Motion till riksdagen
2001/02:So465
av Carina Moberg (s)

Specialistkompetens för leg. sjukgymnaster


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att behovsbilden inom respektive specialistområde inom sjukgymnastiken undersöks och tydliggörs.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt utreda kostnaden för den i motionen föreslagna specialistutbildningen för sjukgymnaster.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att de hjälpsökande/patienterna lättare skall kunna hitta rätt form av rehabilitering av rätt behandlare.

Motivering

Svensk sjukvård står inför stora utmaningar dels att kunna möta samhällets krav på en god och säker vård, dels att vara så attraktiv att tillräcklig och kompetent personal kan rekryteras. Med de medicinska landvinningarna och med den ålderspyramid vi har i Sverige ställs stora krav på en aktiv rehabilitering.

Sjukgymnasterna har en självklar plats inom det medicinska teamet, inte minst beträffande rehabilitering. Den snabba medicinska utvecklingen kräver spetskunskap inom en rad områden. För att tillgodose enskilda patienters behov bör det finnas sjukgymnaster med specialisering, dvs. adekvat vidareutbildning och klinisk yrkeserfarenhet från det aktuella verksamhetsområdet. Detta skulle också hjälpa människor tillrätta i det emellanåt snåriga utbudet av erbjudanden från olika yrkeskategorier som arbetar med olika inriktningar och kompetenser inom vad som uppges vara rehabiliterande och behandlande verksamhet.

Ofta stöter man på en osäkerhet grundad i att det är svårt att skilja t ex legitimerade sjukgymnaster från legitimerade och icke legitimerade kiropraktorer eller naprapater.

Det viktigaste måste vara att tillgängligheten till sjukvård och rehabilitering förbättras avsevärt. Låt patienten själv få välja. I många fall är det självklart att direkt besöka en sjukgymnast, andra väljer att vända sig till en annan yrkeskategori. Det handlar om att göra det lättare för patienten att hitta rätt för att läkarnas tid och kompetens ska kunna användas bättre. Detta borde gälla över hela landet. Bättre möjlighet till marknadsföring och större möjlighet till valfrihet. Här finns stora pengar att spara. Till kostnaden av ett läkarbesök kan en sjukgymnast ta emot minst fyra patienter.

Denna motion tar främst sikte på att reda ut problemet för en av ovan nämnda yrkeskårer, de legitimerade sjukgymnasterna. Indirekt blir effekten dock att det blir lättare att hitta rätt rehabilitering för rätt person i ett vidare perspektiv.

För sjukgymnastkåren krävs för att uppnå detta rätten till en formell behörighet. Detta skulle innebära ett tryck utifrån dels på arbetsgivarna att inrätta specialisttjänster, vilket skulle tillföra sjukvården ökad kompetens, dels ett tryck att anpassa utbildningen i tiden. Rekryteringen till vårdyrkena ökar om möjligheter till kompetensutveckling erbjuds. Dessutom innebär förslagen en ökad möjlighet för den hjälpsökande att hitta rätt behandlingsform, av rätt behandlare. Har man rygg- och nackproblem vill man inte söka sig till en legitimerad sjukgymnast med annan specialisering.

Utbildningsinsatser för specialistkompetens behövs och behovsbilden inom respektive specialistordning bör snarast tydliggöras. Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund har fastställt en specialistordning, som innebär att det teoretiska kravet är magisterutbildning i sjukgymnastik på högskolan, kurser inom specialistområdet, deltagande i symposier eller seminarier samt en klinisk utbildning omfattande tre års kliniskt arbete under handledning. För att detta skall kunna fungera krävs att utbildningstjänster skapas, motsvarande läkarnas ST-tjänster. Inför detta arbete bör kostnader för ändamålet skyndsamt utredas för att finansieringen ska kunna preciseras inom ramen för det av regeringen föreslagna anslaget för kompetensutbildning.

Stockholm den 27 september 2001

Carina Moberg (s)