjligheter att vidta nödvändiga åtgärder för en effektivare tillsyn och åtgärder mot den växande sanitära olägenhet som skadligt höga ljudnivåer innebär.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Sven Bergström (c) |
Birgitta Sellén (c) |