Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om äldre homo- och bisexuellas särskilda behov i äldreomsorgen.
Många äldre har växt upp under en samhällstid där homosexualitet varit förbjudet och fördomarna starka. Arbete och uppmärksamheten kring äldre homo- och bisexuellas välbefinnande är därför lika viktigt som för yngre. Det är därför nödvändigt att också äldre homo- och bisexuella uppmärksammas inom samhällets serviceutbud – att man som äldre har möjlighet att träffa andra homosexuella och kunna ta del av homosexuell kultur.
Äldre människor som bor på olika typer av äldreboende måste behandlas med respekt för sin sexuella läggning av sina medmänniskor och vårdpersonal. Det är ett generellt problem att äldres sexualitet blir osynliggjord i allmänhet och homosexualitet i synnerhet. Äldre människor har av hävd inte samma tradition att ställa krav på samhällets service som yngre. Givet är att det är besvärligt att tala med anställd personal om sin sexuella läggning.
Det optimalt bästa för äldre homo- och bisexuella som är i behov av äldreboende som servicehus, sjukhem och liknande vore om det erbjöds särskilt kollektivboende för homo- och bisexuella till dem som så önskar. Föreningen Gaysol består av äldre homo- och bisexuella män och kvinnor som arbetar för att öka homokompetensen inom äldreomsorgen generellt och för att skapa särskilda boendeformer för homo- och bisexuella som önskar sådana. Därutöver finns föreningar och nätverk som t.ex. Gayseniorer och Golden Ladys, Aktionsgruppen homosexuella pensionärer, vilka också påtalat detta behov.
I samhällets allmänna äldreboende måste man också tänka mer på hur man uppmärksammar homosexuellas behov. För en äldre homosexuell kan det vara mycket givande att exempelvis få hjälp att få tag på tidningar om och för homosexuella eller att få stöd att besöka andra homosexuella. Detta är inte självklart för samhällets serviceorgan idag.
I betänkande 2000/01:SoU9 skriver utskottet följande motivering till att avslå en liknande motion: ”Som utskottet anfört vid ett flertal tillfällen är det angeläget att den enskilde ges möjlighet att själv bestämma över sin livssituation och det sätt på vilket omsorgen ges. Enligt handlingsplanen för äldrepolitiken skall den äldre kunna lita på att hans eller hennes individuella behov och önskemål tillgodoses så långt möjligt. Den enskildes integritet, självbestämmande och värdighet skall respekteras.”
Detta är ett viktigt och bra ställningstagande utskottet gör. De särskilda behov som motionen tar upp handlar dock om att insamla mer kunskap om äldre homo- och bisexuella. Som motionen beskriver behöver vi på riksnivå ta det samlade greppet för att ge alla äldre homo- och bisexuella i Sverige ett bra och respektfullt bemötande. Detta viktiga arbete bör därför tydligt belysas i handlingsplanen för äldrepolitiken.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Anita Johansson (s) |
|
|
Eva Arvidsson (s) |
Hillevi Larsson (s) |