Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad forskning, kunskap och information angående barn.
Barnkonventionen avser att tillförsäkra barn en minsta godtagbar levnadsstandard i hela världen. Barnen måste tillförsäkras levnadsförhållanden som befrämjar deras utveckling, inte bara garanterar deras existens.
Barn (0–17 år) utgör drygt 20 procent av befolkningen i vårt land. Detta är en avsevärd minskning jämfört med för tio år sedan. De barn som ändå finns, får i dag stå ut med buller, stora klasser och frånvaro av föräldrar och andra vuxna. Alltfler barn uppvisar därför allt tidigare tecken på både mental och kroppslig ohälsa.
De senaste årens ökade sjuklighet i stressrelaterad sjukdom har hårt drabbat svenska barn. Flera undersökningar visar att barns villkor försämrats avsevärt och att många lever i en psykosocial misär. Detta har inte alltid med familjens ekonomiska situation att göra.
Ungefär hälften av landets 15-åriga flickar har regelbunden huvudvärk.
En fjärdedel lever i familjer som har svårt att betala räkningar regelbundet.
En femtedel av barnen uppfyller kriterierna för ångestsjukdom.
En femtedel av barnen lever med föräldrar som har sprit- eller drogproblem eller lider av psykisk ohälsa.
Vart tionde barn far illa genom vanvård, kränkning eller ignorans.
En procent utnyttjas sexuellt eller misshandlas.
Den lavinartade ökningen av telefonsamtal till Bris under de senaste åren talar ett tydligt språk om tillståndet hos de svenska barnen.
Barn med goda och täta vuxenrelationer drabbas mindre av stress. Barn behöver vuxna ofta och mycket. Ju mindre vuxenkontakter, desto större risk att barnet reagerar med stressfysiologiska reaktioner då det råkar ut för allehanda påfrestningar. Barn behöver vägledning, stöd och hjälp för att hitta sina egna lösningar på problem.
Många barn har överfulla almanackor och lever ett betydligt mer stressat liv än deras föräldrar. Leksaker och aktiviteter som avskärmar barn från deras föräldrar kan vara till mer skada än nytta.
Barn till skilda föräldrar har ytterligare stressmoment, t.ex. lojalitetskonflikter och därtill ibland växelvis boende. Härtill kommer sorg och saknad och svårighet att förstå vad som händer.
Ända sedan makarna Myrdals teser började genomföras i praktiken har barns förutsättningar och livsvillkor försämrats och tiden som barn tillbringar tillsammans med sina föräldrar har stadigt minskat. Förklaringar till nu vuxna människors onaturliga och aparta beteenden kan vara en följd av att de under sin barndom inte har fått sina naturliga och rättmätiga behov som barn uppfyllda.
Därför vill jag att riksdagen skall ge regeringen i uppdrag att
undersöka barns behov av trygghet, harmoni och vuxenkontakter och vad avsaknad av detta kan förorsaka barnens uppväxt och vuxenliv,
starta en informations- och upplysningskampanj om vad som krävs för att barn skall utvecklas fysiskt och psykiskt,
förändra socialtjänstens rutiner, så att misshälligheter och farliga eller miserabla miljöer där barn vistas undanröjs.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Berit Adolfsson (m) |